Västmannabloggen

Västmannabloggen

Västmannabloggen

Utan oss stannar vården!

av Lämna en kommentar

Motion 2017/18:2052 inlämnad av Lena Asplund (M) om reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker avslogs i riksdagen den 3 maj. I dags läget sätter varken arbetsgivaren eller regeringen värde på vårt yrke. De verkar inte heller förstå de framtida konsekvenserna som blir utan vår kompentens.

Biomedicinska analytiker nämns inte alls i regeringens utredning (Dir. 2017:86) kring utveckling av specialistutbildningar och arbetsgivaren erkänner inte vårt värde utan i ökande grad ersätter oss med ”andra personal kategorier”.

Vår legitimerade profession står för ca 70 % av all avgörande diagnostik men utgör endast ca 3 % av den totala vårdkostnaden som i sig borde vara anledning nog att ompröva beslutet. En brist på biomedicinska analytiker kan betyda allvarliga konsekvenser för vården och för samhället i stort. Vi finns tillhanda 24 timmar om dygnet för att expediera sjukvården med akuta provsvar, undersökningar och blodtransfusioner i samband med operationer, trauman och större olyckor för att rädda liv.

Läs mer om direktivet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2017/07/dir-201786/

Läs mer om motionen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/reglerad-specialistutbildning-for-biomedicinska_H5022052

Vilka analyserar nödvändiga prover inför operationer och behandlingar? Vilka tappar och förbereder blod och blodprodukter inför operationer och behandlingar? Vilka analyserar prover för att diagnosisera, prognostisera och följa upp sjukdomar?

Utan biomedicinska analytiker går det inte att ställa diagnos, genomföra operationer eller behandla med blod och blodprodukter. Utan vår kompetens äventyras korrekta provsvar och undersökningsresultat!

Vill arbetsgivaren verkligen hamna i samma situation som finns idag gällande sjuksköterskor, spec. sjuksköterskor och barnmorskor? Vakna… det är snart dags. Hur tänker politikerna? Mycket kortsiktigt tydligen trots att larmet har gått i flera år. Hur tänker politikerna att personcentrerad vård (PCV) ska fungera om delar av PCV-teamet försummas? Ni har väl koll på personcentrerad vård och vad det innebär… eller?

Bemanningsproblematik, kommande pensionsavgångar och det återigen stora antal medarbetare som säger upp sig förbättrar inte förhållandena. Det är idag en stor och reell brist på biomedicinska analytiker och enligt SCB kommer det att saknas 2400 biomedicinska analytiker år 2025. Idag är sju av tio biomedicinska analytikerna 45 år eller äldre. Pensionsavgångarna väntas bli mycket stora och tillgången till kompetensen kommer att ha minskat med cirka 15 % 2035.

Sökande till biomedicinska analytiker programmen är få, varför? Många har slutat de senaste åren, varför? Dålig yrkesutveckling, dålig arbetsmiljö, dålig löneutveckling och dålig lönespridning kan vara svaren till den frågan.

Arbetsgivaren förlorar värdefull erfarenhet och kompetens vilket har orsakat en ohållbar arbetsmiljö som i vissa fall kan äventyra patientsäkerheten. Bemanningsproblematiken löses inte med att överföra arbetsuppgifter till andra okvalificerade grupper, ”liknande yrkes titlar” eller med automatisering inom laboratorieverksamhet. Är inte arbetsgivarna och politikerna oroliga? Nej…det verkar inte så, varför?

Hör man ofta men HUR frågar jag?

Medellönen i vårt kvinnodominerade yrke ligger konsekvent lägre med betydligt snävare lönespridning än övriga yrkesgrupper utanför vården. Vad säger ansvariga arbetsgivare och politiker gällande lönesättande och jämställdhet? Våra yrken anses för viktiga för att strejka men…? OCH, hur ser livslönen ut?

Politikerna och arbetsgivarna måste omgående inse vårt värde och vara beredd att satsa på, utveckla och betala för vår kunskap och erfarenhet för att säkra patientsäkerhet – både för individen och samhället.

Sandra Gustavsson, biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Oj…är det semestertider igen?

av Lämna en kommentar

Oj… är det semestertider igen?

