Västmannabloggen

Västmannabloggen

Västmannabloggen

Hot och våld: Behövs skyddsväst som arbetsutrustning?

av Lämna en kommentar

Hot och våld i arbetslivet fortsätter att öka. Är det verkligen rimligt att medarbetare inom vård och omsorg ska behöva träna själförsvar, bära skyddsväst, utrustas med överfallslarm och kameror? Är det rimligt och etiskt försvarbart att behöva ha en ordningsvakt med i en behandlingssal?

Personalen inom vård och omsorg arbetar opartisk utifrån sin legitimation och etiska koder för att hjälpa människor i nöd och för att rädda liv.

Varför kastas det stenar mot ambulanspersonal under en utryckning? Varför tar man till våld på akuten? Vad är det som händer? Har samhällets attityd förändrats? Varför? Vart har civilkurage tagit vägen? Det här är inte OK.

Oftast ligger frustration och otillräcklighet i grunden till hot och våld. Inom vård och omsorg handlar det oftast om:

  • en frustration av att inte få tillgång till den vården som förväntas och när det förväntas
  • informations- och eller kommunikationsbrist
  • bristande förståelse för hur akutvård prioriteras
  • rädsla

Det hela försvåras pga. den stora utmaningen gällande bristande bemanningen. Rättsväsandet, politikerna, arbetsgivarna och samhället måste agera.

Sedan 2010 har antal sjukskrivningar med anledning av hot och våld på arbetet ökat med 40% samtidigt har bevakningsbehov ökat för varje år.

Sjukskrivningar och ökad bevakning är kostsamma och då borde arbetsgivarna se över organisationen och rutiner gällande risk för hot och våld för att skydda sina medarbetare.

Läs mer. https://www.vardfokus.se/samlingssidor/hot-och-vald-i-varden/

Enligt SBC Statistiska centralbyrå har antal fall hot och våld sedan 1980 ökats från 2% till 5%. Den kvinnodominerade sektorn ”vård och omsorg” har drabbats mest av de olika näringsgrenar som har undersökts. Mellan 2016-2017 har 12% varit utsatta för hot och våld.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc6/

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Gnälliga tanter eller ohälsosam arbetsplats?

av 2 kommentarer

Varför går folk “in i väggen”? Stressforskarna är överens om att det handlar främst om organisation. Vad är utmattningssyndrom? Enkelt beskrivit; hjärnskador orsakad av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Statistiken visar att fler sjukskrivs för utmattningssyndrom och dessutom att flera återinsjuknar. Långvariga sjukskrivningar är kostsamma och då är det av största vikt att arbetsgivaren ser över sin organisation för att förebygga ”farlig stress” på arbetsplatsen.

Stressforskarens råd för att minska risken för utmattning:

  1. Ät alltid lunch. Förutom näring får du nödvändigt återhämtning under arbetspasset.
  2. Prata med kollegorna, socialt stöd hjälper förebygga stress. https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/forebygga-och-forkorta-sjukskrivningar/kollegiala-samtalsgrupper-reflekterande-samtal-med-kollegor/
  3. Gör schema som ger nödvändig återhämtning. https://www.suntarbetsliv.se/verktyg/halsoframjande-schemalaggning/ Gör testet som hjälper dig utvärdera ditt behov av återhämtning. https://skattaåterhämtning.se/
  4. Värna om sömnen, sov mörkt, svalt och tillräckligt. https://www.stressforskning.su.se/information/allm%C3%A4nt-om-stress-s%C3%B6mn/tips-f%C3%B6r-b%C3%A4ttre-s%C3%B6mn
  5. Testa din stressnivå för osund stress. https://www.suntarbetsliv.se/verktyg/stress-och-balans/’
  6. ”Stressa av” regelbundet med en avspänningsmetod som passar dig.

