Nu måste vi få ett jämställt och hållbart yrkesliv!

Vårdförbundet sa i slutet av december upp det centrala kollektivavtalet HÖK 19 och går nu in i förhandlingar med Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sobona, de kommunala bolagens arbetsgivarorganisation.

Innan jag går in på våra yrkanden är det några grundläggande förutsättningar som jag verkligen vill betona, men som ofta hamnar i skymundan i debatten och mediernas rapportering.

  1. Det är politiker och arbetsgivare i regioner, kommuner och kommunala bolag som ytterst bär ansvaret för vårdens kompetensförsörjning.
  2. För att medlemmar i Vårdförbundet ska kunna leverera på politikers ”vårdlöften” till invånarna krävs en balans mellan löftena och förutsättningarna att uppfylla dem – annars är risken stor för etisk stress och ohälsa.
  3. Barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och chefer som får rätt förutsättningar är avgörande för att invånarna ska få både de förebyggande insatser och den vård i världsklass som utlovats.
  4. Det krävs inte bara bra löner och löneutveckling, goda villkor, en hälsosam arbetsmiljö och hållbara förutsättningar att utöva sitt yrke – det krävs också tillräckligt många kollegor med rätt kompetens.

Det här är vad Vårdförbundet ser behövs för att medlemmarna ska få ett jämställt och hållbart yrkesliv:

Arbetsmiljö: Du ska kunna arbeta heltid utan att bli sjuk – och samtidigt ha ett socialt liv

Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetstidsförläggningen så att den både svarar upp mot verksamhetens behov och att de anställda har en god arbetsmiljö. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det oerhört viktigt att det måste vara möjligt att arbeta heltid ett helt yrkesliv. Du ska inte bli sjuk av att vårda andra eller behöva betala för din egen återhämtning och hälsa genom att gå ner på deltid. Deltidsarbete påverkar inte bara inkomsten här och nu, utan också den framtida pensionen.

Förutom att det är ett jämställdhetsproblem skapar svårigheten att arbeta heltid också en ohållbar situation när det gäller vårdens kompetensförsörjning. Vi kräver en långsiktig och hållbar bemanningsplanering, där medlemmar har bra villkor, inflytande och förutsättningar att utöva sitt yrke på ett hälsosamt, hållbart och patientsäkert sätt.

Starkt psykiskt påfrestande arbetssituationer i kombination med brist på återhämtning förekommer dagligen i svensk hälso- och sjukvård. Uppföljningar och handlingsplaner måste till för att identifiera riskfaktorer och komma till rätta med problemen.

En hälsosam arbetstidsförläggning måste ge tillräcklig vila och återhämtning. Det handlar om att begränsa övertiden, att få rast och kortare pauser under arbetspassen, säkra dygns- och veckovilan och att all tid på arbetet inte kan vara patientnära arbete. Det måste dessutom finnas utrymme för bland annat kompetensutveckling, tillräcklig tid till för- och efterarbete, reflektion, kollegiala samtal, arbetsplatsträffar samt tid för att utveckla verksamheten.

Enligt Vårdförbundets Novus-enkät från 2021 arbetar en tredjedel av Vårdförbundets medlemmar deltid. Fyrtio procent av de deltidsarbetande arbetar mellan 71-80 procent av en heltid. Hög arbetsbelastning, oro för den egna hälsan samt svårighet att samtidigt ha ett fungerande socialt liv är de främsta skälen.

Det är en hygienfaktor att kunna förena arbetsliv med ett socialt liv utanför jobbet. Beredskap, jour, extrapass och övertid försvårar detta och ska endast förekomma i den omfattning som är absolut nödvändig – inte för att lösa en låg grundbemanning.

Lön: Vi fortsätter arbetet för jämställda löner

Det är också en tydlig jämställdhetsfråga att det fortfarande skiljer cirka 30 procent i livslön mellan en barnmorska eller en specialistsjuksköterska och en civilingenjör, trots att de har liknande utbildningslängd och svårighetsgrad i yrket.

