Imorgon säger vi ja eller nej

Som anestesisjuksköterska handlar min arbetsdag ofta om snabba beslut, teamarbete, möten med människor och av och till balanserar arbetsdagen någonstans mellan liv och död.

Som mamma handlar min dag om känslor och logistikpussel och om att sätta någon annan i första rummet. Många känner igen sig så det finns en viss förståelse för vardagens trixande och pusslande.

Som förtroendevald och styrelseledamot i Vårdförbundet avdelning Örebro finns mindre igenkännande och jag får istället ganska ofta svara på frågan: Vad gör du på Vårdförbundet hela dagarna. Gör ni i styrelsen någonting alls?

Till er som undrar: Vi gör massor! Idag har min Vårdförbundsdag inneburit medlemsmöten, utbildningsplanering, samverkansdiskussioner och TCO-uppdrag men framförallt präglas dagen av AVTAL.

Avtalstankar snurrar snabbare än en tekoppskarusell, snabbare än bytestidslogistiken på operation och konkurrerar kraftigt med mammatiden. Tankeverksamheten går på högvarv och lämnar mig inte ens i drömmen, för imorgon är det dags att säga ja eller nej till SKLs slutbud. Då ska alla aspekter ha vägts mot varandra så vi kan ta det klokaste beslutet.

Det handlar inte om liv eller död, det är inget sekundsnabbt beslut, men nu ska avtalskarusellen stanna och välja håll. Ett viktigt stopp som garanterat påverkar vår fortsatta gemensamma Vårdförbundsresa.

Imorgon är det dags: ja eller nej?

Ann-Sofie Gustavsson styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Örebro