Västmannabloggen

Västmannabloggen

Västmannabloggen

“Fake news”? SKL:s blogg om “korrekt fakta och lokal lönebildning”

av Lämna en kommentar

Desinformation, “fake news” eller förhandlingsstrategi?

Gör era röster hörda genom att: 1. kommentera SKL:s blogg om “korrekt fakta och lokal lönebildning” och 2. skriv på petitionen nedan redan idag.

Visst är vi i ett avtalsrörelse och nu gäller det ta reda på fakta kontra “fakta”. Vårdförbundets medlemmar rasar över SKLs arbetsgivarblogg! Gör era röster hörda genom att kommentera SKL:s blogg nedan. Vi tackar alla engagerade medlemmar som har hittills kommenterat bloggen.

https://skl.se/tjanster/merfranskl/bloggarfranskl/arbetsgivarbloggen/artiklar/korrektfaktaochlokallonebildning.27395.html

Charlotta Dickman har startat en kampanj riktat mot politikerna – beslutsfattarna – som ansvarar för resursfördelningar inom hälso- och sjukvården. “Vi vill att ni ger SKL och Sobona mandat att gå Vårdförbundet till mötes. Ge förutsättningarna för en löneinjektion för att få särskilt yrkesskickliga att stanna i vården. Vi vill ha rättvisa, jämställda och hälsosamma villkor!” 

Vad vill ni? Skriv på petitionen “Stoppa försämringarna i vården! Dags för rättvisa löner och hälsosamma villkor”. Klicka på länken nedan.

https://www.mittskifte.org/petitions/stoppa-forsamringarna-i-varden-dags-for-rattvisa-loner-och-halsosamma-villkor?source=facebook-share-button&time=1552641446&fbclid=IwAR2NbT0a-kb81RLZgiW1KnhJjmdWT0bDbwPJmJENj8V_IzaRRKTa1XQv9Iw

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

10.000 kr fråga

av Lämna en kommentar

Det är alltid lika intressant och lärande att möta och ta reda på våra medlemmars åsikter på medlemsaktiviteter. Under denna utflykt fick medlemmarna dessutom i uppdrag att skriva hälsningar till regionens politiker utifrån våra yrkanden. Större delen av hälsningar handlade om lön och löneutveckling (eller avsaknad av).

En sammanställning från senaste aktivitet: bussresan till Nordiska Trädgårdsmässan i Älvsjö har gjorts. Frågorna utgick ifrån våra yrkanden, AFS:en OSA och sommarsemester.

  • Enligt Vårdförbundets yrkande ska löneutvecklingen höjas med minst 10.000 kr till särskilt yrkesskickliga medlemmar, räcker det?
    56% svarade ja. Medlemmar som svarade nej menar att: en större lönespridning behövs, det finns en oro att löneutvecklingen avstannar efter satsningen eller att arbetsgivaren i fortsättning kommer att sätta lön utifrån egna kriterier och inte utifrån löneavtalet.
  • Vi har individuell och differentierad lön utifrån välkända lönekriterier där medarbetarsamtal och lönesamtal ska ske med lönesättande chef. Fungerar detta idag?
    Endast 22% svarade ja. Lönesättande chef upplevs inte har mandat att sätta lön utifrån löneavtalet: individuell och differentierad lön utifrån kunskap och kompetens. Chefen pratar aldrig kronor och ören. Lönesättande chef upplevs sakna kompetens gällande löneutveckling.
  • Enligt forskning ger nattarbete risk för ohälsa, det behövs regelbunden återhämtning på dagen för att förebygga eventuell ohälsa. Vårdförbundet kräver sänkt nattarbetstidsmått till 34,20 hos alla arbetsgivare med bibehållen lön? Räcker detta yrkande?
    65% svarade ja, några kommentarer: det behövs flera semesterdagar, tidigare pension och ännu lägre arbetstidsförkortning. En hel del svarande arbetar 40 timmars veckor och inte har erfarenheten av att arbeta natt.
  • Ett stort problem för våra grupper är ohälsosamma arbetstider, framför allt inom dygnet runt verksamhet. Individuell schemaläggning används ofta och det privata livet styr ofta hur man lägger arbetspass. Det Vårdförbundet ser är att övertid ökar, raster tas ej ut, man jobbar dubbla turer mm. Ser du risker i din verksamhet med anledning av detta?
    56% svarade ja. Medlemmar påpekar på att den höga arbetsbelastningen och det höga övertidsuttaget minskar koncentrationsförmågan som ökar risken för arbetsskador, patientskador och därmed ifrågasätter patientsäkerheten. En hel del svarande arbetar 40 timmars veckor och inte har erfarenheten av individuell schemaläggning däremot finns det höga övertidsuttag på vissa ställen.
  • OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) är ett verktyg för att åstadkomma en väl fungerande arbetsmiljö inom områdena: arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Förtroendevalda/skyddsombud ska tillsammans med enhetschefen föra ett aktivt arbete kring detta. Fungerar det hos er? Om nej vad är utmaningen?
    Endast 39% svarade ja. Utmaningen upplevs handla om att arbetsplatsen saknar förtroendevalda.
  • Inför kommande semester har ni i verksamheten fått till 4 veckor sammanhängande semester för alla? Om inte hur har arbetsgivaren löst situationen?
    En del verksamheter har inte löst sommaren ännu pga. bemanningsbristen och några kliniker vill att medlemmarna säljer 1 eller 2 semester veckor, så kallade “sommaravtal”. Mer parten får 4 veckor sammanhängande semester.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Fantastiska förtroendevalda!

