Västmannabloggen

Västmannabloggen

Västmannabloggen

10.000 kr fråga

av Lämna en kommentar

Det är alltid lika intressant och lärande att möta och ta reda på våra medlemmars åsikter på medlemsaktiviteter. Under denna utflykt fick medlemmarna dessutom i uppdrag att skriva hälsningar till regionens politiker utifrån våra yrkanden. Större delen av hälsningar handlade om lön och löneutveckling (eller avsaknad av).

En sammanställning från senaste aktivitet: bussresan till Nordiska Trädgårdsmässan i Älvsjö har gjorts. Frågorna utgick ifrån våra yrkanden, AFS:en OSA och sommarsemester.

  • Enligt Vårdförbundets yrkande ska löneutvecklingen höjas med minst 10.000 kr till särskilt yrkesskickliga medlemmar, räcker det?
    56% svarade ja. Medlemmar som svarade nej menar att: en större lönespridning behövs, det finns en oro att löneutvecklingen avstannar efter satsningen eller att arbetsgivaren i fortsättning kommer att sätta lön utifrån egna kriterier och inte utifrån löneavtalet.
  • Vi har individuell och differentierad lön utifrån välkända lönekriterier där medarbetarsamtal och lönesamtal ska ske med lönesättande chef. Fungerar detta idag?
    Endast 22% svarade ja. Lönesättande chef upplevs inte har mandat att sätta lön utifrån löneavtalet: individuell och differentierad lön utifrån kunskap och kompetens. Chefen pratar aldrig kronor och ören. Lönesättande chef upplevs sakna kompetens gällande löneutveckling.
  • Enligt forskning ger nattarbete risk för ohälsa, det behövs regelbunden återhämtning på dagen för att förebygga eventuell ohälsa. Vårdförbundet kräver sänkt nattarbetstidsmått till 34,20 hos alla arbetsgivare med bibehållen lön? Räcker detta yrkande?
    65% svarade ja, några kommentarer: det behövs flera semesterdagar, tidigare pension och ännu lägre arbetstidsförkortning. En hel del svarande arbetar 40 timmars veckor och inte har erfarenheten av att arbeta natt.
  • Ett stort problem för våra grupper är ohälsosamma arbetstider, framför allt inom dygnet runt verksamhet. Individuell schemaläggning används ofta och det privata livet styr ofta hur man lägger arbetspass. Det Vårdförbundet ser är att övertid ökar, raster tas ej ut, man jobbar dubbla turer mm. Ser du risker i din verksamhet med anledning av detta?
    56% svarade ja. Medlemmar påpekar på att den höga arbetsbelastningen och det höga övertidsuttaget minskar koncentrationsförmågan som ökar risken för arbetsskador, patientskador och därmed ifrågasätter patientsäkerheten. En hel del svarande arbetar 40 timmars veckor och inte har erfarenheten av individuell schemaläggning däremot finns det höga övertidsuttag på vissa ställen.
  • OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) är ett verktyg för att åstadkomma en väl fungerande arbetsmiljö inom områdena: arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Förtroendevalda/skyddsombud ska tillsammans med enhetschefen föra ett aktivt arbete kring detta. Fungerar det hos er? Om nej vad är utmaningen?
    Endast 39% svarade ja. Utmaningen upplevs handla om att arbetsplatsen saknar förtroendevalda.
  • Inför kommande semester har ni i verksamheten fått till 4 veckor sammanhängande semester för alla? Om inte hur har arbetsgivaren löst situationen?
    En del verksamheter har inte löst sommaren ännu pga. bemanningsbristen och några kliniker vill att medlemmarna säljer 1 eller 2 semester veckor, så kallade “sommaravtal”. Mer parten får 4 veckor sammanhängande semester.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

10 000:- mer i månaden?

av Lämna en kommentar

“Kvinnor ska inte behöva betala med sin hälsa, livslön och pension för att bemanna vården dygnet runt”.

Avtalsrörelsen 2019 är den största på åtta år. Vårdförbundet ställer ett lönekrav på 10 000 kronor mer i månaden till “särskilt yrkesskickliga”. Det är dags att sätta ner fötterna för att få jämställda löner för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och chefer. Dessa yrken är stommen och garantin för god och säker vård. Vår kompetens måste även avspegla sig i lönekuvertet. Nu är det viktigt att få politiker och arbetsgivare att ta sitt ansvar. Ställ krav och ryt ifrån!