Stressforskarna har kunnat påvisa cellfragment i blod från nedbrutna celler som annars finns bara i hjärnan. Forskarna har även med scanning av hjärnan kunnat bekräfta förändringar i hjärnbarken och framlobens insida, förstorad amygdala så kallad känslocentrumet och även förändringar i hippocampus alltså minnescentrumet.

Hjärnskadorna kan leda till yrsel, uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter, minnes- och talproblematik, trötthet och sömnsvårigheter, ljus- och ljudkänslighet, stressöverkänslighet, hjärtklappning och svimning är inte heller ovanligt.

Skadorna är inte permanent men lång vila och återhämtning krävs för att bli frisk från utmattningssyndrom och processen går inte att påskynda. Återgång i arbetet kräver särskild arbetslivsrehabilitering och en framgångsrik rehabilitering kräver tid, ibland mycket lång tid och behöver anpassas utifrån den drabbades arbetsförmågan.

På Suntarbetsliv kan du läsa mer om ”9 myter om utmattningssyndrom”, forskning, ”OSA-kollen” och andra verktyg.

https://www.suntarbetsliv.se/forskning/hallbar-rehabilitering/elva-ars-forskning-om-utmattningssyndrom/

https://osakollen.suntarbetsliv.se/2018/03/22/har-tar-de-hjalp-av-osa-hjul/

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Hälsosamma arbetstider

av Lämna en kommentar

Den 4 oktober var det återigen dags för avdelningens årsmöte med förtroendevaldadagen i anslutning till det.

Av dagens föreläsningar var forskningsresultat kring hälsosamma arbetstider och arbetstidsförläggning mest intressant.

Jag tycker att det är märkligt att inom vissa mansdominerade yrkesområden har samhället erkänt och anpassat arbetstider utifrån återhämtningsmöjligheter sedan länge. Trots mycket forskning kring arbetstidsförläggning och dessa risker, riktlinjer från arbetsmiljöverket (AFS:s 2015:4 ”OSA”) och påtryckningar från fackliga organisationer går förändringsarbetet långsamt fram inom sjukvården som i allra högsta grad är kvinnodominerade. Jämlikt?

Arbetstidslagen (1982:673) eller Arbetsmiljölagen (1977:1160) som härstämmar från 1970-80-talet är inte anpassade utifrån dagens forskningsresultat om hälsosamma arbetstider eller återhämtningsmöjligheter. Nämnvärda brister är att Arbetstidslagen inte tar hänsyn till; pendlingstid, natt- och rotationsschema som i regel bidrar till sömnbrist och kräver mer återhämtning än enbart mån-fre dagspass och sedan lämnar möjligheten till undantag.

Det gör att det ställs stora krav på ansvarig chef att inhämta kunskap om hälsosam arbetstidsförläggning. Arbetsplatser med ISP (individuell schemaplanering) där medarbetare får planera eget schema kräver ännu större utbildningsinsatser. Det visar sig att medarbetare planerar framför allt utifrån sin familjesituation och komprimera sitt schema för att få lång ledighet eller för att beakta sina fritidsintressen istället för varna om sin egen hälsa (inplanerad vila och sömn).

Arbetstidsförläggning och möjlighet till återhämtning är viktiga faktorer i att skapa ett hållbart yrkesliv. Hur gör vi då? Begränsa antal nattpass i rad (tre max), medurs rotation (dag-kväll-natt), minst 11 timmars dygnsvila mellan arbetspassen, minst 36 timmars veckorvilan, dagspass ej tidigare än kl. 7.00, undvik långa arbetspass (>12 t/dag), undvik långa arbetsveckor (>48 t/v), gärna två lediga dagar i rad och att få till förutsägbara arbetstider med möjlighet att påverka.

