Tre viktiga lärdomar från IFBLS världskongress i Japan
Vad händer när biomedicinska analytiker från världens alla hörn möts för att diskutera framtidens diagnostik? För Amanda Barkarö blev deltagandet vid IFBLS världskongress i Japan en påminnelse om hur internationellt samarbete kan påverka både professionens utveckling och villkoren här hemma i Sverige.
Kon’nichiwa!
Nu har det passerat några veckor sedan hemkomsten från IFBLS kongress för biomedicinska analytiker i Japan. Som ledamot i förbundsstyrelsen fick jag: Amanda Barkarö (tillsammans med en av Vårdförbundets medarbetare) möjlighet att delta vid kongressen. Svårt att tacka nej till en världskongress!
IFBLS är en förkortning för International Federation for Biomedical Laboratory Science och är den internationella yrkesföreningen för biomedicinska analytiker. Målet för organisationen är bland annat att: sprida kunskap om biomedicinsk laboratorievetenskap; synliggöra professionen och verkar för en jämlik och kvalitetssäkrad diagnostik globalt. Kongressen är högsta beslutande organ i IFBLS och alla medlemsorganisationer (IBL är Sveriges medlemsorganisation) har rösträtt. Årets kongress tog bland annat ställning till sammansättningen av IFBLS nya styrelse. Alla medlemmar kan föreslå representanter till styrelsen och avgående ordförande var svenska biomedicinska analytikern Gabriella Lillsunde Larsson, vice ordförande för IBL. Ingen svensk stod på listan för valbara kandidater till denna kongress men däremot blev det nordiskt (isländskt) på posten som vice ordförande i IFBLS, kul!
Värdet av det internationella samarbetet låter sig inte sammanfattas till innehållen i de presentationer som hölls under kongressen. Snarare består värdet i samtalen mellan delegaterna på plats, nätverket som finns för biomedicinsk laboratorievetenskap internationellt och kunskapen om att det finns flera nivåer för påverkansarbete.

Värdet av det internationella samarbetet låter sig inte sammanfattas till innehållen i de presentationer som hölls under kongressen. Snarare består värdet i samtalen mellan delegaterna på plats, nätverket som finns för biomedicinsk laboratorievetenskap internationellt och kunskapen om att det finns flera nivåer för påverkansarbete.
Vi behöver arbeta med att få fler svenska deltagare i internationella sammanhang! Andra nordiska länder hade deltagande studenter och lärosätesföreträdare, inte Sverige.
Tre huvudsakliga insikter har landat nu när en tid förflutit sedan kongressen.
- Internationellt arbete har effekt! Tack var idogt påverkansarbete finns det öppning för att biomedicinska analytikers kompetens kommer värderas likvärdigt andra akademiska hälso- och sjukvårdsyrken. Förhoppningsvis kan det i sin tur påverka hur vår kompetens tillvaratas och värderas även i en svensk kontext. Ett annat exempel är att diagnostik numera finns som målområde för WHO att arbeta vidare med. Kan tyckas självklart men det är definitivt ett arbete IFBLS bidragit till.
- Vi behöver arbeta med att få fler svenska deltagare i internationella sammanhang! Andra nordiska länder hade deltagande studenter och lärosätesföreträdare, inte Sverige. En svensk deltagare bidrog med föreläsning och poster. Här behövs en utbildande insats om hur biomedicinska analytiker kan delta i olika internationella forum. Stipendier och liknande kan med fördel sökas för att användas till att bekosta deltagaravgifter, resekostnader eller andra utgifter.
- IFBLS erbjuder publicering i sin egen vetenskapliga tidskrift: International Journal for Biomedical Laboratory Science (IFBLS)! Här har biomedicinska analytiker en unik möjlighet att ge sin vetenskapliga publikation internationell spridning.
Kunskapsnivån om tidskiften är låg (jag kände inte till dess existens innan kongressen) och här finns en stor potential till vetenskaplig utveckling inom professionen. IFBLS stöttar med formalia inför publicering vilket innebär att det kan vara ett utmärkt första steg för den biomedicinska analytiker som vill avancera inom forskning. Här kan vi alla hjälpas åt att sprida kunskap om tidskriften och möjlighet till publicering!

Utöver lärdomarna och insikterna från själva kongressen bär jag förstås även med mig reseminnen från den veckan vi fick möjligheten att spendera i Chiba i Japan. Chiba är en del (så kallad prefektur) av storstadsregionen Tokyo. Chiba motsvarar Stockholm i befolkningsmängd men hela Tokyo rymmer cirka 33 miljoner människor. Galet mycket folk med andra ord! Resan bokades i tät anslutning till kongressdagarna men en dag med valfri aktivitet fick vi ändå plats med i schemat. Vi passade på att ta pendeltåget in till centrala Tokyo och spenderade dagen i japanska tempel, trädgårdar och shoppingdistrikt. Intensivt och mycket folk men väldigt minnesvärd upplevelse!
För övrigt höll hemresan på att sluta i katastrof eftersom Tokyo-trafiken var än värre än en ”vanlig måndag”. Vi hade tur som hann till den prioriterade incheckningen trots att den egentligen skulle stängt. Vi var i full färd med att börja styra med ombokning men som tur var flöt allting på som det skulle efter dess! Slutet gott, allting gott.
Sayōnara!
Amanda Barkarö, legitimerad biomedicinsk analytiker och förbundsstyrelseledamot
Lämna ett svar
Väljarna valde vården
Sjukvården var den fråga flest väljare sa hade mycket stor betydelse för partivalet. Nu behöver vallöftena bli verklighet. Valets vinnande fråga måste stå först i kön!
Se våra förslag!