Skrivningarna i HÖK 19 rörande prioritering av erfarna och särskilt yrkesskickliga har givit resultat – vi ser en trendförskjutning där lönenivåerna för särskilt yrkesskickliga i samtliga yrkesgrupper har ökat i förhållande till övriga.

Men vi ser inte att lönespridningen har ökat i den omfattning som vi skulle önska. Vi behöver därför hålla i prioriteringen av erfarna och särskilt yrkesskickliga så att det blir möjligt att ha en lönekarriär i yrket över tid och att lönespridningen ökar.

Vi ser också att vi behöver prata mer om vad särskilt yrkesskicklig innebär, hur begreppet kan beskrivas och hur begreppet kan användas i olika sammanhang på arbetsplatsen.

Kompetens: Du måste få utrymme för fortbildning, kompetensutveckling och karriär

Trots personalbristen och behovet av fler specialistutbildade sjuksköterskor, har arbetsgivare inte gjort vad som krävs för att det ska bli fler specialistutbildade sjuksköterskor och för att skapa attraktiva arbetsplatser som lockar och behåller rätt kompetens i tillräcklig omfattning. Arbetsgivaren måste nu ta sitt ansvar för att verksamheterna bemannas med rätt kompetens och får tillräckliga resurser, både på kort och lång sikt.

Det är arbetsgivarens ansvar att varje medarbetare har den kompetens som krävs för att utföra sitt arbete. Arbetsgivaren ska också ge fortbildning och kompetensutveckling under hela yrkeslivet, möjlighet till tydliga karriärvägar, tid till reflektion, eftertanke, kollegiala samtal och handledning. Här ser vi att det ofta brister. Orsakerna behöver synliggöras och åtgärdsplaner upprättas – och följas. Med rätt förutsättningar kan alla våra yrken bidra med hela sin kunskap till att höja patientsäkerheten, stärka den personcentrerade nära vården, arbeta med förebyggande hälsoarbete och utveckla individen, teamen och verksamheterna.

Chefers förutsättningar: Möjlighet att ta ansvar för både bemanning, arbetsmiljö och patientsäkerhet

Jämfört med chefer i mer mansdominerade tekniska verksamheter har chefer i kvinnodominerade verksamheter ofta sämre förutsättningar för sitt chefsuppdrag. De har ofta många medarbetare per chef, för lite administrativt stöd och få tillfällen att prata med egna chefer och andra som påverkar deras förutsättningar. Dessutom är det vanligt att kraven på chefen inte åtföljs av tillräckliga resurser och mandat.

Du som chef har en viktig roll och ett stort ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö. Brister i arbetsmiljön, eller möjligheten för dig att påverka den, riskerar bland annat att leda till ohälsa, brister i patientsäkerheten, etisk stress och svårigheter att rekrytera och behålla rätt kompetens. Du måste få förutsättningar och resurser att schemalägga hälsosamt, så att både du och medarbetarna får ett hållbart yrkesliv.

Som chef ska du samtidigt finnas till för medarbetarna. Då måste det finnas en balans mellan krav och resurser.

Förhandlingarna framåt – allt hänger ihop

Under förhandlingarna kommer vi att hålla en tydlig röd tråd. Politikernas löften om en god och säker vård förutsätter att det finns tillräcklig och rätt kompetens, en arbetstidsförläggning som är hälsosam, löner och villkor som är goda samt att det finns tillräcklig tid för egen kompetensutveckling och utveckling av hälso- och sjukvården. Alla delar hänger ihop. Alla delar behövs för att du som barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska, sjuksköterska eller chef ska kunna ha ett jämställt och hållbart yrkesliv, så att du kan bidra till en god och säker vård. Det är dags att folkvalda på alla nivåer och politikerna i SKR:s och Sobonas ledningar ger dig och dina kollegor det ni behöver.

Boka din lönecoachning!

Nu är vår digitala lönecoachning i gång. Vi har flera tillfällen med fokus på löneförhandling eller lönesamtal. Passa på att öka dina kunskaper om lön, löneförhandling och lönebildning. Det har du nytta och glädje av hela yrkeslivet.

Sedan starten hösten 2021 har vi gruppcoachat över 8000 medlemmar. Ta chansen du också.

Säkra din plats här!