Enigt forskning leder långa arbetspass och övertidsarbete i sjukvården till en rad oönskade effekter. Sämre vårdkvalité, patientosäker vård, betydligt större risk för bröstcancer, tre dubblad risk för bilolyckor efter nattarbete, glömda eller fel uträttade arbetsuppgifter, ökad risk för hjärt- och kärl problem, ökad risk för stickskador (med hela 32%), fler symptom på utbrändhet, större sannolikhet att man byter yrke eller känna sig missnöjd över sin arbetssituation.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Inför lönerevisionen

av Lämna en kommentar

Inför lönerevisionen är det oerhört viktigt med att rätt uppgift om arbetsgivare, arbetsplats och heltidslön finns registrerade i vårt medlemssystem.

Det finns en risk annars att du inte kommer med i lönerevisionen. Vad innebär det? Vårdförbundet kan under en lönerevision dela medlemsuppgifter med arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer för att säkerställa att din rätt till lönerevision enligt kollektivavtal bl. a. uppfylls.Som medlem förstår jag att du kanske inte tänker på att det är du själv som ansvarar för att dina uppgifter är uppdaterade. Risken finns att du tror att Vårdförbundet hämtar eller får personlig information ifrån arbetsgivaren. Nej, så är inte fallet. Mitt förslag är att du alltid uppdaterar dina uppgifter när du byter arbetsgivare, arbetsplats eller får ny lön.

Vårdförbundet den 11 oktober går över till en säkrare inloggning i vårt medlemssystem via exempelvis BankID.  Det finns ingen koppling till dina bankaffärer vid inloggning på ditt webbkonto med BankID. Vill du läsa mer om vilka uppgifter lagras i systemet och varför kan du klicka på länken nedan.

https://www.vardforbundet.se/om-vardforbundet/personuppgifter/

När du som medlem loggar in på ditt webbkonto på Vårdförbundet via Mobilt BankID, BankID, Telia/SITHS eller Nordea kan du:

  • Ändra och se innehållet under Mina uppgifter: Arbetsgivare, arbetsplats, anställning, heltidslön, utbildning, adress, hem och arbetstelefon, e-post, mm.

När du som förtroendevald loggar in på ditt webbkonto på Vårdförbundet via Mobilt BankID, BankID, Telia/SITHS eller Nordea kan du:

  • Se vilka medlemmar du företräder
  • Komma åt tjänsten Mina ärenden
  • Ändra och se innehållet under Mina uppgifter: Arbetsgivare, arbetsplats, anställning, heltidslön, utbildning, adress, hem och arbetstelefon, e-post, mm.

För att göra ändringar i vårt medlemssystem eller göra en autogiroanmälan följa länkarna nedan.

https://www.vardforbundet.se/medlemskap/dina-medlemsuppgifter/andra-uppgifter/

https://www.vardforbundet.se/tjanstesidor/autogiro/

Har du frågor om hanteringen av personuppgifter eller övriga frågor kan du kontakta Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

 

Chefer ramlar mellan stolarna

av Lämna en kommentar

Även chefer ramlar mellan stolarna!

Har du tänkt på hur din chefs arbetsmiljö ser ut? Arbetsmiljöverket har under 3 år undersökt s.k. första linjens chefers (ca 80% kvinnor) arbetsmiljö inom vård och omsorg. 113 arbetsgivare, 86 kommuner, 15 landsting och 12 privata vårdgivare har besökts  sammanlagt ca 1300 chefer. Resultatet för mig var inte ovanligt eller oväntat; chefer har en mycket tufft arbetsmiljö och arbetsgivarna saknar rutiner för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp handlingsplaner. 99% av arbetsgivarna fick krav om åtgärder. Läs mer.

https://www.av.se/globalassets/filer/nyheter/projektrapport_forsta_linjens-chefer_inom_vard_och_omsorg_2015-051464.pdf

https://www.av.se/press/arbetsgivare-foljer-inte-upp-chefers-hoga-arbetsbelastning/

Arbetsmiljöverket redovisar att det finns en tydlig ”genus perspektiv” kopplad till chefernas arbetsmiljö; olika villkor för manliga och kvinnliga chefer hos samma arbetsgivare. Manliga chefer har det betydligt bättre på nästan samtliga punkter än kvinnliga chefer och dessutom högre lön. Hur är det möjligt?