Varje år kommer juni-juli-augusti alltså sommarsemester. Varje år verkar arbetsgivaren lika förvånade över att sommaren kommer och undrar över hur sommaren ska gå ihop. Varje år finns det många lediga arbetspass. Varje år utsätts våra medlemmar och kollegor för dubbla pass, beordringar och mycket övertid under den tiden kroppen behöver vila och återhämtning som mest. Varje år glöms arbetsmiljö- och arbetstidslagen helt bort under juni-juli-augusti.

Varje år upplever medlemmarna en extrem pressad arbetsmiljö under sommaren. Varje år upplever medlemmarna oro hemma för hur nästa pass kommer att gå eller om det kommer ett telefonsamtal/sms om beordring. I minst en månad upplever många känslan av att aldrig vara ledig, inte ens hemma.

Alltså, dålig kort- och långsiktig planering löses av medlemmarnas slit och hälsa, inte av arbetsgivare. Varje år berättar tjänstemännen för politikerna att sommaren har löst sig och det har gått bra! Är politikerna verkligen så blåögda? Tyvärr verkar svaret vara ja och de ansvariga fortsätter att blunda.

Vad tycker medborgarna om sjukvården? Sjukvårdsfrågorna hamnar högst bland vad man anser vara viktiga samhällsfrågor inför valet den 9 september. Tycker du att medarbetare inom kvinnodominerade arbetsplatser ska ha en rimlig arbetsmiljö och arbetsbelastning? Är det rimligt och ok att arbeta dubbla pass och 40-50 timmar övertid på komprimerad tids utrymme? Är det ok tycker ni att medarbetare får mycket begränsad tid till återhämtning?

Vill du verkligen träffa och bli behandlad av en utmattad sjukvårdare? Tycker du att vården under sådana förhållande är patientsäker? Som skattebetalare och brukare av sjukvården ber jag dig att ifrågasätta arbetsmiljö, arbetsbelastning och hantering av vårdpersonal överlag men speciellt under sommarsemester. Kräv konkreta svar av politikerna!

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Toppstyrd?

av Lämna en kommentar

Administratörer och annan personal ersätter våra fyra yrken.

Vilka yrken inom sjukvården går skattepengarna till i högre utsträckning? Inte kan man tro att pengarna går till Vårdförbundets fyra yrken för att patientsäkra vården…nej, det bekräftar en granskning gjord av Vårdfokus. Våra fyra yrken ersätts i ökande grad av administratörer och annan personal som saknar den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva god och säker vård.

Den viktigaste personal gruppen inom sjukvården är tydligen administratörer (chefer, handläggare och administratörer). Socialminister Annika Strandhäll (S) blev upprörd över utfallet av Vårdfokus granskning som påvisar hur mycket administrationen har vuxit. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/strandhall-om-granskningen-jag-blir-upprord-och-matt/

Riket totalt utom Gotland Antal Årsarbetare Skillnad 2010-2017
  2010 2014 2015 2016 2017 Antal Procent
Vårdförbundets alla 4 yrken totalt-Riket 64738 66493 66228 65806 66225 1487 + 2,30 %
Barnmorskor 4081 4192 4161 4220 4296 215 +5,27%
Biomedicinska analytiker 5520 5648 5623 5560 5459 -61 -1,11%
Sjuksköterskor 52961 54232 54016 53569 54004 1043 +1,97%
Röntgensjuksköterskor 2176 2421 2428 2457 2466 290 +13,33%
Administration 22969 27297 28476 29659 31199 8230 + 35,83 %

Mellan 2010 och 2017 har antal medarbetare inom administration vuxit kraftig i regioner och landsting med ca 36 %. Samtidigt har Vårdförbundets fyra yrken bara vuxit med drygt 2 % i snitt. Samtidigt har befolkningen 2010-2017 ökat med ca 7,5 %. Läs mer om hur det ser ut hos er.

https://www.vardfokus.se/globalassets/dokument/arsarbetare-i-landstingen.pdf

I Region Västmanland ser siffrorna ännu dystrare ut. Trenden visar tydligt att det är biomedicinska analytiker och sjuksköterskor (nationellt och lokalt i Västmanland) som verkar ha fastnat i en negativ spiral. En positiv notering dock är att Region Västmanland med ca 28,6 % lyckats rekrytera fler barnmorskor än rikets snitt på 5,3 %.

