Petra är en av tre finalister till Vårdförbundspriset 2024

Vårdförbundet Östergötland kom med tårta till Lungmedicinska mottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping och uppvaktade specialistsjuksköterskan och doktoranden Petra Jacobson som är en av tre finalister till Vårdförbundspriset 2024. Det var sjuksköterskekollegan Anna Falk som är förtroendevald på kliniken som nominerade Petra till priset för hennes forskningsprojekt som har till syfte upptäcka försämringar hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) med hjälp av egenmonitorering.

Hur känns det att vara nominerad till priset som offentliggörs i Stockholm den 22 januari?

– Det känns otroligt roligt att få möjlighet att vara med om det här som sjuksköterska. Bara att vara finalist får mig att känna mig som en vinnare, säger Petra.

Forskningsprojektet tog fart efter en konferens där hon lärde sig hur man kunde använda kliniska parametrar för att bedöma svårighetsgraden av en KOL-exacerbation (försämringsperiod). Hon fick idéen att återuppta ett egenmonitoreringsprojekt som gått på tomgång på grund av pandemi och svårigheter med implementeringen på mottagningen. Med hjälp av en app skulle patienterna kunna kommunicera sina symtom och värden till mottagningen utan att lämna hemmet.

– Jag läste en studie som hade kommit fram till att en av fyra patienter med KOL dör efter en sjukhuskrävande KOL-exacerbation. Det är ju jättemånga! Det är 20 000 patienter med sjukdomen som läggs in på sjukhus varje år. Egentligen ska de kallas för uppföljning sex veckor efter utskrivning, men endast sju procent blir kallade, säger Petra.

Hon tror att bristen på uppföljningar leder till att patienterna blir sjukare då de inte upptäcks i ett tidigt skede. Det här är en patientgrupp som hon anser ofta glöms bort. Det händer även att patienterna inte söker förrän de blivit riktigt dåliga och eftersom det är svårt att göra korrekta bedömningar över enbart telefon finns risken att försämringen inte upptäcks förrän det har gått för långt.

Men med egenmonitoreringen tänkte Petra att mottagningen skulle få bättre koll på patienterna och att sjuksköterskorna borde få lättare att göra korrekta bedömningar med hjälp av informationen som appen tillför.

Patienten fyller i ett frågeformulär i appen med symtomskattning en gång i veckan och syrgasmättnad dagligen eller en gång i veckan. Sjuksköterskorna på Lungmedicinska mottagningen läser av de inrapporterade uppgifterna och bedömer om patienten blivit sämre och behöver justera sin läkemedelsbehandling eller om patienten ska åka till akuten. Om patienten ska ändra sin behandling rapporterar hen sina värden i appen tre dagar i följd.

Petra tog med sig lärdomarna från tidigare misslyckade implementeringsförsök på mottagningen och justerade programmet så att det skulle vara lättare för personalen att följa patienterna. Bland annat kalibrerade hon varningssystemet så att det bara larmade vid försämringar.

– Tidigare skickades en varning ut om resultatet på frågeformuläret översteg 25 av 40 poäng, men eftersom nästan alla patienter hade symtom i sin grundsjukdom som gav höga poäng trots god behandling blev varningarna för många och var inte hjälpsamma vilket skapade irritation bland personalen som hade svårt att se nyttan, säger Petra.

Petras justering var enkel men effektfull. Programmet skulle bara larma om värdet ökade med tre poäng. Förändringen gjorde det tydligare för vilka patienter som behövde kontaktas genom att antalet onödiga varningar minskade.

Omkring 30 patienter är kopplade till forskningsprojektet där den yngsta är 55 år och den äldsta 87 år. Petra berömmer de äldre som tagit sig an tekniken och som klarar av att rapportera in sina värden utan större bekymmer. Hon uppger att de har sett en kraftig förbättring för patienterna med färre besök till akuten. Samtidigt som patienterna upplever en stor trygghet över att ha regelbunden kontakt med mottagningen, även om den är digital.

– Jag hade en patient som rapporterade in en syrgasmättnad på 75 procent, vilket är jättelågt. Jag ringde upp honom och frågade om han hade tänkt åka till akuten. Det tyckte inte han att han behövde och ville vänta en dag till. Men då jag visste hur lågt han syresatte sig kunde jag stå på mig så att han åkte in. När patienten bedömdes på akuten visade han sig ha en hjärtsvikt och fick hjälp, berättar Petra.

Vad har du för tips för andra medlemmar i Vårdförbundet som vill arbeta med verksamhetsutveckling?

– Var positiv och ge inte upp. Förändringsarbete tar tid så ha tålamod. Gör löpande utvädringar och se vad som inte funkar. Vi har avstämningar varje måndag med våra kollegor. När vi fick positiva utvärderingar från patienterna och redovisade dem för kollegorna fick de upp ögonen för projektet och gjorde dem motiverade att fortsätta, säger Petra.

I sitt forskningsteam har Petra hjälp av sin handledare och biträdande professor för Lungmedicinska kliniken Lennart Persson, och Leili Lind som är forskare på LiU och RISE (Research Institutes of Sweden). Hon uppger att hon också fått mycket hjälp av sjuksköterskorna på syrgas- och specialistmottagningen på Lungmedicinska kliniken som arbetar kliniskt med egenmonitoreringen, och hon har även fått mycket stöttning från hennes närmsta kollegor på utredningsmottagningen.

I nästa steg ska projektet gå vidare med en randomiserad studie där hälften av deltagarna får prova egenmonitorering och andra hälften får vanlig vård.

Cristian Jonsson, styrelseledamot på Vårdförbundet avdelning Östergötland

Vad är Vårdförbundspriset?

Vårdförbundspriset delas årligen ut i syfte att uppmärksamma och sprida betydelsefulla utvecklingsarbeten. Genom priset vill Vårdförbundet och Folksam inspirera alla medlemmar att bedriva utveckling i alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. Den totala prissumman är 500 000 kronor och Folksam står för hela beloppet. Summan delas upp på flera vinnare och går direkt till dessa och beskattas som inkomst. I år har 41 nomineringar skickats in till priset vilket är ett rekord.

Källa: www.vardforbundet.se