av Lämna en kommentar

Den 8 mars, internationella kvinnodagen, genomförde avd. Västmanland en av sina återkommande “förtroendevalda dagar” en uppskattad och värdefull återkoppling på aktuella frågor.

På förmiddag diskuterade vi bl.a. samverkan, förtroendevalda uppdraget, GDPR och löneavtalet. På eftermiddag bjöd vi in politiker på en “politiker mingel” och trots trängseln och hög ljudnivå blev det en lyckad föreställning.

Genomgången på utvärderingarna värmde våra hjärtan med så mycket uppskattning och fina ord:

  • “Vårdförbundet gör ett så bra jobb. Jag är stolt att vara med”
  • “Inga tillägg, jag är bara nöjd”
  • “Trycka mer på ansvaret man har som förtroendevald. Vi är en viktig kedja i informationsflödet båda ner och upp i Vårdförbundet. Jag tror jag inte har insett det förrän nu, och jag är villig att ta på mig min del/mitt ansvar i att jag faktiskt inte hållit mig informerat.”
  • “Ni måste hitta ett effektivare sätt att aktivera medlemmar och förtroendevalda.”
  • “10/10”
  • “Alltid bra diskussion med kollegor.”
  • “Trevlig och inspirerande.”
  • “Tydlig information.”
  • “Kul med engagerade politiker. Roligt att ni bjöd in!”
  • “Väldigt bra och lärorik dag. Jag tycker att vi fick tänka och reflektera mycket tillbaka till egna lokala avdelningar.”

Vi avslutade dagen med 16:06 rörelsen och

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

10 000:- mer i månaden?

av Lämna en kommentar

“Kvinnor ska inte behöva betala med sin hälsa, livslön och pension för att bemanna vården dygnet runt”.

Avtalsrörelsen 2019 är den största på åtta år. Vårdförbundet ställer ett lönekrav på 10 000 kronor mer i månaden till “särskilt yrkesskickliga”. Det är dags att sätta ner fötterna för att få jämställda löner för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och chefer. Dessa yrken är stommen och garantin för god och säker vård. Vår kompetens måste även avspegla sig i lönekuvertet. Nu är det viktigt att få politiker och arbetsgivare att ta sitt ansvar. Ställ krav och ryt ifrån!

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/aktuellt/sineva-ribeiros-ledare/avtalsrorelsen-2019/

Vårdförbundet yrkar på jämställda och hälsosamma villkor i välfärdssektorn. Vad betyder det?

  • “En mycket god löneutveckling för samtliga våra medlemsgrupper.
  • En särskild lönesatsning på “särskilt yrkesskickliga.
  • Sänkt veckoarbetstid vid nattarbete i kommunerna.”

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/aktuellt/nyheter/vardforbundet-yrkar-pa-jamstallda-och-halsosamma-villkor-i-valfardssektorn/

Häng med, läs “avtalsbloggen”. https://vardforbundetbloggen.se/avtalsbloggen/

Sandra Gustavsson, biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland.

 

Överdriven administration ger sämre arbetsmiljö

av Lämna en kommentar

Våra fyra yrkesgrupper Barnmorskor, Biomedicinska analytiker, Röntgensjuksköterskor och Sjuksköterskor har en hög arbetsbelastning inte bara för att vårda-diagnostisera och utveckla god och säker vård utan även hantera de stora kraven kring administration.

De administrativa kraven kommer till utan att arbetsgivare samtidigt tittar på syfte, rimlighet och arbetsmiljön för oss som ska hantera systemen.