Region Västmanland med sina 45,7 % har tredje störst ökning i administration efter Region Uppsala (113,4%) och Region Örebro (75,03%). Snitt värde för Vårdförbundets fyra yrken i hela landet ligger på +2,3 % men inom Region Västmanland -0,12 %. Samtidigt har befolkningen i Västmanland ökat med 6,8 %. Inte så konstigt att vårdpersonal representerar den största sjukskrivna gruppen i landet då färre ska ta hand om fler.

Högre arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö gör att våra medlemmar väljer att byta arbetsplats eller lämna sina yrken. Andelen fattiga pensionärer äldre än 65 år som fortsätter arbeta på timanställningar ökar; på 1:a plats kommer barnmorskorna 7,5 %, 3:e plats biomedicinska analytiker 6,5 % och på 8:e plats sjuksköterskor 5,0 %. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/Allt-fler-inom-varden-jobbar-efter-65/

Region Västmanland Antal Årsarbetare Skillnad 2010-2017
  2010 2014 2015 2016 2017 Antal Procent
Vårdförbundets alla 4 yrken totalt-Västmanland 1684 1695 1658 1656 1682 -2 -0,12%
Barnmorskor 84 91 94 93 108 24 +28,57%
Biomedicinska analytiker 139 139 138 141 136 -3 -2,16%
Sjuksköterskor 1398 1399 1357 1356 1373 -25 -1,79%
Röntgensjuksköterskor 63 66 69 66 65 2 +3,18%
Administration 619 685 769 833 902 283 +45,72%

Problemet enligt Annika Strandhäll verkar ligga hos de lokala sjukhusen då nästan all pengar går till administration istället för nödvändigt vårdnära personal. Annika uppger dessutom att sjukvården i Sverige har i år fått en historiskt stor satsning på 5,5 miljarder i statsbidrag.

 

Socialstyrelsens senaste rapport kring psykisk ohälsa visar att de 1,5 miljarder kronor öronmärkt för åtgärder mot psykisk ohälsa har hittills mest mynnat ut i ökade pappersarbete; utredningar och handlingsplaner inte till ökad personal eller tillgänglighet. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/pengar-till-psykisk-ohalsa-har-gatt-till-pappersarbete-inte-vard/

Vart har alla pengar tagit vägen som varit öronmärkta för sjukvården? Vad har hänt med Västmanlands del av professionsmiljarden som skulle användas till personal- och kompetensförsörjning t.ex. betald specialistutbildning? Trots statistiken tycker många att cheferna inte syns till. Har du en närvarande chef?

Sandra Gustavsson, leg. biomediciniska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Regionpolitikermingel i Västerås

av Lämna en kommentar

Den 23/5 hade vi regionpolitikermingel i Västerås!

Vi vill tacka våra medlemmar och regionpolitiker som deltog och bidrog till spännande diskussioner gällande de fyra ämnen vi valde att belysa: Lön, Patientsäkerhet, AST och Hälsosam arbetsmiljö. Det blev påverkanstorg med samtalsledare och mingel med politiker och sedan paneldebatt med Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef, som moderator.

Våra 4 yrkesgrupper var representerade och medlemmarna kom från följande kliniker: Infektionskliniken, Kvinnokliniken, Medicinkliniken, Kirurgkliniken, Barnkliniken, Onkologkliniken, Röntgenkliniken, Ögonkliniken, Fysiologkliniken, Rättspsykiatrin, Laboratoriemedicin, Psykiatrin samt Primärvården (familjeläkarmottagningar, barnavårdscentraler och mödravårdscentraler).

Följande politiker deltog: Tomas Högström (M), Maria Dellham (M), Malin Gabrielsson (KD), Helena Hagberg (L), Agne Furingsten (L), Pernilla Rinsell (MP), Barbro Larsson (C), Lena Johansson (S) och Hans Jansson (V).