Region Västmanland ingick i undersökningen och tre verksamheter på Västmanlands sjukhus undersöktes. Ett utav tre verksamheterna har arbetat med problematiken någorlunda tillfredsställande men de andra två verksamheter har fortfarande stora brister och saknar en handlingsplan. Flera kommuner i Västmanland ingick i undersökningen.

Ur en positiv anda visade det sig att cheferna brann för sitt arbete, hade ett stort engagemang och vilja att verksamheten skulle fungera bra. Tyvärr ställer chefer upp i allt större utsträckning vid vakanser för att inte belasta medarbetare ännu mer. Detta leder till en falsk bemanningstrygghet. Vårdförbundet föreslår att cheferna returnera sin arbetsmiljöansvar för att markera den ohållbara situationen. Arbetsgivaren behöver uppmärksamma chefernas arbetsmiljö och aktivt se över organisationen och möjliggör deras uppdrag. Läs mer om ett hållbart yrkesliv.

https://www.vardforbundet.se/lokala-avdelningar/stockholm/aktuellt-i-stockholm/ett-halsoframjande-arbete—for-ett-hallbart-yrkesliv/

Vad består problematiken utav? Obalans mellan kunskap, tid, arbetsuppgifter och prioriteringar. En hög omsättning inom chefsgruppen var mer regel än undantag och en tydlig bristande medvetenhet om chefernas  arbetsmiljö uppdagades. I varierande grader har chefer uppgett följande: avsaknad av mål, många möten, tidsbrist, avsaknad av ekonomisk mandat, samvetsstress, oklara arbetsuppgifter samt att nya uppgifter tillkommer i jämna takt.

Det framkom att cheferna hade breda ansvarsområden, bristande tid att utveckla verksamheten, hög antal medarbetare, varierande stöd från ledningen, bristande teknisk stöd, hög personal omsättning och därmed hög rekryterings behov utan större rekryterings möjligheter. Det förväntas att vara nåbar dygnet runt, arbeta även klinisk då det behövs och att hantera en hög e-post och dokument inflöde innan dagens slut.

Vad leder allt detta till? En tung psykisk och även fysisk arbetsmiljö med psykosomatiska besvär och diverse ohälsosymtom, i värsta fall sjukskrivningar för utbrändhet och ännu högre chefs omsättning.

Ska personalen må bra måste även chefen må bra!

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Lön och arbetsvillkoren först!

av Lämna en kommentar

Lön och arbetsvillkoren sätts först i valrörelsen 2018!

Vecka 24 bjöd avdelning Västmanland sina medlemmar i Västerås och Köping, närmare 100 st. på lunch. Som vanligt träffade vi många som var engagerade och ville diskutera möjliga lösningar till vårdens problem.

För oss är det viktig att lyssna in och få fram vad medlemmarna tycker är viktigast för oss att driva lokalt gällande Vårdförbundets politik. Denna gång handlade det om valmanifestet för 2018; vad vill vi? Vi sammanfattade Vårdförbundets valmanifest och medlemmar fick rangordna några punkter enligt nedan:

Vad vill vi? ”Nollvision” för svensk hälso- och sjukvård Reformförslag
Attraktiva löner Ingen ska falla mellan stolarna Öka antalet sjuksköterskor
Hälsosamma arbetstider Ingen ska nekas vård Kräv hälsobokslut från alla vårdens arbetsgivare
Specialistutbildning Ingen ska dö i kö Öka takten i vårdens digitalisering
Ingen ska bli sjuk av att vårda andra Öka chefstätheten för att möjliggöra effektiv styrning
Ingen ska skadas av vård
Ingen ska nekas att föda i Sverige

I samband med luncherna delades det ut flyers till medlemmar och allmänheten. ”Vi sätter fokus på dina villkor i valet”, ”Barnmorskor, Biomedicinska analytiker, Röntgensjuksköterskor och Sjuksköterskors löner är en ödesfråga för svensk hälso- och sjukvård” samt ”Rätten till semester handlar om rätten till ett hållbart arbetsliv och en god vård”.

