Vårdförbundet vill ändra SSYK:s placering av biomedicinska analytiker!

Vi är många biomedicinska analytiker som har reagerat på rapporten från Jämställdhetsmyndigheten*. Flera av reaktionerna handlar om grupperingen som yrket placerats i och jämförelserna som gjorts med andra, enligt rapporten, likvärdiga yrken. Biomedicinsk analytiker ses som likvärdiga med arkivarie, bibliotekarie, brandman, förskollärare, journalist, universitets- och högskolelärare – en bredd av yrken med varierande utbildningsnivå och längd på utbildningen. 

I rapporten, som heter ”Indikator för likvärdigt arbete”, har man utgått från SSYK (standard för svensk yrkesklassificering) för att ta fram yrkesstatistik, där biomedicinska analytiker placeras i yrkesområde 3 som definieras som ”yrken med krav på̊ högskolekompetens eller motsvarande (praktiska eller yrkesspecifika eftergymnasiala utbildningar om 2-3 år)”. SSYK:s yrkesområde 2 (dit bland andra sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor hör) innefattar däremot ”yrken med krav på̊ fördjupad högskolekompetens vilket innebär teoretiska eller forskarförberedande eftergymnasiala utbildningar.”

Vårdförbundet menar att biomedicinska analytiker ska grupperas i samma område som sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor då samtliga yrkesgrupper har krav på teoretisk eftergymnasial utbildning om minst tre år.

Det är inte enbart en fråga om utbildningens längd, utan också den kompetensnivå som krävs för att utföra sitt yrke och även här finns ingen tvekan om att biomedicinska analytiker tillhör yrkesområde 2. Bakgrunden till denna skillnad i SSYK är att den svenska standarden bygger på den internationella standarden ISCO (International Standard Classification of Occupations) där vi är felklassificerade, eller egentligen bara finns som laboratorieassistent eller variant på biolog. 

Vårdförbundet har tillsammans med IBL haft dialog med statistiker på SCB för att ändra SSYK-grupperingen för biomedicinska analytiker. Genom IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science), den globala organisationen för biomedicinska analytiker bedriver vi också påverkan mot ISCO för att öppna upp för revidering av systemet. 2018 beslutade statistiker på ISCO:s världskongress att inte ändra på systemet, så nästa möjlighet ligger några år framåt i tiden.

Vi behöver ta upp dialogen med SCB igen och IFBLS fortsätta sin påverkan.  

Biomedicinska analytiker är inte den enda professionen som utvecklats och akademiserats sedan ISCO senast reviderades, men uppenbarligen finns ett stort motstånd att ändra på statistiksystemet. Det är oförklarligt för oss, då statistiken omöjligen kan återspegla verkligheten, vare sig nationellt eller internationellt, i nuvarande form.

Det kan kännas tungrott och ogörligt, men det är komplexa system. Vårt alternativ är att fortsätta påverka, att ge upp är inte ett alternativ.  

Det är över 100 år sedan att yrket kvinnligt tekniskt biträde inrättades, den första officiella, statliga titeln för biomedicinska analytiker. 100 år kan kännas längesedan men vi är ett ungt yrke och vi tar oss framåt. Rapporten från Jämställdhetsmyndigheten har lyft vikten av ojämlika löner och nödvändigheten att förändra dessa. Jämförelsen mellan olika yrken baserat på kunskap, färdigheter och ansvar synliggör den felaktiga grupperingen för oss. Det finns ingen avsikt i rapporten att klassa biomedicinsk analytiker och vår utbildning på lägre nivå än den är, det är ju tyvärr konsekvensen av SSYK och ISCO.  

Fortsätt att prata om dessa viktiga frågor, ju fler vi är desto större blir trycket! 

* Rapporten ”Indikator för likvärdigt arbete” är ett underlag till Jämställdhetsmyndigheten för att följa upp ekonomisk jämställdhet, ett av delmålen för jämställdhetspolitiken, men också för att synliggöra nedvärderingen av kvinnodominerade yrken och ge förslag till hur värdediskrimineringen kan minska.  I rapporten används en metod för att få fram en indikator för likvärdigt arbete, bland annat genom att 428 yrken på hela arbetsmarknaden delas in i 13 grupper.  Vad som definieras som likvärdigt arbete finns i diskrimineringslagen som bygger på en enhetlig definition inom EU-rätten. Två arbeten kan ses likvärdiga om en sammantagen bedömning av kraven arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde. Kraven baseras på kriterier som kunskap, färdigheter, ansvar och ansträngning. Rapportens analys visar att den strukturella löneskillnaden, dvs. att i yrken som domineras av kvinnor är den genomsnittliga lönen lägre jämfört med den genomsnittliga lönen i likvärdiga övriga yrken. Metoden utgår från yrkesklassificeringen Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK 2012 som bygger på ISCO, ett internationellt system som används för att bland annat producera yrkesstatistik. 


Kommentarer

  1. Vår yrkeskår Biomedicinska analytiker skall absolut klassas i samma grupp som sjuksköterskor mfl. Vi har 3 årig universitetsutbildning och får även en akademisk examen samtidigt med en yrkeserfarenhet. Flera av oss Vi har även forskningsförberedande utbildning. Flera har disputerat. Är laboratorieass från 1963 , leg.Biomedicinsk analytiker när titeln kom och Doktor i Medicin sedan 1994. Har arbetat i yrket sedan 1963, disputerade 1994 och forskat till 2004. Tjänst som universitetslektor vid BMA programmet, Linneuniversitetet, KALMAR från 2004 till 2016 och extra fortfarande. Att sätta vår yrkesgrupp i grupp 3 är oförskämt. Ingen har samma kompetens att utföra kvalitetssäkrade biomedocinska analyser nödvändiga för klinisk diagnostik, behandling och uppföljning.

    1. Du har helt rätt Susanne. Det är underligt att hålla fast vid verktyg/system som uppenbarligen inte återspeglar verkligheten. Att statistiker vill hålla fast vid sina tidslinjer kan omöjligen vara skäl nog. Vi fortsätter trycka på. /Anne

  2. Det är ju dock inte bara utbildningens längd och svårighet som vägs in, utan även Ansträngning och arbetsförhållanden, Problemlösning, Sociala färdigheter, Ansvar och Chefsansvar. Sen viktas dessa kategorier olika, och genererar en totalpoäng som kategoriseras tillsammans med andra yrken med liknande totalpoäng. Det kan ju vara någon av dessa faktorer som lett till en annorlunda poäng jmf med t.ex. ssk.

    1. Du har helt rätt i att fler kriterier beaktas och man behöver fördjupa sig för att förstå helhetsbedömningen och den jämförelse som görs. Rapportens syfte är att lyfta ojämlika löner och kanske lyckas de med just det.

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.