Vi har gjort en sammanställning som ni hittar här (tabell i pdf, 2 sidor).

Sammanställning tabell2018

I sammanställningen hittar ni vad politikerna tror behöver göras för att våra yrkesgrupper ska ha en bra löneutveckling, vad de är villiga att göra för att få till AST inom regionen, hur vi ska jobba vidare för att säkerställa patientsäkerheten och hur vi kan jobba vidare och se till att vi alla har en hälsosam arbetsmiljö. Våra medlemmar har också tyckt till och vad vi tycker/tänker finns såklart också med i sammanställningen.

Alla medlemmar var överens om att man måste snabbt hitta en lösning för den bristande arbetsmiljö som råder, den ständigt låga bemanningen och den höga arbetsbelastningen. Tydliga mandat till/från chefer behövs, detta saknas idag. Visa att man är en” attraktiv arbetsgivare”!

Mer specifika frågor som togs upp kommer nedan:

Medlemmar från onkologkliniken vill att det görs en översyn inom palliativa enheten då det inte bara är cancerpatienter som vårdas där. Platser har försvunnit från AH-team vilket betyder att patienter hinner dö innan de kommer. Värdig födsel – värdig död?

Medlemmar från ögonkliniken vill att man prioriterar vissa sjukdomar för att man ska få vård i tid, väntelistorna ökar vilket såklart inte är bra och leder till att det hinner bli ”för sent” att göra insatser.

Medlemmar från kvinnokliniken vill att en centralisering görs av MVC för att avlasta förlossningen med polikliniska besök. Detta skulle göra barnmorskorna tryggare och ge mer tid på förlossningen.

Medlemmar från primärvården (bvc) vill att man flyttar på barnavårdscentralerna närmre familjecentrum då man har en naturlig koppling till dem. De medlemmar tillhörande vårdcentralerna vill ha bättre lokaler och ökad bemanning för att tillgodose tillgänglighet (korta telefontider t.ex.).

Medlemmar från akutkliniken vill ha bättre samarbete med primärvården då man tycker att man hanterar patienter ”fel”, man utför primärvårdens jobb vilket tar onödiga resurs från slutenvården. Man vill också se över antal vårdplatser då det ofta är överbeläggningar på alla avdelningar och inga platser finns att lägga patienter, det tar stopp redan på akutmottagningen.

Beatriz Olsson, leg. sjuksköterska, styrelseledamot avd. Västmanland

 

 

 

Vem läser din journal just nu?

av Lämna en kommentar

Vem läser din patientjournal just nu? Visste du att din journal kan ha hamnat hos en digital ”nätläkarföretag” utan din vetskap eller godkännande? Varken Du, regionerna eller Landstingen  som är ansvariga att skydda våra journaler mot obehöriga visste om det.

Det har uppdagats att Sveriges kommuner och Landstings (SKL) egna bolag Inera skrev på ett kontrakt för två års sedan med ett digitalt nätläkarföretag. Inera som ansvarar för den sammankopplade journalsystem mellan regioner och landsting överlämnade i samband med detta flera miljoner patientjournaler till det privata företaget. Läs mer. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6956250

Riktigt upprörande och häpnadsväckande att något sådant kunde ske! Många frågor väcks; Hur kunde detta överhuvudtaget kunna ske? Är nätsystemet patientsäkert? Vilka regelverk är det som gäller egentligen? Hur blir det med integriteten? GDPR, följs förordningen?

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Bemötande=patientsäkerhet?

av Lämna en kommentar

Jag börjar med att säga att bemötande är oerhört viktigt i möte med patienten och att det är ett av flera mått när man pratar om patientsäkerhet. Men jag vill påstå att bemötande aldrig kan jämställas med patientsäkerhet!

En otrolig frustration övertar när jag hör folk jämställa bemötande med patientsäkerhet. Man menar att så länge man träffar en trevlig människa OCH får den behandling man tror man behöver så har man fått patientsäker vård.  Visst kan det hända MEN…

Problemet med det är att man kan ha trevlig personal som saknar kunskap och kompetens. Bemanningsproblematiken inom vården har nog undgått ingen. Legitimerade yrken med minst 3 års högskolekompetens ersätts med annan personal.