Det mesta som hanteras är återrapporteringar till kvalitetsregister, processer, digitala dokumentationer gällande rutiner och riktlinjer, ekonomi, scheman ja listan kan göras lång.

Men även journalsystem som digitaliserats som t ex Cosmic skapar utmaningar med många ”klickningar” och osäkra dokumentationsblad som t ex läkemedelsmodulen.

 

Debattartikel i VLT: Överdriven administration ger sämre arbetsmiljö i sjukvården

Allt detta stjäl tid av den direkta vården som vi vet mer och mer ska utvecklas till Personcentrerad vård detta skapar fysisk och psykisk stress hos oss som ska hantera alla krav som ställs kring administration.

Våra fyra yrkesgrupper har patienten i fokus och har utbildat sig för att utöva god och säker vår till alla utifrån behov och vi tycker det är slöseri med vår kunskap att hantera stora mängder administration som inte direkt gynnar patient.

Det är tydligt att administration ökar stort och behovet att fylla denna ”koloss” med mer administrativt innehåll bara ökar.

Cheferna närmast verksamheten har en hög andel administrativ rapporteringsskyldighet och detta skapar en frånvaro från verksamheten vilket leder till ett frånvarande ledarskap.

För att bryta den negativa spiralen av en vård som krackelerar behöver arbetsgivaren styra om i sin prioritering:

  • Ge verksamhetsnära chefer fullt stöd att vara chef i verksamheten med ett rimligt antal underställda max 25 medarbetare.
  • Riskbedöm de administrativa systemen och jobba systematiskt med att åtgärda fel och brister.
  • Lyssna på medarbetarna som ser problemen och ofta har lösningar till åtgärder.
  • Alla administrativa uppdrag ska ses över och prioriteras utifrån absoluta behov och vilka som inte tillför värde för patient.
  • Vården kring patient ska prioriteras och alla administrativa krav ska riskbedömas och utifrån resultat ska en åtgärdsplan läggas för vilka som är bäst lämpade att administrera och vilka resurser som måste tillföras.

Det måste ske en tydligare viljeinriktning från arbetsgivaren att skapa en hälsosam arbetsmiljö där vi yrkesutövare får förutsättningar att göra det vi är bäst på dvs Personcentrerad god och säker vård. Ingen yrkesutövare inom vården idag ska behöva brottas med administrativa ”kolosser” som bara skapar kaos och ohälsa.

Jani´ Stjernström, Ordförande Vårdförbundet avdelning Västmanland

Stickskador – Ny AFS Smittrisk

av Lämna en kommentar

Stickskador är en av de allvarligaste smittriskerna i vården som tyvärr sker dagligen via kanyl, skalpeller, skärande föremål eller andra instrument. Ny föreskrift om Smittrisker AFS 2018:4 började gälla 19 november och ersätter Mikrobiologiska arbetsmiljörisker- smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 2005:1

”God hygien är grundläggande för att förebygga smitta hos arbetstagare och undvika att sprida smitta vidare. Kunskap om hygieniskt arbetssätt och andra åtgärder för att skydda arbetstagare mot smitta är en viktig del i de nya föreskrifterna.”

Läs mer i den nedladdningsbar AFS:en.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/smittrisker_afs_2018_4-.pdf

Föreskrifterna gäller alla som arbetar inom vården, hemtjänst, LSS-boende, omsorgen, skolor med mera inte bara laboratorier. I uppdateringen av föreskrifterna har förenklingar gjorts och risker med mögel och damm har flyttats till föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

Den nya föreskriften bl.a. tydliggör regler, arbetsgivarens ansvar, vilka berörs och ställer krav på att arbetskläder blir tvättade. Märkta behållare för stickande och skärande instrument, sprutor och skalpeller måste finnas och får inte återanvändas. Att tömma en behållare över till en annan är inte längre tillåtit. Arbetsgivare som bryter mot AFS:en kan få betala in sanktionsavgift.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Vill du träna 20% billigare?

av Lämna en kommentar

Nytt! Avd. Västmanlands medlemmar erbjuds 20% rabatt via autogirot vid teckning av ett årskort (bindande) hos Actic. Månadskostnad är 295 kr på enbart Actic City eller 359 kr på båda Actic City och Kristiansborgsbadet. Vill du teckna ett nationellt medlemskap kostar det 479 kr. Ingen inskrivningsavgift (549 kr) utgår. I årskortet ingår två timmar med en personlig tränare. Kontakta avdelningen för att få ditt medlemskap styrkt.

Actic är en friskvårdskedja med sim- och gymanläggningar. Gymmen är utrustade med konditionsmaskiner, fria vikter och träningsmaskiner.

