Borde jag ha koll nu? Tankar från sjuksköterskeprogrammet.

Här sitter jag i Halmstad mitt i termin 3 av sjuksköterskeprogrammet. Tredje terminen är den där du börjar känna att du borde ha koll på saker, men hur är det i verkligheten? Inte riktigt än. Visst, jag kan svänga mig med ord som ”patofysiologi” och ”hemoglobin” kring familjebordet men fråga mig om att förklara det när jag precis har vaknat 06:00 så hade det varit en annan femma.
För de yngre studenterna (du vet, de som fortfarande har energi efter att ha festat hela natten och ändå dyker upp pigga på föreläsningarna) verkar jag kanske erfaren. Men sanningen är att jag mest känner mig som en rookie. I skolan försöker jag och mina klasskamrater hålla balansen på en tråd mellan teori och praktik med ständiga påminnelser om allt vi ännu inte fattar. Dock så hör vi ju ofta på lektionerna från lärarna: ”är det någon här som har jobbat på en medicinavdelning?! Är de någon som har jobbat inom äldrevården?!” De som har det har ju möjligtvis ett försprång. Lärarna blir i alla fall nöjda när de ser vissa händer i luften. Just nu är det patofysiologi som gäller för oss här och det känns ibland som att det rinner sjukdomar ur öronen. Speciellt då vi började med detta och skulle klämma in 15 olika sjukdomar på 8 sidor under en vecka. Jämför man det med förra terminen när vi hade ett par veckor på oss att skriva om Katie Eriksson och andra omvårdnadsteoretiker som man ändå aldrig kommer tänka på igen så kan det kännas lite orimligt. Patofysiologin är ju faktiskt intressant. Har du någonsin försökt memorera läkemedelsnamn och deras biverkningar på en kväll? Det är som att försöka lära sig koreanska genom att titta på K-pop – det blir mest kaos.
Och så har vi seminarierna. Vi sitter där, en grupp förvirrade själar och kommer påhittigt ihop patientfall som vi dissekerar som om vi redan var proffs. Innerst inne vet vi alla att någon kommer googla halva terminologin så fort seminariet är över. Men det är okej, för vi gör vårt bästa! Ibland och bara ibland känns det som att vi faktiskt förstår vad vi håller på med.
Samtidigt har jag åkt runt i vårt avlånga land, i min roll som studentinformatör, för att träffa många nya och härliga studenter som börjat sin resa till att bli sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor! Det är väldigt kul att se att många är engagerade och taggade på att vara med för både sitt eget samt för vårdens bästa. För det är just så att ju fler vi är, både studenter och yrkesverksamma ju större möjligheter har vi till att göra skillnad. Vi studenter är på väg in i Sveriges samhällsviktiga uppdrag och vi förtjänar goda arbetsförhållanden.
Att gå i termin 3 är som att vara en jonglör med alldeles för många bollar i luften. Men någonstans lyckas man ändå att hålla några av dem flygande och om inget annat går, så hjälper vi varandra!
Just nu söker vi dig som också vill bli studentinformatör – ett superkul jobb och du får träffa en massa härliga människor och skapa nya kontakter, in och läs eller sök tjänsten här.
Hugo Andersson
Studentinformatör Vårdförbundet Student