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/aktuellt/sineva-ribeiros-ledare/avtalsrorelsen-2019/

Vårdförbundet yrkar på jämställda och hälsosamma villkor i välfärdssektorn. Vad betyder det?

  • “En mycket god löneutveckling för samtliga våra medlemsgrupper.
  • En särskild lönesatsning på “särskilt yrkesskickliga.
  • Sänkt veckoarbetstid vid nattarbete i kommunerna.”

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/aktuellt/nyheter/vardforbundet-yrkar-pa-jamstallda-och-halsosamma-villkor-i-valfardssektorn/

Häng med, läs “avtalsbloggen”. https://vardforbundetbloggen.se/avtalsbloggen/

Sandra Gustavsson, biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland.

 

Lön och arbetsvillkoren först!

av Lämna en kommentar

Lön och arbetsvillkoren sätts först i valrörelsen 2018!

Vecka 24 bjöd avdelning Västmanland sina medlemmar i Västerås och Köping, närmare 100 st. på lunch. Som vanligt träffade vi många som var engagerade och ville diskutera möjliga lösningar till vårdens problem.

För oss är det viktig att lyssna in och få fram vad medlemmarna tycker är viktigast för oss att driva lokalt gällande Vårdförbundets politik. Denna gång handlade det om valmanifestet för 2018; vad vill vi? Vi sammanfattade Vårdförbundets valmanifest och medlemmar fick rangordna några punkter enligt nedan:

Vad vill vi? ”Nollvision” för svensk hälso- och sjukvård Reformförslag
Attraktiva löner Ingen ska falla mellan stolarna Öka antalet sjuksköterskor
Hälsosamma arbetstider Ingen ska nekas vård Kräv hälsobokslut från alla vårdens arbetsgivare
Specialistutbildning Ingen ska dö i kö Öka takten i vårdens digitalisering
Ingen ska bli sjuk av att vårda andra Öka chefstätheten för att möjliggöra effektiv styrning
Ingen ska skadas av vård
Ingen ska nekas att föda i Sverige

I samband med luncherna delades det ut flyers till medlemmar och allmänheten. ”Vi sätter fokus på dina villkor i valet”, ”Barnmorskor, Biomedicinska analytiker, Röntgensjuksköterskor och Sjuksköterskors löner är en ödesfråga för svensk hälso- och sjukvård” samt ”Rätten till semester handlar om rätten till ett hållbart arbetsliv och en god vård”.

På årets kongress i maj röstade kongressombuden fram en tydlig politik för de kommande åren. Resultatet blev att Vårdförbundet ska lägga mer vikt på att arbeta med: ökad löneutveckling, livslön, lönespridning, jämställdhet, rimlig veckoarbetstid och begränsad beredskap. Visionen: villkoren, yrket och vården.

Läs mer om kongressens beslut och Vårdförbundets valmanifest.

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/kongress-2018/om-kongress-2018/folj-kongress-2018/summering-av-kongressen/

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/sa-paverkar-vardforbundet/valet-2018/

Vårdförbundet arbetar för konkreta handlingsplaner med bättre arbetsvillkor och förutsättningar till semester, vila och återhämtning och för att främja ett jämställt samhälle och en jämlik hälsa för hela befolkningen. Vad vill ni? Har ni ställt krav på våra politiker?

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Regionpolitikermingel i Västerås

av Lämna en kommentar

Den 23/5 hade vi regionpolitikermingel i Västerås!

Vi vill tacka våra medlemmar och regionpolitiker som deltog och bidrog till spännande diskussioner gällande de fyra ämnen vi valde att belysa: Lön, Patientsäkerhet, AST och Hälsosam arbetsmiljö. Det blev påverkanstorg med samtalsledare och mingel med politiker och sedan paneldebatt med Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef, som moderator.

Våra 4 yrkesgrupper var representerade och medlemmarna kom från följande kliniker: Infektionskliniken, Kvinnokliniken, Medicinkliniken, Kirurgkliniken, Barnkliniken, Onkologkliniken, Röntgenkliniken, Ögonkliniken, Fysiologkliniken, Rättspsykiatrin, Laboratoriemedicin, Psykiatrin samt Primärvården (familjeläkarmottagningar, barnavårdscentraler och mödravårdscentraler).

Följande politiker deltog: Tomas Högström (M), Maria Dellham (M), Malin Gabrielsson (KD), Helena Hagberg (L), Agne Furingsten (L), Pernilla Rinsell (MP), Barbro Larsson (C), Lena Johansson (S) och Hans Jansson (V).