Arbetsgivaren tittar på patientenkäter och slår sig på bröstet då betyget för bemötande ser bra ut. Har man tittat på det ökande antal vårdskador och anmälningar till patientnämnden eller ekonomin för den delen då fler söker vård upprepade gånger pga. av att de inte fått rätt behandling vid första besök?  Läs mer.

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/nyhetsarkivpatientsakerhet/arkivpatientsakerhet/fortsattgranskningavvardskador.14722.html

Jag vet inte vad som är värst? Vet du?

  • Att arbetsgivaren i uppgivenhet blundar för och ersätter legitimerade personal med annan personal och därmed riskerar patientsäkerheten?
  • Eller att det är okej för er att annan personal tar på sig uppgifter utanför den egna kunskap- och kompetensområden och riskerar patienters välmående?

Som patient är det viktig att känna tillit till personalen man möter. Undrar ni någon gång om personen i fråga har den rätta kunskapen och kompetensen? Enda sättet att säkra patientsäkerhet är att bemanna med rätt antal personer med rätt kompetens. Följden av det förutom god och säker vård blir att arbetsmiljön förbättras också…så ALLA vinner på det!

Vårdförbundets förtroendevalda och medlemmar är välkomna att träffa regionpolitiker på “regionpolitikerminglet” den 23 maj kl. 16.30-19.30 Ingång 29 Västerås sjukhus. Varför inte ställa samma frågor till regionpolitikerna som har det yttersta ansvaret för vården och medarbetarna!

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Nöjd med lönen, arbetsmiljön och vården?

av Lämna en kommentar

Är du nöjd med din lön och arbetsmiljö? Hur anser du att det fungerar i vården? Hur fungerar det i din verksamhet och på din arbetsplats?

Det yttersta ansvaret för vården och medarbetarna i Region Västmanland ligger hos regionpolitikerna.

Vill du få svar på varför det ser ut som det gör på din arbetsplats? Sitter du med lösningar gällande personalpolitik, vården eller arbetsmiljö? Vill du få svar och göra din röst hörd och påverka politikerna att välja inriktning? Vill du påverka dem till att ta rätt beslut?

Ta chansen att få politikerna att få bättre förståelse för hur du har det inom Regionen!  Här har du din chans! Kom till regionpolitikermingel den 23 maj!!

Förtroendevalda är naturligtvis kallade men alla Vårdförbundets medlemmar är välkomna att deltaga på regionpolitikerminglet den 23 maj kl. 1630-1930, Västerås sjukhus-Ingång 29. Vi bjuder på lättare förtäring vid anmälan. Anmälan senast 21 maj via aktivitetsportalen på hemsidan, klicka på länken nedan.

https://aktiviteter.vardforbundet.se/ActivityInformation/5145


 

 

 

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Vad kostar sömnbristen?

av Lämna en kommentar

Sömnbrist kan öka risken att drabbas av tex  diabetes, ångest, Alzheimers sjukdom, depression, missbruk, hjärt-kärlsjukdom och att dö i förtid. Sömn är en livsviktig process som vi gör under en stor del, vanligtvis 30%, av våra liv! Vart går gränsen med antal timmars sömn? Enligt forskning är det individuellt men mindre än  5,5 eller fler än 8,5 timmar per natt påverkar oss negativ kort och långsiktigt.

Den dagliga funktionsförmågan påverkas negativt med en eller några nätters dålig sömn, ungefär lika dåligt som under alkoholpåverkan. Att köra bil mellan kl. 4-5 på morgonen ökar risken av att råka ut för i en olycka med 8-10 gånger jämfört med dagtid.

När vi sover är det framför allt under djupsömnen som våra hjärnceller fylls på med energi så att vi får en känsla av att vara pigga och utvilade när vi vaknar. Under sömnen händer det en rad hälsofrämmande saker; sortering av minnen, hantering av inlärning, rensning av skräp och slaggprodukter, återhämtning, stresshantering, känsla av välmående och hälsa samt diverse uppbyggande processor. När vi sover får vi oftast 3-4 timmars djupsömn per natt men vi klarar återhämtningen med ca 2 timmars djupsömn vid enstaka tillfällen. Djupsömn påbörjar oftast någon timme efter insomningen.