På årets kongress i maj röstade kongressombuden fram en tydlig politik för de kommande åren. Resultatet blev att Vårdförbundet ska lägga mer vikt på att arbeta med: ökad löneutveckling, livslön, lönespridning, jämställdhet, rimlig veckoarbetstid och begränsad beredskap. Visionen: villkoren, yrket och vården.

Läs mer om kongressens beslut och Vårdförbundets valmanifest.

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/kongress-2018/om-kongress-2018/folj-kongress-2018/summering-av-kongressen/

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/sa-paverkar-vardforbundet/valet-2018/

Vårdförbundet arbetar för konkreta handlingsplaner med bättre arbetsvillkor och förutsättningar till semester, vila och återhämtning och för att främja ett jämställt samhälle och en jämlik hälsa för hela befolkningen. Vad vill ni? Har ni ställt krav på våra politiker?

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Utan oss stannar vården!

av Lämna en kommentar

Motion 2017/18:2052 inlämnad av Lena Asplund (M) om reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker avslogs i riksdagen den 3 maj. I dags läget sätter varken arbetsgivaren eller regeringen värde på vårt yrke. De verkar inte heller förstå de framtida konsekvenserna som blir utan vår kompentens.

Biomedicinska analytiker nämns inte alls i regeringens utredning (Dir. 2017:86) kring utveckling av specialistutbildningar och arbetsgivaren erkänner inte vårt värde utan i ökande grad ersätter oss med ”andra personal kategorier”.

Vår legitimerade profession står för ca 70 % av all avgörande diagnostik men utgör endast ca 3 % av den totala vårdkostnaden som i sig borde vara anledning nog att ompröva beslutet. En brist på biomedicinska analytiker kan betyda allvarliga konsekvenser för vården och för samhället i stort. Vi finns tillhanda 24 timmar om dygnet för att expediera sjukvården med akuta provsvar, undersökningar och blodtransfusioner i samband med operationer, trauman och större olyckor för att rädda liv.

Läs mer om direktivet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2017/07/dir-201786/

Läs mer om motionen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/reglerad-specialistutbildning-for-biomedicinska_H5022052

Vilka analyserar nödvändiga prover inför operationer och behandlingar? Vilka tappar och förbereder blod och blodprodukter inför operationer och behandlingar? Vilka analyserar prover för att diagnosisera, prognostisera och följa upp sjukdomar?

Utan biomedicinska analytiker går det inte att ställa diagnos, genomföra operationer eller behandla med blod och blodprodukter. Utan vår kompetens äventyras korrekta provsvar och undersökningsresultat!

Vill arbetsgivaren verkligen hamna i samma situation som finns idag gällande sjuksköterskor, spec. sjuksköterskor och barnmorskor? Vakna… det är snart dags. Hur tänker politikerna? Mycket kortsiktigt tydligen trots att larmet har gått i flera år. Hur tänker politikerna att personcentrerad vård (PCV) ska fungera om delar av PCV-teamet försummas? Ni har väl koll på personcentrerad vård och vad det innebär… eller?

Bemanningsproblematik, kommande pensionsavgångar och det återigen stora antal medarbetare som säger upp sig förbättrar inte förhållandena. Det är idag en stor och reell brist på biomedicinska analytiker och enligt SCB kommer det att saknas 2400 biomedicinska analytiker år 2025. Idag är sju av tio biomedicinska analytikerna 45 år eller äldre. Pensionsavgångarna väntas bli mycket stora och tillgången till kompetensen kommer att ha minskat med cirka 15 % 2035.

Sökande till biomedicinska analytiker programmen är få, varför? Många har slutat de senaste åren, varför? Dålig yrkesutveckling, dålig arbetsmiljö, dålig löneutveckling och dålig lönespridning kan vara svaren till den frågan.

