Liten men stark

Ett uttryck som jag stött på upprepade gånger under mitt hittills 42-åriga liv. Jag heter Therese Ameln och har i 23 år jobbat med neonatal intensivvård i Umeå, merparten av dessa som barnsjuksköterska.

När jag var barn hörde jag detta uttryck för första gången, och kände direkt att det var något positivt med detta. Kanske berodde det på att jag själv ända tills åk 8 var huvudet kortare än min kortaste klasskompis.

När man är liten kan man behöva vara extra stark, för att synas och kunna göra sin röst hörd. För även en litens röst är viktig.

På Neo-Iva i Umeå kryllar det av pyttesmå men starka individer, det har det alltid gjort. När man är minst av alla i samhället måste man ha en inneboende kraft och visa stort mod. Precis det gör alla patienterna på Neo-Iva i Umeå, varje minut, varje dag. I mitt jobb gör jag tillsammans med mina kollegor allt jag kan för att stödja och underlätta tillvaron för dessa små. Att få vara med och ta hand om de allra minsta, ibland bara några hundra gram stora, från födseln tills att de får flytta hem med sina föräldrar, är stort. Att se den kämparanda som finns, även från de pyttesmås föräldrar, är förunderligt. Att få jobba med det jag gör, tillsammans med alla mina fina kollegor, är fantastiskt.

På internationella barndagen uppmärksammas samhällets minsta invånare, barnen. Kanske är de också de viktigaste. De är ju våran framtid.

Liten OCH stark!

Therese Ameln
Barnsjuksköterska, Neo-Iva/Barn4/Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.