Övriga förmåner:

  • Företagsklasser: Inspirerande och roliga aktiviteter som förebygger de påfrestningar som finns på arbetsplats. Stärker team-känslan och främjar ökad trivsel på arbetsplatsen!
  • Föreläsningar: Inspiration och motivation kan även komma genom kunskap med föreläsningar inom olika ämnen som hör till en hälsosam livsstil.
  • Möjlighet till konsultation med personlig tränare.
  • Prova-på veckor på våra gym.
  • Uppföljning och utvärdering med personlig kontaktperson från Actic

 

Läs mer på www.actic.se

I Västerås hittar du två träningsanläggningar; Kristiansborgsbadet och City. Simma några längder i poolen eller testa något av deras utmanande träningspass. Utöver ett väl utrustat gym på Actic City erbjuds även barnpassning medan du tränar samt massage och hudvårdsbehandlingar hos Team massageterapeuterna som ligger vägg i vägg med anläggningen.

I länet hittar du anläggningar i följande städer:

Arboga Ekbacksbadet, Enköpings Idrottshuset, Hallstahammars Sporthallen, Köpings Karlsbergsbadet, Salas Lärkans Sportcenter.

I Eskilstuna: Kungsgatan, Munktell och City.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Hot och våld: Behövs skyddsväst som arbetsutrustning?

av Lämna en kommentar

Hot och våld i arbetslivet fortsätter att öka. Är det verkligen rimligt att medarbetare inom vård och omsorg ska behöva träna själförsvar, bära skyddsväst, utrustas med överfallslarm och kameror? Är det rimligt och etiskt försvarbart att behöva ha en ordningsvakt med i en behandlingssal?

Personalen inom vård och omsorg arbetar opartisk utifrån sin legitimation och etiska koder för att hjälpa människor i nöd och för att rädda liv.

Varför kastas det stenar mot ambulanspersonal under en utryckning? Varför tar man till våld på akuten? Vad är det som händer? Har samhällets attityd förändrats? Varför? Vart har civilkurage tagit vägen? Det här är inte OK.

Oftast ligger frustration och otillräcklighet i grunden till hot och våld. Inom vård och omsorg handlar det oftast om:

  • en frustration av att inte få tillgång till den vården som förväntas och när det förväntas
  • informations- och eller kommunikationsbrist
  • bristande förståelse för hur akutvård prioriteras
  • rädsla

Det hela försvåras pga. den stora utmaningen gällande bristande bemanningen. Rättsväsandet, politikerna, arbetsgivarna och samhället måste agera.

Sedan 2010 har antal sjukskrivningar med anledning av hot och våld på arbetet ökat med 40% samtidigt har bevakningsbehov ökat för varje år.

Sjukskrivningar och ökad bevakning är kostsamma och då borde arbetsgivarna se över organisationen och rutiner gällande risk för hot och våld för att skydda sina medarbetare.

Läs mer. https://www.vardfokus.se/samlingssidor/hot-och-vald-i-varden/

Enligt SBC Statistiska centralbyrå har antal fall hot och våld sedan 1980 ökats från 2% till 5%. Den kvinnodominerade sektorn ”vård och omsorg” har drabbats mest av de olika näringsgrenar som har undersökts. Mellan 2016-2017 har 12% varit utsatta för hot och våld.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc6/

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Gnälliga tanter eller ohälsosam arbetsplats?

av 2 kommentarer

Varför går folk “in i väggen”? Stressforskarna är överens om att det handlar främst om organisation. Vad är utmattningssyndrom? Enkelt beskrivit; hjärnskador orsakad av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Statistiken visar att fler sjukskrivs för utmattningssyndrom och dessutom att flera återinsjuknar. Långvariga sjukskrivningar är kostsamma och då är det av största vikt att arbetsgivaren ser över sin organisation för att förebygga ”farlig stress” på arbetsplatsen.

Stressforskarens råd för att minska risken för utmattning:

  1. Ät alltid lunch. Förutom näring får du nödvändigt återhämtning under arbetspasset.
  2. Prata med kollegorna, socialt stöd hjälper förebygga stress. https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/forebygga-och-forkorta-sjukskrivningar/kollegiala-samtalsgrupper-reflekterande-samtal-med-kollegor/
  3. Gör schema som ger nödvändig återhämtning. https://www.suntarbetsliv.se/verktyg/halsoframjande-schemalaggning/ Gör testet som hjälper dig utvärdera ditt behov av återhämtning. https://skattaåterhämtning.se/
  4. Värna om sömnen, sov mörkt, svalt och tillräckligt. https://www.stressforskning.su.se/information/allm%C3%A4nt-om-stress-s%C3%B6mn/tips-f%C3%B6r-b%C3%A4ttre-s%C3%B6mn
  5. Testa din stressnivå för osund stress. https://www.suntarbetsliv.se/verktyg/stress-och-balans/’
  6. ”Stressa av” regelbundet med en avspänningsmetod som passar dig.