Arbetsgivaren förlorar värdefull erfarenhet och kompetens vilket har orsakat en ohållbar arbetsmiljö som i vissa fall kan äventyra patientsäkerheten. Bemanningsproblematiken löses inte med att överföra arbetsuppgifter till andra okvalificerade grupper, ”liknande yrkes titlar” eller med automatisering inom laboratorieverksamhet. Är inte arbetsgivarna och politikerna oroliga? Nej…det verkar inte så, varför?

Hör man ofta men HUR frågar jag?

Medellönen i vårt kvinnodominerade yrke ligger konsekvent lägre med betydligt snävare lönespridning än övriga yrkesgrupper utanför vården. Vad säger ansvariga arbetsgivare och politiker gällande lönesättande och jämställdhet? Våra yrken anses för viktiga för att strejka men…? OCH, hur ser livslönen ut?

Politikerna och arbetsgivarna måste omgående inse vårt värde och vara beredd att satsa på, utveckla och betala för vår kunskap och erfarenhet för att säkra patientsäkerhet – både för individen och samhället.

Sandra Gustavsson, biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Oj…är det semestertider igen?

av Lämna en kommentar

Oj… är det semestertider igen?

Varje år kommer juni-juli-augusti alltså sommarsemester. Varje år verkar arbetsgivaren lika förvånade över att sommaren kommer och undrar över hur sommaren ska gå ihop. Varje år finns det många lediga arbetspass. Varje år utsätts våra medlemmar och kollegor för dubbla pass, beordringar och mycket övertid under den tiden kroppen behöver vila och återhämtning som mest. Varje år glöms arbetsmiljö- och arbetstidslagen helt bort under juni-juli-augusti.

Varje år upplever medlemmarna en extrem pressad arbetsmiljö under sommaren. Varje år upplever medlemmarna oro hemma för hur nästa pass kommer att gå eller om det kommer ett telefonsamtal/sms om beordring. I minst en månad upplever många känslan av att aldrig vara ledig, inte ens hemma.

Alltså, dålig kort- och långsiktig planering löses av medlemmarnas slit och hälsa, inte av arbetsgivare. Varje år berättar tjänstemännen för politikerna att sommaren har löst sig och det har gått bra! Är politikerna verkligen så blåögda? Tyvärr verkar svaret vara ja och de ansvariga fortsätter att blunda.

Vad tycker medborgarna om sjukvården? Sjukvårdsfrågorna hamnar högst bland vad man anser vara viktiga samhällsfrågor inför valet den 9 september. Tycker du att medarbetare inom kvinnodominerade arbetsplatser ska ha en rimlig arbetsmiljö och arbetsbelastning? Är det rimligt och ok att arbeta dubbla pass och 40-50 timmar övertid på komprimerad tids utrymme? Är det ok tycker ni att medarbetare får mycket begränsad tid till återhämtning?

Vill du verkligen träffa och bli behandlad av en utmattad sjukvårdare? Tycker du att vården under sådana förhållande är patientsäker? Som skattebetalare och brukare av sjukvården ber jag dig att ifrågasätta arbetsmiljö, arbetsbelastning och hantering av vårdpersonal överlag men speciellt under sommarsemester. Kräv konkreta svar av politikerna!

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Toppstyrd?

av Lämna en kommentar

Administratörer och annan personal ersätter våra fyra yrken.

Vilka yrken inom sjukvården går skattepengarna till i högre utsträckning? Inte kan man tro att pengarna går till Vårdförbundets fyra yrken för att patientsäkra vården…nej, det bekräftar en granskning gjord av Vårdfokus. Våra fyra yrken ersätts i ökande grad av administratörer och annan personal som saknar den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva god och säker vård.

