Hösten har rullat in över oss som en våg av ångest. Ångest över att sommaren gick så fort. Ångest över att jag sålt semesterveckor och inte fått en sammanhängande ledighet. Ångest över att inte kunna arbeta på ett sätt som är tryggt, säkert och grundat i individens specifika och unika behov.

Ångest över att vara tillbaka på jobbet.

Ett år till nästa sommar. Men om den kommer att se likadan ut som den här har gjort så vet jag inte om jag orkar längre. Ett fullkomligt kaos av schematrassel, vikarier utan rätt kompetens och ett patienttryck som krävt stora vårdresurser.

Hur många känner sig så här?

Men så kan vi inte längre ha det! Nu är det dags att omarbeta ångesten i arbetsgruppen! Arbetet måste börja nu, ett arbete som ska säkerställa att vården kan bedrivas utan att skada vare sig patient eller anställd. En vård som ser till helheten. En vård som ger en skön känsla att arbeta i.

Det som är mest irriterande är att det faktiskt inte behöver vara så här. Det finns lösningar! Vi har dem!

Nu går det inte att skylla på brist på resurser längre. Det är tandlöst och osant! Det kostar mer att INTE fixa vården. Och vi är många som är villiga att vara med i arbetet framåt. Om det bara påbörjas någon gång. På riktigt.

Tänk att få uppleva en verksamhet som utgår från personens behov, som har anställda med rätt kompetens och som inser vikten av goda villkor.

Där vill jag jobba.

Följ avdelning Örebro i sociala medier!