Vår sömn styrs av hormonen melatonin.  Låg melatoninnivån påverkar den livsviktiga djupsömn och dygnsrytmen negativt. Solljus sänker och mörkret ökar melatoninnivån.

Vad påverkar melatoninnivån? Idag visar det sig att en stor bov för god sömn är ”blå ljus” ifrån diverse elektroniska skärmar (TV, telefoner, läs plattor) och apparater tex alarmklockor! Det blåa ljuset är i grunden väldigt lik solljus. Det gör att nivån på sömnhormonet melatonin minskar och vi blir piggare istället för sömnigare. Alltså det blåa ljuset lurar kroppen att tro det är dagtid. Forskning har bevisat att det blåa ljuset påverkar oss negativt ÄVEN om vi sover!

Goda råd? Glöm inte vardagsmotion under dagen och koppla av minst 30 minuter innan sänggåendet. Sov i en lugn, sval och mörkt rum fri från blåa ljus. Undvik ”vakenhets höjande föremål” tex, TV, dator, böcker, telefoner-stationära och mobila enheter, stressbearbetning, arbetstankar, alkohol, koffein och problemlösning. Främja bra sovvanor med regelbundenhet även på lediga dagar.

Använd inte ”snooze” knappen! Genom att snooza lär vi vår hjärna att den inte ska vakna! Enligt senast forskningen sätts våra hormoner ur spel, vi upplever fenomenet ”sömnfylla”=vi känner oss trött och omtjocknad resten av dagen, toalettvanor bryts och matvanor förändras!

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Ur ett historisk perspektiv

av Lämna en kommentar

Grattis på ”Internationella biomedicinsk analytiker dagen”  15 april.

Hur uppkom den biomedicinska analytikerns yrke? Sedan mycket länge har det pågått ”experimenter och forskning” på både levande och döda människor.  Men… hur var det med etiken?  I mitten på 1800-talet växte fram vad vi nu betecknar som laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. I den senare delen på 1800-talet fanns det forskningslaboratorier inom histologi, anatomi, patologi, bakteriologi, kemi och fysiologi. Utmaningar mellan den praktiska och teoretiska medicinen löstes med ökande hastighet.  Den medicinska och naturvetenskapliga kunskapen tillsammans med de tekniska framstegen lade grunden för den moderna naturvenskapliga medicinen vi har i Sverige idag.

Forskningsarbete krävde även då många serier med noggrannhet och pålitlig metodik. En förutsättning för rimliga och tillförlitliga resultat krävde ordentlig iakttagelseförmåga och tålamod.  Ju fortare ny information och framsteg uppstod desto mer begärde den vetenskapliga världen av de manliga läkare, forskare och professorer.  Alla experimenterande, forskande, undersökande samt undervisningar krävde mycket tid och gjordes oftast utan medhjälpare främst pga. ekonomi.

Under åren 1880-1935 i Sverige uppstod möjligheten för kvinnor att slå sig in i ett medicinisktekniskt yrke som alltid tidigare tillhörde männens värld. Forskare, läkare och professorer behövde medhjälpare på grund av den ökande arbetsbelastningen och under denna period fanns det ett ”överskott” på kvinnor, ett resultat av industrikapitalismens boom och emancipationsepoken i mellankrigstiden.

Laboratoriemedicin och klinisk fysiologi är inte ett typiskt ”kvinnligt” område att arbeta i och man kan inte påstå att yrket är ”jämställd” gällande kön.  Ändå är det övervägande kvinnor som söker sig till utbildningarna idag. Intressant, men varför är det så kan man undra?

Jo, för att det är fantastiskt att vara biomedicinsk analytiker!