Den viktigaste personal gruppen inom sjukvården är tydligen administratörer (chefer, handläggare och administratörer). Socialminister Annika Strandhäll (S) blev upprörd över utfallet av Vårdfokus granskning som påvisar hur mycket administrationen har vuxit. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/strandhall-om-granskningen-jag-blir-upprord-och-matt/

Riket totalt utom Gotland Antal Årsarbetare Skillnad 2010-2017
  2010 2014 2015 2016 2017 Antal Procent
Vårdförbundets alla 4 yrken totalt-Riket 64738 66493 66228 65806 66225 1487 + 2,30 %
Barnmorskor 4081 4192 4161 4220 4296 215 +5,27%
Biomedicinska analytiker 5520 5648 5623 5560 5459 -61 -1,11%
Sjuksköterskor 52961 54232 54016 53569 54004 1043 +1,97%
Röntgensjuksköterskor 2176 2421 2428 2457 2466 290 +13,33%
Administration 22969 27297 28476 29659 31199 8230 + 35,83 %

Mellan 2010 och 2017 har antal medarbetare inom administration vuxit kraftig i regioner och landsting med ca 36 %. Samtidigt har Vårdförbundets fyra yrken bara vuxit med drygt 2 % i snitt. Samtidigt har befolkningen 2010-2017 ökat med ca 7,5 %. Läs mer om hur det ser ut hos er.

https://www.vardfokus.se/globalassets/dokument/arsarbetare-i-landstingen.pdf

I Region Västmanland ser siffrorna ännu dystrare ut. Trenden visar tydligt att det är biomedicinska analytiker och sjuksköterskor (nationellt och lokalt i Västmanland) som verkar ha fastnat i en negativ spiral. En positiv notering dock är att Region Västmanland med ca 28,6 % lyckats rekrytera fler barnmorskor än rikets snitt på 5,3 %.

Region Västmanland med sina 45,7 % har tredje störst ökning i administration efter Region Uppsala (113,4%) och Region Örebro (75,03%). Snitt värde för Vårdförbundets fyra yrken i hela landet ligger på +2,3 % men inom Region Västmanland -0,12 %. Samtidigt har befolkningen i Västmanland ökat med 6,8 %. Inte så konstigt att vårdpersonal representerar den största sjukskrivna gruppen i landet då färre ska ta hand om fler.

Högre arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö gör att våra medlemmar väljer att byta arbetsplats eller lämna sina yrken. Andelen fattiga pensionärer äldre än 65 år som fortsätter arbeta på timanställningar ökar; på 1:a plats kommer barnmorskorna 7,5 %, 3:e plats biomedicinska analytiker 6,5 % och på 8:e plats sjuksköterskor 5,0 %. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/Allt-fler-inom-varden-jobbar-efter-65/

Region Västmanland Antal Årsarbetare Skillnad 2010-2017
  2010 2014 2015 2016 2017 Antal Procent
Vårdförbundets alla 4 yrken totalt-Västmanland 1684 1695 1658 1656 1682 -2 -0,12%
Barnmorskor 84 91 94 93 108 24 +28,57%
Biomedicinska analytiker 139 139 138 141 136 -3 -2,16%
Sjuksköterskor 1398 1399 1357 1356 1373 -25 -1,79%
Röntgensjuksköterskor 63 66 69 66 65 2 +3,18%
Administration 619 685 769 833 902 283 +45,72%

Problemet enligt Annika Strandhäll verkar ligga hos de lokala sjukhusen då nästan all pengar går till administration istället för nödvändigt vårdnära personal. Annika uppger dessutom att sjukvården i Sverige har i år fått en historiskt stor satsning på 5,5 miljarder i statsbidrag.

 

Socialstyrelsens senaste rapport kring psykisk ohälsa visar att de 1,5 miljarder kronor öronmärkt för åtgärder mot psykisk ohälsa har hittills mest mynnat ut i ökade pappersarbete; utredningar och handlingsplaner inte till ökad personal eller tillgänglighet. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/pengar-till-psykisk-ohalsa-har-gatt-till-pappersarbete-inte-vard/

Vart har alla pengar tagit vägen som varit öronmärkta för sjukvården? Vad har hänt med Västmanlands del av professionsmiljarden som skulle användas till personal- och kompetensförsörjning t.ex. betald specialistutbildning? Trots statistiken tycker många att cheferna inte syns till. Har du en närvarande chef?

