Vi har väl alla någon gång funderat över vårt eget ”språköra” och ”siffersinne”. Och visst kan det vara så att fallenhet och intresse bidrar till om du presterar bättre eller sämre i språk och matematik. Men det är sällan tolkningar av Proust på originalspråk eller integralekvationer vi förväntas prestera i vuxen ålder.
Florence Nightingale var en fena på siffror. Hon var den som uppfann cirkeldiagrammet och använde statistik för att kraftigt minska dödligheten bland de soldater hon behandlade. Hon hävdade också bestämt att ”det alltid är billigare att betala arbetskraften dess fulla värde, att underbetald arbetskraft alltid blir dyrare”.
I fredags släppte Arena idé rapporten ”Hyrsjuksköterskor i vården. Hur det gick till när politikerna tappade kontrollen och hur beroendet av hyrsjuksköterskor kan brytas”.
Karusellen med hyrpersonal kan ses som ett typiskt exempel på matematik i den lägre skolan. Att det blir dyrare att inte betala fast personal dess rätta värde, med följd att personalen slutar och går till någon som betalar bättre. För att ofta återvända till samma arbetsplats, men med annan arbetsgivare och bättre lön. Några talande citat ur rapporten:
”Det är lätt att räkna ut vad hyrpersonal kostar i jämförelse med anställd personal. När det gäller hyrsjuksköterskor är grovt räknat halva kostnaden att betrakta som en merkostnad. Den inhyrda sjuksköterskan kostar som rapporten visat helt enkelt ungefär dubbelt så mycket som den anställda. ”
”Kompetensbrist? I debatten om hyrpersonal inom vården heter det ofta att bemanningsföretagen tillför kompetens som annars inte skulle finnas. Det stämmer inte. Antalet legitimerade sjuksköterskor beror inte av anställningsform. Att ett bemanningsföretag rekryterar tio sjuksköterskor och hyr ut till landstingen tillför inte vården någon ny kompetens alls. Det enda som händer är att kompetensen blir dyrare och att kontinuiteten för patienterna blir sämre.”
”Självklart spelar arbetsmiljö stor roll för en arbetsplats förmåga att behålla personal, men det är slående att bemanningsföretagen ofta fokuserar på ersättning och flexibilitet i sin rekrytering. Faktum är att de agerar på det som sjuksköterskorna själva prioriterar, och det handlar framför allt om att de söker flexibilitet och högre lön.”
Nättjänsten ”Framtidens karriär – sjuksköterska” gjorde 2016 en enkätundersökning bland sjuksköterskor och frågade om och varför de skulle kunna tänka sig att arbeta för ett bemanningsföretag. 60 procent svarade ja. Bland de fem viktigaste skälen till varför hamnade lön i topp. Arbetsmiljö, som brukar lyftas i debatten av SKL och vårdarbetsgivarna, fanns inte ens med på listan.
En avgörande anledning till att bemanningsföretagen kan rekrytera sjuksköterskor är alltså att de kan erbjuda högre löner. Men att bemanningsföretagen kan locka med högre löner beror ju på att regionerna är beredda att betala mycket mer för inhyrd personal än för den ordinarie, anställda personalen. Så pass mycket att det både räcker till betydligt högre lön för sjuksköterskan och en väldigt bra marginal för bemanningsföretaget.
Tydligen finns det pengar. Men i stället för att ge schyssta villkor till fast anställda barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor fortsätter regionerna att ge dubbelt betalt till bemanningspersonal och stor vinst till bemanningsföretagen. Det är fullt förståeligt att både personal och bemanningsföretag hugger på det.
Men skattemedel och gemensamma resurser borde kunna användas klokare, särskilt till något så viktig som vården. Självklart ska verksamheterna kunna ta in bemanningspersonal vid tillfälliga toppar. Men det är näst intill obegripligt att den enklaste matematik inte kan landa bland politiker och beslutsfattare i vården. Lyssna på Florence. Betala personalen dess fulla värde, det blir alltid dyrare att betala för lite.
I avtalsrörelsen 2019 förhandlar Vårdförbundet för långsiktigt hållbar kompetensförsörjning och citerar mer än gärna Florence Nightingale.