Om vi fick en krona varje gång någon sa magnetröntgen

Idag på röntgensjuksköterskans dag skriver jag tenta i röntgendiagnostik. Vi behöver nämligen också kunna förstå vad det är vi ser på bilderna och identifiera patologier – jätteintressant men också svårt! Även om det är radiologerna som skriver svaren, så måste vi kunna känna igen allvarliga och akuta tillstånd som t.ex. lungemboli, så att dessa patienter inte får vänta onödigt länge på rätt diagnos och behandling.

“Jaha, då är du sjuksköterska i grunden då?” Den frågan/antagandet har nog alla som pluggar till eller jobbar som röntgensjuksköterska hört ett antal gånger.  Röntgensjuksköterska är fortfarande ett alltför okänt yrke, få känner till att det är en helt egen utbildning, och det underlättar inte direkt att vi har “sjuksköterska” i vår yrkestitel. Jag förstår att det är förvirrande. I våras skrev jag till en journalist och påpekade att hon hade glömt röntgensjuksköterska i sin artikel om vårdkonflikten, när det nämndes vilka yrkesgrupper Vårdförbundet representerar.

Men åter till denna dag, röntgensjuksköterskans dag den 8 november. En dag då vi har chansen att belysa vårt spännande yrke lite extra. Vi skiljer oss från sjuksköterskorna under utbildningen genom att vårt huvudämne är radiografi, inte omvårdnad. Radiografi är tvärvetenskapligt och kortfattat kan man säga att det innehåller strålfysik, bildoptimering, bilddiagnostik, medicin och omvårdnad. Ute i yrkeslivet jobbar vi mycket med teknik och korta patientmöten, där det gäller att snabbt få patientens förtroende och lyckas få till en bra kommunikation, för att kvaliteten på undersökningen ska bli så bra som möjligt och därmed bidra till att patienten får rätt diagnos.

Så, då har jag försökt reda ut missuppfattningen om att vi är sjuksköterskor i grunden. Här kommer några fler vanliga missuppfattningar:

“Det är väl bara att trycka på knappen” – Nej, det ligger så mycket arbete och kunskap bakom en röntgenbild. Skelettröntgen är verkligen ett hantverk där det gäller att få en känsla för vinklar och projektioner, och hur man ska anpassa undersökningen när patienten inte kan vrida och vända på sig så att undersökningen blir “enligt skolboken”. Dessutom måste man ha goda kunskaper i anatomi och veta vilka bildkriterier som gäller för varje bild för att radiologen ska kunna bedöma den, t.ex. hur leder och andra anatomiska riktmärken ska visualiseras.

”Röntgensjuksköterskor jobbar bara med skelettröntgen” – Nej, det är bara en liten del av allt vi gör. Utöver slätröntgen (“vanlig röntgen”) finns många andra modaliteter/bildgivande tekniker, t.ex. datortomografi (DT/CT/skiktröntgen – kärt barn har många namn…), MR (magnetkamera), nuklearmedicin (när patienten får ett radioaktivt läkemedel som strålar), intervention (“mini-operationer” där man jobbar sterilt) och mammografi. Dessutom kan man vidareutbilda sig till sonograf och jobba med ultraljud. Alla modaliteter har sin teknik och fysik som vi får lära oss, och olika säkerhetsaspekter att tänka på.

“MR står för magnetröntgen” – Nej, MR står för magnetresonans, magnetröntgen är absolut förbjudet att säga i vår värld! Magnetkameran använder sig av ett starkt magnetfält och radiovågor, men ingen röntgenstrålning är involverad.

Jag hoppas att alla röntgensjuksköterskestudenter och yrkesverksamma röntgensjuksköterskor känner sig lite extra stolta över sitt yrkesval idag, att de som undrar “vad är en röntgensjuksköterska?” kanske känner sig lite klokare, och att någon kanske har blivit lite mer intresserad av vårt yrke!

(Och att ingen som har läst detta säger magnetröntgen igen :-))

Ninni Sylenius, röntgensjuksköterskestudent termin 3, Karolinska Institutet