Västmannabloggen

Västmannabloggen

Västmannabloggen

Häng med mig del 2

by Leave a Comment

Så nu är jag snart en riktig Kiwi.

Efter en vecka i Christchurch hittar jag nästan hem utan problem samt känner mig lite hemma. Jag har blivit väl omhändertagen på Ara university. Jag har fått min plats i ett stort kontorslandskap. Inlogg och ett nytt konto där jag heter Brigitta och en lånecykel som är verkligen behändig. Jag har varit på seminarium om bedömningar samt fusk samt en dag på kick off för hela universitetet. Jag deltog där på två mycket intressanta workshopar om hur man kan organisera arbetet samt om ångest hos studenter. Det finns många likheter men även skillnader i vårt utbildningsystem och sjuksystem.

Studenterna betalar för utbildningen och lärare och lärosäten kan bli stämda om de inte ser till att studenter klarar sig. Dessutom har de en 12 gradig skala att betygsätta studenterna. Patienter måste betala för sin sjukvård. Häromdagen diskuterade jag hjälpmedel till diabetiker, användningen begränsas rejält på grund av kostnader för den sjuke och familjen. Detta gäller även barn. Vidare är föräldraledigheten sex månader. Vi har det bra i Sverige.

På min fritid har jag vandrat i bergen samt badat i havet, då det igår söndag var riktigt varmt. Det blåser mycket här och blir ibland rejält kallt så jag har köpt en dunjacka. Dessutom har jag insett härligheten av att ha en värmebädd. Mitt lilla hus är en lisa för själen där jag plockar grönsaker och ägg i trädgården.

Nu väntar en ny vecka då jag ska på seminarium samt förbereda undervisning. Det är fantastiskt att få en sådan här möjlighet, inte alltid helt lätt men absolut great. Min hjärna har startat tänka på engelska så nästa gång blir det kanske blogg på engelska.

 

 

Med Vänlig Hälsning
Birgitta Kerstis

Hur värderas barnsjukvården?

by Leave a Comment

Hur värderas barnsjukvården?

Vi har idag en Barnhälsovård som fungerar som folkhälsobärande. Folkhälsoarbete innebär att det finns planerade och systematiska insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Viljan med detta är att bidra till en positiv hälsoutveckling och hitta riskfaktorer hos familjen som kan bidra till en negativ hälsoutveckling.

Barnhälsovården är den första länken till vården. Som barnhälsovårdssjuksköterskor har vi stora kunskaper om barns hälsa, behov och utveckling. Vi följer familjen under barnets första 6 år och där vi tidigt kan upptäcka problem och tillsätta tidiga insatser. Vi stärker föräldrarna i sin föräldraroll och i det jämställda föräldraskapet, detta för att familjen ska få så bra förutsättningar som möjligt att fungera som hel familj. Det kan leda till att sjukvårdskostnader hålls ned på sikt.

För att kunna upprätthålla detta krävs en stor erfarenhet och yrkesskicklighet hos våra barnhälsovårdssjuksköterskor. Finns inte denna kompetens kommer det att leda till en ökad risk för ohälsa hos barnen och ett ökat tryck på barnakuten och barnavdelningar.

Med erfarenhet från både öppenvård och slutenvård som barnsjuksköterskor ser vi idag att Barnsjukvården har stort problem att kunna erbjuda vårdplatser till sjuka barn. Överallt i Sverige( även här i Västerås )är vårdplatser stängda eller dragits ned pga. brist på barnsjuksköterskor/erfarna sjuksköterskor och patientsäkerheten blir tydligt uppenbar. Det senast är nu att Nya Karolinska drar ner från 28 till 10 vårdplatser inom barnkirurgin och att barn får vänta onödigt länge på operation (DN 190527).
Vi är oroade över den kompetens- och personalflykten som sker inom barnsjukvården. Borde inte Sverige idag kunna erbjuda våra sjuka barn optimal vård och vårdas på sitt hemma sjukhus, slippa bli förflyttad pga. brist på vårdplatser?

Var på en föreläsning under Barnveckan (årligt konvent gällande barn i olika teman, Örebro 1-4 April,2019) gällande IVA vård till akut sjuka barn, där det framgick att Sverige idag har ca 30 stycken barn IVA -vårdplatser att erbjuda nationellt, optimalt skulle vara 50 stycken barn IVA-vårdplatser. Men Sverige kan inte erbjuda dessa platser pga. bl.a. brist på IVA–sjuksköterskor.
Allt detta beror på att vi har en arbetsgivare som inte vill tillmötesgå oss i att förbättra våra villkor och förbättra våra löner!

I HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) står det tydligt och klart att den som bedriver en hälso- och sjukvårdsverksamhet är en Vårdgivare. Det är Vårdgivaren/Arbetsgivaren som har det organisatoriska ansvaret och ska planera, leda och kontrollera att verksamheten lever upp till kravet på god vård. Det innebär att arbetsgivaren har ansvaret för att det ska finnas hälso-och sjukvårdspersonal med rätt kompetens på arbetsplatserna. Tillika i AML (arbetsmiljö lagen) där det framgår att arbetsgivaren SKA jobba systematiskt med förbättringsarbeten.
Men så ser det inte ut i verksamheterna idag utan det finns en jargong hos våra arbetsgivare att det inte spelar någon roll vem som vårdar, bara det är någon som utför det. Vilket går helt emot vad HSL och AML står för.

Vi tror att dem allra flesta familjer skulle vilja bli bemötta, omhändertagna, behandlad och vårdade av erfarna barn/distriktssjuksköterskor. Det är inget konstigt med det! Självklart måste man få vara ny i yrket men då ska det även finnas kvar erfarna barn/distriktssjuksköterskor som kan ge stöd och dela med sig av sin erfarenhet och yrkesskicklighet på arbetsplatserna!

Erfarenhet + Evidens + Utbildning = SäkerVård

Varför är arbetsgivaren inte mer rädda om sin erfarna och yrkesskickliga personal? Varför har arbetsgivarna så svårt att betala för kunskap och kompetens som skulle gynna alla som besöker barnhälsovården och slutenvården?

Vi ställer oss frågan; Hur har vi hamnat här? Ska vi i Sverige inte ska kunna erbjuda den absoluta bästa vården till våra barn? Är ni politiker/tjänstemän beredda att ta ansvaret för barnsjukvården som den ser ut i dagsläget utan att vidta åtgärder.
Vårdförbundet har slutit ett nytt avtal med SKL/Sobona och vill lyfta till våra politikerna att yrkes skicklighet och erfarenhet måste löna sig.

 

Angelica Grad /Barnsjuksköterska, Styrelseledamot avd Västmanland.
Jessica Roos /Barnsjuksköterska, Styrelseledamot avd Västmanland.

När får jag lönepåslaget?

by Leave a Comment

Avtalet är klart. “När får jag mina pengar”, tänker ni säkert? Vad händer nu? Vad betyder det?

Det korta svaret är att det kommer att ta tid, MEN ni kommer att få era lönepåslag retroaktivt från och med 1 april, 2019. Ambitionen är att allt ska vara klart någon gång under hösten.

Vårdförbundet Västmanland har begärt en “regelrätt löneförhandling” i år.

Det betyder att vi som organisation träffar arbetsgivarna i länet för att påbörja dialog kring det nya avtalet och hur vi ska hantera det lokalt. I en LOK (lokala överenskommelse) söker vi samsyn i hur avtalet ska tolkas.

Löneöversynen kan inte påbörjas förrän överläggningarna är klara och kriterierna för särskilt yrkesskickliga är fastställda. Kompetens, specialistkunskap och erfarenhet som leder till förbättrade resultat och bidrag till verksamhetens mål ska premieras. Alla ska få en god löneutveckling.

Särskilt yrkesskickliga ska prioriteras i översynen. Lönenivåer och lönespridning ska under avtalsperioden särskilt uppmärksammas inom respektive yrke vilket innebär att det ska vara möjligt att göra lönekarriär inom yrket under hela yrkeslivet.

När detta är klart skall du som är Vårdförbundsmedlem ha ditt lönesamtal med din chef som har mandat att sätta lön. Lönesamtalet skall då utgå ifrån verksamhetens befintliga lönekriterier tillsammans med kriterierna för särskilt yrkesskickliga. I lönesamtalet skall lönen sättas och nu snackar vi om kronor och ören.

Vad ni bör göra under tiden är att påbörja dialog med era kollegor.

  • Är vår lönekriterier aktuella?
  • Vad anser ni behöver lönevärderas extra?
  • Finns det en kompetensmodell hos oss?
  • Vilka speciella kompetenser och erfarenheter behövs?
  • Har vi utvecklingsmöjligheter?

Anställda som inte är Vårdförbundets medlemmar kan inte göra anspråk på satsningen för särskilt yrkesskickliga.

Vid avstämningen av löneöversynen ska en särskild uppföljning och analys göras för 2020 års löneöverläggning.

För att läsa mer om avtalet 2019 följ länken.

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/avtal-2019/fragor-och-svar-avtal-2019/

Läs även “Nu ska det bli löneverkstad” i avtalsbloggen.

https://vardforbundetbloggen.se/avtalsbloggen/

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland.

Lön och arbetsvillkoren först!

by Leave a Comment

Lön och arbetsvillkoren sätts först i valrörelsen 2018!

Vecka 24 bjöd avdelning Västmanland sina medlemmar i Västerås och Köping, närmare 100 st. på lunch. Som vanligt träffade vi många som var engagerade och ville diskutera möjliga lösningar till vårdens problem.

För oss är det viktig att lyssna in och få fram vad medlemmarna tycker är viktigast för oss att driva lokalt gällande Vårdförbundets politik. Denna gång handlade det om valmanifestet för 2018; vad vill vi? Vi sammanfattade Vårdförbundets valmanifest och medlemmar fick rangordna några punkter enligt nedan:

Vad vill vi? ”Nollvision” för svensk hälso- och sjukvård Reformförslag
Attraktiva löner Ingen ska falla mellan stolarna Öka antalet sjuksköterskor
Hälsosamma arbetstider Ingen ska nekas vård Kräv hälsobokslut från alla vårdens arbetsgivare
Specialistutbildning Ingen ska dö i kö Öka takten i vårdens digitalisering
Ingen ska bli sjuk av att vårda andra Öka chefstätheten för att möjliggöra effektiv styrning
Ingen ska skadas av vård
Ingen ska nekas att föda i Sverige

I samband med luncherna delades det ut flyers till medlemmar och allmänheten. ”Vi sätter fokus på dina villkor i valet”, ”Barnmorskor, Biomedicinska analytiker, Röntgensjuksköterskor och Sjuksköterskors löner är en ödesfråga för svensk hälso- och sjukvård” samt ”Rätten till semester handlar om rätten till ett hållbart arbetsliv och en god vård”.

På årets kongress i maj röstade kongressombuden fram en tydlig politik för de kommande åren. Resultatet blev att Vårdförbundet ska lägga mer vikt på att arbeta med: ökad löneutveckling, livslön, lönespridning, jämställdhet, rimlig veckoarbetstid och begränsad beredskap. Visionen: villkoren, yrket och vården.

Läs mer om kongressens beslut och Vårdförbundets valmanifest.

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/kongress-2018/om-kongress-2018/folj-kongress-2018/summering-av-kongressen/

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/sa-paverkar-vardforbundet/valet-2018/

Vårdförbundet arbetar för konkreta handlingsplaner med bättre arbetsvillkor och förutsättningar till semester, vila och återhämtning och för att främja ett jämställt samhälle och en jämlik hälsa för hela befolkningen. Vad vill ni? Har ni ställt krav på våra politiker?

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Utan oss stannar vården!

by Leave a Comment

Motion 2017/18:2052 inlämnad av Lena Asplund (M) om reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker avslogs i riksdagen den 3 maj. I dags läget sätter varken arbetsgivaren eller regeringen värde på vårt yrke. De verkar inte heller förstå de framtida konsekvenserna som blir utan vår kompentens.

Biomedicinska analytiker nämns inte alls i regeringens utredning (Dir. 2017:86) kring utveckling av specialistutbildningar och arbetsgivaren erkänner inte vårt värde utan i ökande grad ersätter oss med ”andra personal kategorier”.

Vår legitimerade profession står för ca 70 % av all avgörande diagnostik men utgör endast ca 3 % av den totala vårdkostnaden som i sig borde vara anledning nog att ompröva beslutet. En brist på biomedicinska analytiker kan betyda allvarliga konsekvenser för vården och för samhället i stort. Vi finns tillhanda 24 timmar om dygnet för att expediera sjukvården med akuta provsvar, undersökningar och blodtransfusioner i samband med operationer, trauman och större olyckor för att rädda liv.

Läs mer om direktivet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2017/07/dir-201786/

Läs mer om motionen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/reglerad-specialistutbildning-for-biomedicinska_H5022052

Vilka analyserar nödvändiga prover inför operationer och behandlingar? Vilka tappar och förbereder blod och blodprodukter inför operationer och behandlingar? Vilka analyserar prover för att diagnosisera, prognostisera och följa upp sjukdomar?

Utan biomedicinska analytiker går det inte att ställa diagnos, genomföra operationer eller behandla med blod och blodprodukter. Utan vår kompetens äventyras korrekta provsvar och undersökningsresultat!

Vill arbetsgivaren verkligen hamna i samma situation som finns idag gällande sjuksköterskor, spec. sjuksköterskor och barnmorskor? Vakna… det är snart dags. Hur tänker politikerna? Mycket kortsiktigt tydligen trots att larmet har gått i flera år. Hur tänker politikerna att personcentrerad vård (PCV) ska fungera om delar av PCV-teamet försummas? Ni har väl koll på personcentrerad vård och vad det innebär… eller?

Bemanningsproblematik, kommande pensionsavgångar och det återigen stora antal medarbetare som säger upp sig förbättrar inte förhållandena. Det är idag en stor och reell brist på biomedicinska analytiker och enligt SCB kommer det att saknas 2400 biomedicinska analytiker år 2025. Idag är sju av tio biomedicinska analytikerna 45 år eller äldre. Pensionsavgångarna väntas bli mycket stora och tillgången till kompetensen kommer att ha minskat med cirka 15 % 2035.

Sökande till biomedicinska analytiker programmen är få, varför? Många har slutat de senaste åren, varför? Dålig yrkesutveckling, dålig arbetsmiljö, dålig löneutveckling och dålig lönespridning kan vara svaren till den frågan.

Arbetsgivaren förlorar värdefull erfarenhet och kompetens vilket har orsakat en ohållbar arbetsmiljö som i vissa fall kan äventyra patientsäkerheten. Bemanningsproblematiken löses inte med att överföra arbetsuppgifter till andra okvalificerade grupper, ”liknande yrkes titlar” eller med automatisering inom laboratorieverksamhet. Är inte arbetsgivarna och politikerna oroliga? Nej…det verkar inte så, varför?

Hör man ofta men HUR frågar jag?

Medellönen i vårt kvinnodominerade yrke ligger konsekvent lägre med betydligt snävare lönespridning än övriga yrkesgrupper utanför vården. Vad säger ansvariga arbetsgivare och politiker gällande lönesättande och jämställdhet? Våra yrken anses för viktiga för att strejka men…? OCH, hur ser livslönen ut?

Politikerna och arbetsgivarna måste omgående inse vårt värde och vara beredd att satsa på, utveckla och betala för vår kunskap och erfarenhet för att säkra patientsäkerhet – både för individen och samhället.

Sandra Gustavsson, biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Toppstyrd?

by Leave a Comment

Administratörer och annan personal ersätter våra fyra yrken.

Vilka yrken inom sjukvården går skattepengarna till i högre utsträckning? Inte kan man tro att pengarna går till Vårdförbundets fyra yrken för att patientsäkra vården…nej, det bekräftar en granskning gjord av Vårdfokus. Våra fyra yrken ersätts i ökande grad av administratörer och annan personal som saknar den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva god och säker vård.

Den viktigaste personal gruppen inom sjukvården är tydligen administratörer (chefer, handläggare och administratörer). Socialminister Annika Strandhäll (S) blev upprörd över utfallet av Vårdfokus granskning som påvisar hur mycket administrationen har vuxit. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/strandhall-om-granskningen-jag-blir-upprord-och-matt/

Riket totalt utom Gotland Antal Årsarbetare Skillnad 2010-2017
  2010 2014 2015 2016 2017 Antal Procent
Vårdförbundets alla 4 yrken totalt-Riket 64738 66493 66228 65806 66225 1487 + 2,30 %
Barnmorskor 4081 4192 4161 4220 4296 215 +5,27%
Biomedicinska analytiker 5520 5648 5623 5560 5459 -61 -1,11%
Sjuksköterskor 52961 54232 54016 53569 54004 1043 +1,97%
Röntgensjuksköterskor 2176 2421 2428 2457 2466 290 +13,33%
Administration 22969 27297 28476 29659 31199 8230 + 35,83 %

Mellan 2010 och 2017 har antal medarbetare inom administration vuxit kraftig i regioner och landsting med ca 36 %. Samtidigt har Vårdförbundets fyra yrken bara vuxit med drygt 2 % i snitt. Samtidigt har befolkningen 2010-2017 ökat med ca 7,5 %. Läs mer om hur det ser ut hos er.

https://www.vardfokus.se/globalassets/dokument/arsarbetare-i-landstingen.pdf

I Region Västmanland ser siffrorna ännu dystrare ut. Trenden visar tydligt att det är biomedicinska analytiker och sjuksköterskor (nationellt och lokalt i Västmanland) som verkar ha fastnat i en negativ spiral. En positiv notering dock är att Region Västmanland med ca 28,6 % lyckats rekrytera fler barnmorskor än rikets snitt på 5,3 %.

Region Västmanland med sina 45,7 % har tredje störst ökning i administration efter Region Uppsala (113,4%) och Region Örebro (75,03%). Snitt värde för Vårdförbundets fyra yrken i hela landet ligger på +2,3 % men inom Region Västmanland -0,12 %. Samtidigt har befolkningen i Västmanland ökat med 6,8 %. Inte så konstigt att vårdpersonal representerar den största sjukskrivna gruppen i landet då färre ska ta hand om fler.

Högre arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö gör att våra medlemmar väljer att byta arbetsplats eller lämna sina yrken. Andelen fattiga pensionärer äldre än 65 år som fortsätter arbeta på timanställningar ökar; på 1:a plats kommer barnmorskorna 7,5 %, 3:e plats biomedicinska analytiker 6,5 % och på 8:e plats sjuksköterskor 5,0 %. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/Allt-fler-inom-varden-jobbar-efter-65/

Region Västmanland Antal Årsarbetare Skillnad 2010-2017
  2010 2014 2015 2016 2017 Antal Procent
Vårdförbundets alla 4 yrken totalt-Västmanland 1684 1695 1658 1656 1682 -2 -0,12%
Barnmorskor 84 91 94 93 108 24 +28,57%
Biomedicinska analytiker 139 139 138 141 136 -3 -2,16%
Sjuksköterskor 1398 1399 1357 1356 1373 -25 -1,79%
Röntgensjuksköterskor 63 66 69 66 65 2 +3,18%
Administration 619 685 769 833 902 283 +45,72%

Problemet enligt Annika Strandhäll verkar ligga hos de lokala sjukhusen då nästan all pengar går till administration istället för nödvändigt vårdnära personal. Annika uppger dessutom att sjukvården i Sverige har i år fått en historiskt stor satsning på 5,5 miljarder i statsbidrag.

 

Socialstyrelsens senaste rapport kring psykisk ohälsa visar att de 1,5 miljarder kronor öronmärkt för åtgärder mot psykisk ohälsa har hittills mest mynnat ut i ökade pappersarbete; utredningar och handlingsplaner inte till ökad personal eller tillgänglighet. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/pengar-till-psykisk-ohalsa-har-gatt-till-pappersarbete-inte-vard/

Vart har alla pengar tagit vägen som varit öronmärkta för sjukvården? Vad har hänt med Västmanlands del av professionsmiljarden som skulle användas till personal- och kompetensförsörjning t.ex. betald specialistutbildning? Trots statistiken tycker många att cheferna inte syns till. Har du en närvarande chef?

Sandra Gustavsson, leg. biomediciniska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Regionpolitikermingel i Västerås

by Leave a Comment

Den 23/5 hade vi regionpolitikermingel i Västerås!

Vi vill tacka våra medlemmar och regionpolitiker som deltog och bidrog till spännande diskussioner gällande de fyra ämnen vi valde att belysa: Lön, Patientsäkerhet, AST och Hälsosam arbetsmiljö. Det blev påverkanstorg med samtalsledare och mingel med politiker och sedan paneldebatt med Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef, som moderator.

Våra 4 yrkesgrupper var representerade och medlemmarna kom från följande kliniker: Infektionskliniken, Kvinnokliniken, Medicinkliniken, Kirurgkliniken, Barnkliniken, Onkologkliniken, Röntgenkliniken, Ögonkliniken, Fysiologkliniken, Rättspsykiatrin, Laboratoriemedicin, Psykiatrin samt Primärvården (familjeläkarmottagningar, barnavårdscentraler och mödravårdscentraler).

Följande politiker deltog: Tomas Högström (M), Maria Dellham (M), Malin Gabrielsson (KD), Helena Hagberg (L), Agne Furingsten (L), Pernilla Rinsell (MP), Barbro Larsson (C), Lena Johansson (S) och Hans Jansson (V).

Vi har gjort en sammanställning som ni hittar här (tabell i pdf, 2 sidor).

Sammanställning tabell2018

I sammanställningen hittar ni vad politikerna tror behöver göras för att våra yrkesgrupper ska ha en bra löneutveckling, vad de är villiga att göra för att få till AST inom regionen, hur vi ska jobba vidare för att säkerställa patientsäkerheten och hur vi kan jobba vidare och se till att vi alla har en hälsosam arbetsmiljö. Våra medlemmar har också tyckt till och vad vi tycker/tänker finns såklart också med i sammanställningen.

Alla medlemmar var överens om att man måste snabbt hitta en lösning för den bristande arbetsmiljö som råder, den ständigt låga bemanningen och den höga arbetsbelastningen. Tydliga mandat till/från chefer behövs, detta saknas idag. Visa att man är en” attraktiv arbetsgivare”!

Mer specifika frågor som togs upp kommer nedan:

Medlemmar från onkologkliniken vill att det görs en översyn inom palliativa enheten då det inte bara är cancerpatienter som vårdas där. Platser har försvunnit från AH-team vilket betyder att patienter hinner dö innan de kommer. Värdig födsel – värdig död?

Medlemmar från ögonkliniken vill att man prioriterar vissa sjukdomar för att man ska få vård i tid, väntelistorna ökar vilket såklart inte är bra och leder till att det hinner bli ”för sent” att göra insatser.

Medlemmar från kvinnokliniken vill att en centralisering görs av MVC för att avlasta förlossningen med polikliniska besök. Detta skulle göra barnmorskorna tryggare och ge mer tid på förlossningen.

Medlemmar från primärvården (bvc) vill att man flyttar på barnavårdscentralerna närmre familjecentrum då man har en naturlig koppling till dem. De medlemmar tillhörande vårdcentralerna vill ha bättre lokaler och ökad bemanning för att tillgodose tillgänglighet (korta telefontider t.ex.).

Medlemmar från akutkliniken vill ha bättre samarbete med primärvården då man tycker att man hanterar patienter ”fel”, man utför primärvårdens jobb vilket tar onödiga resurs från slutenvården. Man vill också se över antal vårdplatser då det ofta är överbeläggningar på alla avdelningar och inga platser finns att lägga patienter, det tar stopp redan på akutmottagningen.

Beatriz Olsson, leg. sjuksköterska, styrelseledamot avd. Västmanland

 

 

 

Hela havet stormar!

by Leave a Comment

Sedan 2009 har indragen och avslagen sjukpenning aldrig varit så hög som nu.

Vilka är det som drabbas allra värst? Kvinnor drabbas ungefär dubbelt så ofta som män enligt Försäkringskassans årsredovisning 2017. Inte så konstigt då kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro som män.

Inom Sveriges kommuner och Landsting (SKL) området börjar sjuktalet sakta sjunka för första gången sedan 2011. Enligt Caroline Olsson (SKL) är orsaken till sänkningen inte helt klargjord men den generella ojämställdheten i samhället är en trolig anledning.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/mars/sjukfranvaron-minskar-i-kommuner-och-landstingen/

Jo då, jag håller med om att det är en stor bidragande faktor, men utifrån det jag har upplevt i mitt uppdrag, finns det nog flera orsaker. Försäkringskassans indragna och avslagna sjukpenning tvingar sjukskrivna och arbetsgivare till olika lösningar som gagnar statistiken positivt.

  •  Att känna ett tvång att återgå till sitt arbete trots sjukskrivningen/arbetsmiljön kan leda till att tillståndet förvärras.
  •  Att i sin tvivel över att inte klara av att återgå till sitt ordinarie arbete antingen man säger upp sig, byter bransch eller går i pension.
  •  Uppsägning i en ökande takt pga. att arbetsgivaren inte klarar sitt  rehabilitations- och arbetsanpassningsansvar. Vart har arbetsgivarens rehabiliteringsansvar tagit vägen?

Vad händer med de sjukskrivna som blir utförsäkrade och inte klarar återgång i arbete? När Försäkringskassan bedömer att den sjukskrivnas arbetsförmåga klarar ett ”normalt förekommande jobb”  rekommenderar de att skriva in sig hos arbetsförmedlingen.  Behovet av att aktivt söka jobb under en sjukskrivning upplevs som otroligt kränkande.

Nu uttalar arbetsförmedlingen sig om att myndigheten saknar det medel som krävs för de resurser och rehabiliteringsstöd de sjukskrivna behöver. Arbetsförmedlingen kritiserar Försäkringskassan som tvingar sjuka människor att söka jobb, sjuka ska ha sjukpenning. Sedan 2014 har antalet sjukskrivna som blivit tvungna att söka jobb ökat med 450% och 2017 handlade det om 8600 personer.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6907839

Sjukskrivningsärendena hos fackföreningarnas juridiska byrå LO-TCO Rättskydd ökar i samma takt som sjukskrivningstalen går ned! 72% fler ärenden under 2017.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/stark-facklig-kritik-mot-forsakringskassan

Arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tycker till och bedömmar huruvida en människas arbetsförmåga passar utifrån ekonomi och egna värderingar.  Värt har mänskligheten tagit vägen? Vad är lösningen? Hela havet stormar! Alla sitter bekväma i sina stolar och de sjukskrivna faller i mellan.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Politiker vill kunna dra in vår legitimation!

by Leave a Comment

Enligt Anna Starbrink vill Liberalerna att Socialstyrelsen ska kunna dra in legitimation på sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker bland andra om inte arbetsgivare tar sitt ansvar gällande förslaget om obligatorisk fortbildning och re-certifiering för legitimation var 4:e år!

                                                                                             

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2017/december/liberaler-vill-ha-obligatorisk-vidareutbildning-for-legitimerade/

http://news.cision.com/se/liberalerna-i-stockholms-lan/r/all-legitimerad-vardpersonal-bor-vidareutbildas—pa-arbetstid,c2393168

Självklart borde regelbundna fortbildning för sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker på arbetstid ingå i anställningen.  Helt naturligt borde arbetsgivaren ha ansvaret för att fortbildningen sker regelbundet men det är skillnad mellan regelbundna och obligatoriska fortbildningar.

                          Hur i hela friden kan Liberalerna föreslå och arbeta för att straffa legitimerade sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker genom indragning av legitimation pga. att arbetsgivarna inte tar sitt ansvar?

                                                                

Hur är det tänkt att obligatorisk fortbildning och re-certifiering ska finansieras?  Många arbetsgivare är extremt restriktiva med fortbildning pga. alla sparkrav! Att många arbetsgivare har svårt att rekrytera är ju ett faktum.  Vilka ska ersätta de medlemmar som får indragen legitimation? Hur skulle sjukvården i Sverige se ut med ännu färre legitimerade personal i tjänst? Är det meningen att sjukvården ska drivas med icke legitimerad sjukvårdspersonal?? Är detta första steget mot ”vem-som-helst-kan-arbeta-i-sjukvården” istället för legitimerade yrken med kunskap och kompetens? Socialstyrelsen drar in legitimation och arbetsgivare anställer kreti och pleti!

                                                              

Hur kan ett sådant förslag öka kunskap och kompetens?

Sandra Gustavsson, biomedicinsk analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Nollvision?

by Leave a Comment

Är det inte dags att anamma det inom vården? 1300 personer dör i dagens Sverige, på grund av vårdskador.

Är det mycket eller lite? Enligt SKL-rapporten ”Skador i vården – utveckling 2013- 2015”, påvisar den en minskning från tidigare studier där det var 3000 dödsfall per år till 1300 dödsfall per år. Vilket är en fantastisk minskning! Men det är trots allt 1300 människor som dör i alla fall per år. Vilket jag anser är en alldeles för stor summa för att vara Sverige.

Vi backar tillbaka lite; begreppet ”Nollvison” har funnits sedan 1995 och blivit en framgångsfaktor för svensk trafik. Staten ville helt enkelt minska på antalet döda i trafiken genom att systematiskt arbeta mot mål och samverka mellan aktörer.

Det gick från 500 trafikdödade personer 1995, ner till 270 trafikdöda år 2016. Det sattes konkreta delmål, gjordes årliga uppföljningar och analyser som uppdateras successivt, det var verkliga framgångsfaktorer!

Så vad innebär då en Vårdskada? I Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, står det att patientsäkerhet definieras som ett skydd mot en vårdskada och en vårdskada är “lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”. En vårdskada kan uppstå på grund av den vård och behandling som patienten fått men också av att patienten inte har fått den vård som behövs. För att en skada ska bedömas som en vårdskada måste patienten ha;

• utsatts för ett lidande
• drabbats av en kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom
• avlidit.

Målet är att ingen patient ska behöva drabbas av en vårdskada. För att kunna uppnå det så måste _alla_ i vården arbeta med förbättringar, lära av tidigare erfarenheter, utveckla arbetssätt och system som stödjer vården. Vi har patientsäkerhetsteam och det finns evidensbaserade nationella vårdprogram. Vidare så står det även att det är vårdgivarens (arbetsgivaren) ansvar att det finns den personal som behövs för att en god vård ska kunna ges.

Alltså att rätt bemanning, rätt kompetens, ett hållbart kompetenspåfyllnadsflöde, att nyexaminerade och nyanställd personal får introduktion och handledning samt stöd av erfarna kollegor. Allt detta är ju delar som skapar framgångsfaktorer, utan det så leder ju det till en försämrad patientsäkerhet.

Det spelar ingen roll hur många evidensbaserade nationella program det finns eller hur många patientsäkerhetsteam som finns på varenda arbetsplats. När det ändå saknas personal i tjänst, då går det inte att skapa framgångsfaktorerna som leder till en lyckad Nollvison.

För när den verkliga världen ser ut så här; stora pensionsavgångar, när det inte är lönt att studera vidare rent lönemässigt, få är specialistutbildade, få erfarna kvar på arbetsplatser, inte tillräckligt med introduktionstid, jobba dubbla pass, inte tillräckligt med återhämtningstid, ständigt jobba extra, dåliga semesteravtal och sjukskrivna på grund av allt ovanstående.

Det är verkligen dags för politikerna att VAKNA UPP och ge förutsättningar för en verklig Nollvision inom vården. För det kan väl inte vara okej att det årligen dör 1300 personer, i dagens Sverige, på grund av vårdskador? Något som med ett seriöst arbete, rätt bemanning och rätt kompetens kan undvikas!

 

Nightingale has left the building.

Angelica Gradh Barnsjuksköterska/ Styrelseledamot avd Västmanland.