Yrket har verkligen utvecklats från 1800-talets ganska grov och osäker experimenterande och undersökande fram till 2000-talet. Idag har yrket en hög etisk hållning och är kvalitetssäkrad.  De medicinsktekniska kliniska och fysiska undersökningar håller en hög standard på mikronivå. Biomedicinsk laboratorievetenskap är tvärvetenskaplig som kopplar ihop medicin, teknik och analys.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinsk analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Vad är en biomedicinsk analytiker värd?

av Lämna en kommentar

Den 15 april är det internationella biomedicinska analytiker dagen! Grattis alla duktiga kollegor! #minyrkesdag

Jag med flera undrar vad arbetsgivaren sätter för värde på Biomedicinska analytiker inom laboratoriemedicin och fysiologen? Vi undrar varför vår situation aldrig tas på allvar! Återigen blir vår del i ”teamet” kring patienterna försummade! Det är framför allt läkare, sjuksköterskor och undersköterskors situation som lyfts. Dessa stora grupper är viktiga men även de mindre grupperna spelar en väsentlig roll.

Det går inte att ställa diagnos, genomföra operationer och behandlingar eller ge livräddande blod och blodprodukter utan vår kompetens. Vår legitimation försäkra att vården får korrekta provsvar och undersökningsresultat som vi ansvarar för. Vår legitimerade profession står för ca 70% av all avgörande diagnostik. Vårt yrke är en relativt liten grupp men en brist på biomedicinska analytiker kan betyda allvarliga konsekvenser för vården och för samhället i stort. Vi finns tillhanda 24 timmar om dygnet för att serva sjukvården med akuta provsvar, undersökningar och blodtransfusioner i samband med operationer, trauman och större olyckor för att rädda liv.


Bemanningsproblematik, kommande pensionsavgångar och det återigen stora antal medarbetare som säger upp sig förbättrar inte förhållandena. Den långa upplärningstiden (1-2 år) för nyutexaminerade blir mycket påfrestande för de redan utarbetade medarbetarna. På Laboratoriemedicin är trycket på jourkunniga, som har kompetens att utföra samtliga arbetsuppgifter som krävs i vår 24-timmars akutverksamhet hög.

Det är idag en stor och reell brist på biomedicinska analytiker och enligt SCB kommer det att saknas 2400 biomedicinska analytiker år 2025. Idag är sju av tio biomedicinska analytikerna 45 år eller äldre. Pensionsavgångarna väntas bli mycket stora och tillgången till kompetensen kommer att ha minskat med cirka 15% 2035.

Varken arbetsgivaren eller regeringen i dags läge sätter något värde på vårt yrke eller verka ens förstå de framtida konsekvenserna utan vår kompetens. Biomedicinska analytiker nämns inte i regeringens utredning (Dir. 2017:86) kring utveckling av specialistutbildningar och arbetsgivaren erkänner inte vårt värde och ersätter oss i ökande grad med ”andra personal kategorier”.

 

Dålig löneutveckling, lönespridning, yrkesutveckling och arbetsmiljö har medfört att många har slutat de senaste åren. Därmed förlorar arbetsgivaren värdefull erfarenhet och kompetens vilket har orsakat en ohållbar arbetsmiljö som i vissa fall kan äventyra patientsäkerheten. Tidigare år trots en del sökande till lediga tjänster fanns det endast några med rätt behörighet men numera är det få eller inga. Bemanningsproblematiken löses inte med att överföra arbetsuppgifter till andra okvalificerade grupper, ”liknande yrkes titlar” eller med automatisering inom laboratorieverksamhet.

Medellönen i vårt kvinnodominerade yrke ligger konsekvent lägre med betydligt snävare lönespridning än övriga yrkesgrupper utanför vården. Vad säger ansvariga arbetsgivare och politiker gällande lönesättande och jämställdhet? Våra yrken anses för viktiga för att strejka men…………? OCH, hur ser livslönen ut, läs själva?

Rapporten: Oacceptabel livslön för Vårdförbundets medlemmar

 

Utifrån detta är jag med flera allvarligt oroliga för framtidens sjukvård i Västmanland och i Sverige! Arbetsgivaren måste precis som andra organisationer i samhället använda den bästa kunskapen för att nå det allra bästa och säkraste resultat – både för individen och för samhället. Politikerna måste inse vårt värde och vara beredd att satsa på, utveckla samt betala för vår kunskap och erfarenhet.
Ge blod. Rädda liv.

/Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot, avd. Västmanland