Min sista blogg!

Idag gör jag min sista dag som förtroendevald, styrelseledamot och kongressombud för Vårdförbundet. Det känns lite vemodigt, men samtidigt spännande, kul, tacksamt, läskigt, nervöst och tokigt. Alla känslor på samma gång.

Jag rensade mina usb här om dagen och gjorde på så vis en härlig resa tillbaka i tiden. Jag har ju haft förmånen att ha det här fackliga uppdraget sedan hösten 2009, så det är klart att jag hunnit med en del.

Jag minns till exempel Vårdtåget, teaterföreställningen “Syrror”, nattvandringar på USÖ, kongress, årsmöten, alla underbara medlemsmöten, året som rekryteringscoach då jag for runt i hela Sverige, alla profilprodukter som jag försökt tjata mig till i medlemsbutiken, Pridefestivaler, arbetsplatsbesök, all samverkan, politikerdebatt, mässor, mediautspel, utbildningar, biokvällar, Almedalen, stipendieutdelningar, förhandlingar, alla telefonsamtal, allt it-strul och alla gånger jag stått på scen och talat inför människor.

Det allra första inlägget på den här bloggen publicerades av mig i mars 2011, visserligen undertecknat dåvarande ordförande Siv Wallberg, men ändå. 72 inlägg blev det allt som allt för min del. Tänk vilken resa vi gjort sedan dess! Bloggens första vecka innehöll faktiskt en hel del av det vi fortfarande kämpar för. Patientsäker sommar, att vården ska styras av kvalitet och inte kvantitet och så vidare. Vissa frågor är tydligen alltid aktuella!

Det här uppdraget har varit helt fantastiskt. Bättre, roligare och jobbigare uppdrag finns nog knappt. Jag har lärt mig otroligt mycket och önskar att alla fick möjlighet att uppleva detsamma. Kunskapen bär jag för alltid med mig.

Jag älskar alla mina fackliga kollegor som är dödscoola hela bunten. Tack för allt ni givit mig genom åren! Tack för all pepp jag fått från er förtroendevalda och medlemmar!

Jag kommer att fortsätta vara medlem i Vårdförbundet och det hoppas jag att du också kommer att vara. Det finns nämligen inget bättre sätt att påverka. Tillsammans är vi starka! Som fan.

Tack å hej!