Barnmorskan – akademikern som bär kvinnosjukvården, men är underbetald och överarbetad

Underbemanning och en ohållbar arbetsmiljö har blivit vardag för många barnmorskor inom svensk kvinnosjukvård. Bristen på arbetsgivare som kan erbjuda attraktiva arbetsvillkor har varit ett faktum under flera år.

Barnmorskan har en unik kompetens. Med två legitimationer och minst 4,5 års akademisk utbildning på avancerad nivå ansvarar barnmorskor för ett omfattande kunskapsområde inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Det är ett komplext arbetsfält med stort ansvar och stor betydelse för både individen och folkhälsan.

Barnmorskor finns med genom livets olika skeden – från den nyfödda människan och ungdomsåren, genom önskade och oönskade graviditeter, vid förlossning och i klimakteriet. Genom hela livet bygger barnmorskan relationer, skapar trygghet och erbjuder vård som gör skillnad.

När hälsan får betala priset

Tyvärr tvingas många barnmorskor idag välja mellan sin egen hälsa och att arbeta heltid. Kombinationen av skiftarbete, obekväma arbetstider och ständig underbemanning gör att nästan hälften av landets barnmorskor arbetar deltid – inte av fri vilja, utan av nödvändighet.

I rapporten ”Jag orkar inte jobba mer än deltid” från Vårdförbundet 2023 framkommer just detta. En analys från Nationella vårdkompetensrådet samma år visade dessutom att nästan var fjärde barnmorska inte längre arbetade inom vården. Det är en tydlig varningssignal som inte längre kan ignoreras.

Sommaren får inte innebära sämre vård

Under sommarmånaderna ökar belastningen inom flera delar av kvinnosjukvården. Samtidigt minskar resurserna när grundbemanningen sänks. Socialstyrelsen har visat att barnafödandet under de senaste tio åren varit högre under sommarmånaderna.

När antalet medarbetare inte motsvarar vårdbehovet riskerar kvinnor och familjer att inte få samma tillgång till en jämlik och evidensbaserad vård året runt.

Konsekvenserna märks på flera områden:

• Bristningsmottagningar stänger under sommaren.
• Efterkontroller efter förlossning skjuts upp.
• Eftervården begränsas.
• Föräldrautbildningar och stöd till förlossningsrädda minskar eller upphör.
• Tillgången till preventivmedelsrådgivning och förskrivning fördröjs.
• Fler hänvisningar av födande mellan sjukhusen i Skåne
• Minskad närvaro av legitimerad barnmorska under förlossningen

Det är inte en hållbar utveckling.

Grundbemanning är en investering

Grundbemanning ska ses som en investering, inte en kostnad. Att säkerställa tillräckligt många barnmorskor är avgörande för ett hållbart yrkesliv, god vårdkvalitet och hög patientsäkerhet.

För att fler barnmorskor ska välja att stanna kvar i yrket krävs bättre arbetsvillkor. Arbetstidsförläggningen behöver ses över och förutsättningar för heltidsarbete, vila och återhämtning måste förbättras.

Samtidigt behövs tydliga satsningar på kompetensutveckling och specialiserad vidareutbildning inom arbetstid. Löneutvecklingen måste också spegla yrkets komplexitet och ansvarsnivå. Idag är löneutvecklingen oacceptabelt låg och löneskillnaden mellan nyutbildade och erfarna barnmorskor alldeles för liten.

Barnmorskor ska värderas utifrån den akademiska kompetens, det medicinska ansvar och det livsviktiga arbete som professionen utför varje dag.

Med rätt förutsättningar kan barnmorskor arbeta på toppen av sin kompetens – och patienter få den trygga vård de har rätt till.

Vårdförbundets förslag

För att skapa en hållbar arbetsmiljö och en patientsäker vård vill Vårdförbundet se följande åtgärder:

• Höj grundbemanningen och anställ tillräckligt många barnmorskor för att hantera normala variationer såsom semesterperioder, sjukfrånvaro, vård av barn och varierande arbetsbelastning.
• Ge förutsättningar för barnmorskeledda enheter och låt barnmorskor vara delaktiga i beslut, utveckling och förändringsarbete inom sitt kompetensområde.
• Säkerställ rätt kompetens på rätt plats. Barnmorskan ska inte ersättas med annan kompetens.
• Avsätt tid för kontinuerlig och strukturerad kompetensutveckling inom arbetstiden.
• Värdera barnmorskors avancerade akademiska utbildning, kunskap och kompetens högre.
• Inför reglerad specialistutbildning samt en författningsreglerad rätt till fortbildning och kompetensutveckling.

Regionen har inte råd att förlora fler barnmorskor

Om den negativa utvecklingen kan vändas finns möjligheten att skapa en vård som bättre möter befolkningens behov. Det skulle också minska den höga personalomsättningen som idag präglar bland annat förlossningsvården.

Först då kan ett verkligt personcentrerat arbetssätt fullt ut genomföras och utgå från patientens behov.

Regionen har inte råd att förlora fler barnmorskor!

Vi välkomnar och ser fram emot en fortsatt dialog med regionens beslutsfattare om hur vi tillsammans kan skapa en hållbar kvinnosjukvård för framtiden.

Vårdförbundet avdelning Skåne