Som att snurra runt i evighetens torktumlare

När arbetsvillkoren inte är tillräckligt lockande, stressnivån på skyhöga nivåer och det konstant dåliga samvetet gör sig påmint efter varje arbetspass, är det många i vården som antingen ser sig om efter annat arbete. Eller som går in i väggen och blir sjukskrivna.

Denna till synes evighetslånga kompetensdräneringen har orsakat allt längre vårdköer. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med personal för att upprätthålla en välfungerande hälso-och sjukvård.

Den offentliga vårdens finanser är beroende av att få medel från beslutsfattande politiker. Politiker å sin sida, brukar alltid vara snabba med sitt numera uttjatade mantra om att vården är upp till respektive regioner och kommuner.

Men HUR ska vi få en jämlik och tillgänglig vård i hela landet med det resonemanget?

Som att snurra runt i en evighetens torktumlare.

Försäkringskassan visar i en undersökning att vårdköerna orsakar att var fjärde sjukskriven med besvär från knän och höft hade kunnat arbeta tidigare om de fått vård snabbare (ur DN 241003). I våras kom en norsk studie som visade att om man får vänta länge på vård och behandling så ökar sannolikheten att du aldrig arbetar igen. Och risken ökade med nära sju procent efter tio extra dagars väntan.

Och då har jag inte ens nämnt det onödiga lidandet som vårdköerna orsakar. Vårdköer som alltså orsakas av att man år efter år ignorerar det faktum att kvinnodominerade legitimerade vårdprofessioner, fortfarande år 2024, är undervärderade.

Samtidigt tror sig vissa att lösningen är den privata vården. För i flera desperata försök att kapa vårdköerna så flyttas alltmer resurser över från den offentliga vården till just den privata vården. Där går det att tjäna grova pengar om man har investerat rätt. På dina och mina skattepengar. Alltmedan den offentliga vården fortsätter att sina på både ekonomiska resurser och livsnödvändig kompetens som söker sig bort från den pressade och stressade offentliga vården.

Att avsätta mer pengar till den offentliga vården är en investering. Pengarna som investeras där hamnar inte på ett konto på Cayman Islands. Den leder till att vi kan utöka och förbättra vården i hela landet. Den gör att fler människor kan arbeta och må bra. Att satsa på bättre villkor för vårdprofessionerna gör dessutom att vi kan nå ett jämlikt och jämställt samhälle där kvinnodominerade yrken värderas som manligt dominerade. Något som inte är ett faktum idag.

Men när ska den här, till synes, enkla ekvationen förverkligas? Den som lyckas med det förtjänar Nobelpriset. Under tiden fortsätter vi att famla runt i den eviga torktumlaren och överöses av det ena dumma beslutet efter det andra. Och den offentliga vården blir mer och mer urlakad.