Sandra Gustavsson, leg. biomediciniska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Regionpolitikermingel i Västerås

av Lämna en kommentar

Den 23/5 hade vi regionpolitikermingel i Västerås!

Vi vill tacka våra medlemmar och regionpolitiker som deltog och bidrog till spännande diskussioner gällande de fyra ämnen vi valde att belysa: Lön, Patientsäkerhet, AST och Hälsosam arbetsmiljö. Det blev påverkanstorg med samtalsledare och mingel med politiker och sedan paneldebatt med Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef, som moderator.

Våra 4 yrkesgrupper var representerade och medlemmarna kom från följande kliniker: Infektionskliniken, Kvinnokliniken, Medicinkliniken, Kirurgkliniken, Barnkliniken, Onkologkliniken, Röntgenkliniken, Ögonkliniken, Fysiologkliniken, Rättspsykiatrin, Laboratoriemedicin, Psykiatrin samt Primärvården (familjeläkarmottagningar, barnavårdscentraler och mödravårdscentraler).

Följande politiker deltog: Tomas Högström (M), Maria Dellham (M), Malin Gabrielsson (KD), Helena Hagberg (L), Agne Furingsten (L), Pernilla Rinsell (MP), Barbro Larsson (C), Lena Johansson (S) och Hans Jansson (V).

Vi har gjort en sammanställning som ni hittar här (tabell i pdf, 2 sidor).

Sammanställning tabell2018

I sammanställningen hittar ni vad politikerna tror behöver göras för att våra yrkesgrupper ska ha en bra löneutveckling, vad de är villiga att göra för att få till AST inom regionen, hur vi ska jobba vidare för att säkerställa patientsäkerheten och hur vi kan jobba vidare och se till att vi alla har en hälsosam arbetsmiljö. Våra medlemmar har också tyckt till och vad vi tycker/tänker finns såklart också med i sammanställningen.

Alla medlemmar var överens om att man måste snabbt hitta en lösning för den bristande arbetsmiljö som råder, den ständigt låga bemanningen och den höga arbetsbelastningen. Tydliga mandat till/från chefer behövs, detta saknas idag. Visa att man är en” attraktiv arbetsgivare”!

Mer specifika frågor som togs upp kommer nedan:

Medlemmar från onkologkliniken vill att det görs en översyn inom palliativa enheten då det inte bara är cancerpatienter som vårdas där. Platser har försvunnit från AH-team vilket betyder att patienter hinner dö innan de kommer. Värdig födsel – värdig död?

Medlemmar från ögonkliniken vill att man prioriterar vissa sjukdomar för att man ska få vård i tid, väntelistorna ökar vilket såklart inte är bra och leder till att det hinner bli ”för sent” att göra insatser.

Medlemmar från kvinnokliniken vill att en centralisering görs av MVC för att avlasta förlossningen med polikliniska besök. Detta skulle göra barnmorskorna tryggare och ge mer tid på förlossningen.

Medlemmar från primärvården (bvc) vill att man flyttar på barnavårdscentralerna närmre familjecentrum då man har en naturlig koppling till dem. De medlemmar tillhörande vårdcentralerna vill ha bättre lokaler och ökad bemanning för att tillgodose tillgänglighet (korta telefontider t.ex.).

Medlemmar från akutkliniken vill ha bättre samarbete med primärvården då man tycker att man hanterar patienter ”fel”, man utför primärvårdens jobb vilket tar onödiga resurs från slutenvården. Man vill också se över antal vårdplatser då det ofta är överbeläggningar på alla avdelningar och inga platser finns att lägga patienter, det tar stopp redan på akutmottagningen.

Beatriz Olsson, leg. sjuksköterska, styrelseledamot avd. Västmanland