Stressforskarna har kunnat påvisa cellfragment i blod från nedbrutna celler som annars finns bara i hjärnan. Forskarna har även med scanning av hjärnan kunnat bekräfta förändringar i hjärnbarken och framlobens insida, förstorad amygdala så kallad känslocentrumet och även förändringar i hippocampus alltså minnescentrumet.

Hjärnskadorna kan leda till yrsel, uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter, minnes- och talproblematik, trötthet och sömnsvårigheter, ljus- och ljudkänslighet, stressöverkänslighet, hjärtklappning och svimning är inte heller ovanligt.

Skadorna är inte permanent men lång vila och återhämtning krävs för att bli frisk från utmattningssyndrom och processen går inte att påskynda. Återgång i arbetet kräver särskild arbetslivsrehabilitering och en framgångsrik rehabilitering kräver tid, ibland mycket lång tid och behöver anpassas utifrån den drabbades arbetsförmågan.

På Suntarbetsliv kan du läsa mer om ”9 myter om utmattningssyndrom”, forskning, ”OSA-kollen” och andra verktyg.

https://www.suntarbetsliv.se/forskning/hallbar-rehabilitering/elva-ars-forskning-om-utmattningssyndrom/

https://osakollen.suntarbetsliv.se/2018/03/22/har-tar-de-hjalp-av-osa-hjul/

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Hälsosamma arbetstider

av Lämna en kommentar

Den 4 oktober var det återigen dags för avdelningens årsmöte med förtroendevaldadagen i anslutning till det.

Av dagens föreläsningar var forskningsresultat kring hälsosamma arbetstider och arbetstidsförläggning mest intressant.

Jag tycker att det är märkligt att inom vissa mansdominerade yrkesområden har samhället erkänt och anpassat arbetstider utifrån återhämtningsmöjligheter sedan länge. Trots mycket forskning kring arbetstidsförläggning och dessa risker, riktlinjer från arbetsmiljöverket (AFS:s 2015:4 ”OSA”) och påtryckningar från fackliga organisationer går förändringsarbetet långsamt fram inom sjukvården som i allra högsta grad är kvinnodominerade. Jämlikt?

Arbetstidslagen (1982:673) eller Arbetsmiljölagen (1977:1160) som härstämmar från 1970-80-talet är inte anpassade utifrån dagens forskningsresultat om hälsosamma arbetstider eller återhämtningsmöjligheter. Nämnvärda brister är att Arbetstidslagen inte tar hänsyn till; pendlingstid, natt- och rotationsschema som i regel bidrar till sömnbrist och kräver mer återhämtning än enbart mån-fre dagspass och sedan lämnar möjligheten till undantag.

Det gör att det ställs stora krav på ansvarig chef att inhämta kunskap om hälsosam arbetstidsförläggning. Arbetsplatser med ISP (individuell schemaplanering) där medarbetare får planera eget schema kräver ännu större utbildningsinsatser. Det visar sig att medarbetare planerar framför allt utifrån sin familjesituation och komprimera sitt schema för att få lång ledighet eller för att beakta sina fritidsintressen istället för varna om sin egen hälsa (inplanerad vila och sömn).

Arbetstidsförläggning och möjlighet till återhämtning är viktiga faktorer i att skapa ett hållbart yrkesliv. Hur gör vi då? Begränsa antal nattpass i rad (tre max), medurs rotation (dag-kväll-natt), minst 11 timmars dygnsvila mellan arbetspassen, minst 36 timmars veckorvilan, dagspass ej tidigare än kl. 7.00, undvik långa arbetspass (>12 t/dag), undvik långa arbetsveckor (>48 t/v), gärna två lediga dagar i rad och att få till förutsägbara arbetstider med möjlighet att påverka.

Enigt forskning leder långa arbetspass och övertidsarbete i sjukvården till en rad oönskade effekter. Sämre vårdkvalité, patientosäker vård, betydligt större risk för bröstcancer, tre dubblad risk för bilolyckor efter nattarbete, glömda eller fel uträttade arbetsuppgifter, ökad risk för hjärt- och kärl problem, ökad risk för stickskador (med hela 32%), fler symptom på utbrändhet, större sannolikhet att man byter yrke eller känna sig missnöjd över sin arbetssituation.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland