Artificiell intelligens (AI) används i våra vardagsföremål såsom bilar, filmkameror, mobiltelefoner och appar. AI används också i många av tillämpningar, men de flesta av oss märker inte det. Några exempel på dessa tillämpningar är kundtjänst och IT support, datainsamling, analys, prognostisering, prioritering av inkommande e-post, schemaläggning, personlig assistent för mötesbokningar, etc. Med andra ord har Artificiell intelligens (AI) eller maskininlärning (ML) blivit en del av vårt dagliga liv, men vad innebär det?
AI kan kategoriseras som antingen svag eller stark (eng. weak or strong). Svag AI, även känd som smal AI, är ett AI-system som är utformat och designat för en viss uppgift. Virtuella personliga assistenter, som Apples Siri, är en form av svag AI.
Starkt AI, även känt som artificiell allmän intelligens, är ett AI-system med förenklat mänsklig kognitiv förmåga. När det kommer i kontakt med en obekant uppgift kan det hitta en lösning utan mänsklig intervention.

Tillämpningar av AI inom sjukvården

Digitalisering av vården har börjat för ca. 30 år sedan. Ett resultat av digitalisering av vården är digitala hälsotjänster. Vårdgivarna försöker kontinuerligt att förbättra patientens hälsa och samtidigt minska vårdkostnaderna. Ett kostnadseffektivt sätt är tillämpning av maskininlärning för att bättre och snabbare göra diagnoser. Ett exempel på tillämpningar av AI är IBM Watson som är en av de mest kända vårdteknikerna som finns i dagsläget. Den förstår naturligt språk och kan svara på frågor som ställs.

Tillämpningar av AI inom röntgenverksamheter

Många studier visar att AI har stor potential att effektivisera och förbättra hälso- och sjukvården, och ett attraktivt område för AI är bilddiagnostik inom röntgenverksamheter. En studie i Acta Orthopaedica från Karolinska Institutet i samarbete med KTH och Danderyds sjukhus visade att självlärande datorprogram kan göra lika säkra röntgenbildbedömningar som en ortopedläkare. I denna studie har forskarna låtit AI-algoritmer för bildigenkänning gå igenom 256 000 bilder på fotleder, handleder och händer i Danderyds sjukhus bildarkiv. Första steget var att träna AI-programmet eller datorn att upptäcka frakturer i två tredjedelar av bilderna, under handledning av forskarna. Sedan fick AI-programmet självständigt bedöma den resterande tredjedelen av bilderna. Kontrollgruppen bestod av två överläkare som parallellt bedömde samma bilder. Resultatet visade att i över 80 % av fallen kunde både doktorerna och AI-programmet fastställa samma diagnos.
AI kan också vara till hjälp för röntgensjuksköterskor. Till exempel kan AI- programmet slå larm när det finns rörelseartefakter eller andra störningar i bilden som kräver omtag, dvs. att undersökningen skall göras om. Dessa upplysningar höjer undersökningarnas kvalité och patientsäkerhet, samt sparar tid.

SÅ, är AI hot eller möjlighet för verksamma professioner inom röntgen? Det finns inte ett enkelt svar på denna fråga och det behövs mer forskning inom området.
Mot denna bakgrund vill jag tipsa er om en uppsats på grundnivå inom ämnet AI. Mats Rönnqvist och Magnus Johansson är författarna. Båda Mats och Magnus är idag verksamma röntgensjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att sammanställa vid vilka radiologiska modaliteter AI används som stöd. Metoden är en litteratursammanställning och titeln är ”Artificiell Intelligens inom medicinsk bilddiagnostik”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Är du intresserad av att läsa uppsatsen? Så klicka på länken.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72969

Mer fakta om AI

Arend Hintze, en biträdande professor i integrativ biologi och datavetenskap och teknik vid Michigan State University, kategoriserar AI i två huvudkategorier; de som finns idag och de som är under utveckling, dvs. de som inte finns ännu. Dessa kategorier innefattar fyra typer.
Typ 1: Reaktiva maskiner (eng. Reactive machines). Ett exempel är Deep Blue, IBM- schackprogrammet som slog Garry Kasparov på 1990-talet. Deep Blue kan identifiera schackpjäser på schackbrädet och göra förutsägelser, men det har inget minne och kan inte använda tidigare erfarenheter. Det analyserar möjliga drag, dvs. egna och motståndarens och väljer det mest strategiska draget. Deep Blue och Googles AlphaGO konstruerades för smala ändamål och de kan inte lätt tillämpas på en annan situation.
Typ 2: Begränsat minne (eng. Limited memory). Dessa AI-system kan använda tidigare erfarenheter för att påverka framtida beslut. Några av de beslutsfattande funktionerna används i självkörande bilar.
Typ 3: Sinnets teori (eng. Theory of mind). Denna term avser att förstå att olika personer har egna övertygelse, önskningar och avsikter som påverkar deras beslut. Denna typ av AI finns ännu inte.
Typ 4: Självmedvetenhet (eng. Self-awareness). I denna kategori har AI-system en känsla av medvetenhet. Denna typ av AI finns ännu inte.
Definition:
Artificiell intelligens är intelligens som uppvisas av maskiner. Det kan också definieras som program som efterliknar mänskligt beteende och tänkande. IT-ord. Ord och uttryck i it-branschen
Maskininlärning är ett begrepp som ofta används istället för artificiell intelligens. Detta går ut på att ett program lär sig ta in mängder data och dra slutsatser från dem.

Parvin Olofsson
Med. Dr., PhD
Kvalificerad yrkeshandläggare Vårdförbundet