Vem ska vårda oss?

Det går inte en hel arbetsvecka utan att jag tänker på hur mitt liv kunnat se ut om jag lade sjuksköterskeyrket bakom mig. Hur hade mitt mående sett ut? Jag blev färdig sjuksköterska vid 24 års ålder, innan dess hade jag arbetat några år inom cafébranchen vilket ofta bjöd på en hel del stress. Man hade si och så många minuter på sig att få ut cappuccinon som dessutom skulle hålla en viss standard samtidigt som du helst skulle betjäna nästa kund i kön och inte att förglömma; merförsäljning! Men denna stress var ingenting om man jämför med vad som väntade mig i mitt arbete som sjuksköterska.

Jag tog min första anställning som nyutexaminerad sjuksköterska på en vårdavdelning inom regionen, liksom många andra nyutexaminerade sjuksköterskor. Det tog mig 3 månader att jobba mig rakt in i den berömda väggen. Den emotionella stressen jag utsattes för när jag kom in till patienterna och såg i deras ögon att de sökte kontakt men var tvungen att skärma av mig och hålla mig från att ställa frågor som kunde leda till längre eller djupare svar var HEMSK! För jag visste att om jag visade mig tillgänglig och öppen för samtal så skulle Asta inte hinna få sina mediciner innan hon skulle upp till operation. Lars hade blivit utan sin medicin kl 08 då han skulle ha nästa dos kl 10 och jag var redan en timme sen med medicinerna. Denna stress att ständigt känna sig otillräcklig och att tvingas arbeta helt tvärt emot vad man lärt sig under utbildningen tog fruktansvärt hårt på mig. Jag gick ofta in på toaletten för att gråta ut för att sedan gå ut och fortsätta ”släcka bränder”.

Efter behandling med samtalsterapi och mediciner tog jag mig ur min utmattningsdepression men för att tillfriskna krävdes det att jag bytte arbetsplats med andra arbetsuppgifter. Som sjuksköterska är empati ett av dina starkaste arbetsredskap och i mitt fall gavs det ingen möjlighet att använda mig av det vilket ledde till en konstant och övermäktig emotionell stress. Detta tillsammans med en konstant rädsla för att göra fel som en direkt följd av denna emotionella men också fysiska stress som jag arbetade under dagligen.

Att patientsäkerheten och stressnivån hos vårdpersonalen korrelerar är något vi alla kan räkna ut men inte ens när vetenskapliga studier pekar på detta är man villig att tillmötesgå sina arbetstagare. I Region Skånes patientsäkerhetsberättelse för 2023 har de uppgett vilka mål, strategier och utmaningar som finns för kommande år. Högst på listan läser vi att patientsäkerheten är en högsta prioritet. På listan läser vi också att man kommer arbeta med fokus på arbetsmiljö samt gott ledarskap.

När de anställda flaggar, ropar och skriker med full kraft att arbetsmiljön måste ändras för att vi ska orka arbeta. Vad gör en god ledare då? Köper in konst för miljonbelopp för en bättre arbetsmiljö?

Min slutliga fråga till Region Skåne är; vem ska vårda oss?

Mvh Marianne Roth Leg. Sjuksköterska


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

När du skriver en kommentar så godkänner du att dina personuppgifter hanteras enligt vår personuppgiftspolicy.

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!