Vi har gjort en sammanställning som ni hittar här (tabell i pdf, 2 sidor).

Sammanställning tabell2018

I sammanställningen hittar ni vad politikerna tror behöver göras för att våra yrkesgrupper ska ha en bra löneutveckling, vad de är villiga att göra för att få till AST inom regionen, hur vi ska jobba vidare för att säkerställa patientsäkerheten och hur vi kan jobba vidare och se till att vi alla har en hälsosam arbetsmiljö. Våra medlemmar har också tyckt till och vad vi tycker/tänker finns såklart också med i sammanställningen.

Alla medlemmar var överens om att man måste snabbt hitta en lösning för den bristande arbetsmiljö som råder, den ständigt låga bemanningen och den höga arbetsbelastningen. Tydliga mandat till/från chefer behövs, detta saknas idag. Visa att man är en” attraktiv arbetsgivare”!

Mer specifika frågor som togs upp kommer nedan:

Medlemmar från onkologkliniken vill att det görs en översyn inom palliativa enheten då det inte bara är cancerpatienter som vårdas där. Platser har försvunnit från AH-team vilket betyder att patienter hinner dö innan de kommer. Värdig födsel – värdig död?

Medlemmar från ögonkliniken vill att man prioriterar vissa sjukdomar för att man ska få vård i tid, väntelistorna ökar vilket såklart inte är bra och leder till att det hinner bli ”för sent” att göra insatser.

Medlemmar från kvinnokliniken vill att en centralisering görs av MVC för att avlasta förlossningen med polikliniska besök. Detta skulle göra barnmorskorna tryggare och ge mer tid på förlossningen.

Medlemmar från primärvården (bvc) vill att man flyttar på barnavårdscentralerna närmre familjecentrum då man har en naturlig koppling till dem. De medlemmar tillhörande vårdcentralerna vill ha bättre lokaler och ökad bemanning för att tillgodose tillgänglighet (korta telefontider t.ex.).

Medlemmar från akutkliniken vill ha bättre samarbete med primärvården då man tycker att man hanterar patienter ”fel”, man utför primärvårdens jobb vilket tar onödiga resurs från slutenvården. Man vill också se över antal vårdplatser då det ofta är överbeläggningar på alla avdelningar och inga platser finns att lägga patienter, det tar stopp redan på akutmottagningen.

Beatriz Olsson, leg. sjuksköterska, styrelseledamot avd. Västmanland

 

 

 

Vad kostar sömnbristen?

av Lämna en kommentar

Sömnbrist kan öka risken att drabbas av tex  diabetes, ångest, Alzheimers sjukdom, depression, missbruk, hjärt-kärlsjukdom och att dö i förtid. Sömn är en livsviktig process som vi gör under en stor del, vanligtvis 30%, av våra liv! Vart går gränsen med antal timmars sömn? Enligt forskning är det individuellt men mindre än  5,5 eller fler än 8,5 timmar per natt påverkar oss negativ kort och långsiktigt.

Den dagliga funktionsförmågan påverkas negativt med en eller några nätters dålig sömn, ungefär lika dåligt som under alkoholpåverkan. Att köra bil mellan kl. 4-5 på morgonen ökar risken av att råka ut för i en olycka med 8-10 gånger jämfört med dagtid.

När vi sover är det framför allt under djupsömnen som våra hjärnceller fylls på med energi så att vi får en känsla av att vara pigga och utvilade när vi vaknar. Under sömnen händer det en rad hälsofrämmande saker; sortering av minnen, hantering av inlärning, rensning av skräp och slaggprodukter, återhämtning, stresshantering, känsla av välmående och hälsa samt diverse uppbyggande processor. När vi sover får vi oftast 3-4 timmars djupsömn per natt men vi klarar återhämtningen med ca 2 timmars djupsömn vid enstaka tillfällen. Djupsömn påbörjar oftast någon timme efter insomningen.

Vår sömn styrs av hormonen melatonin.  Låg melatoninnivån påverkar den livsviktiga djupsömn och dygnsrytmen negativt. Solljus sänker och mörkret ökar melatoninnivån.

Vad påverkar melatoninnivån? Idag visar det sig att en stor bov för god sömn är ”blå ljus” ifrån diverse elektroniska skärmar (TV, telefoner, läs plattor) och apparater tex alarmklockor! Det blåa ljuset är i grunden väldigt lik solljus. Det gör att nivån på sömnhormonet melatonin minskar och vi blir piggare istället för sömnigare. Alltså det blåa ljuset lurar kroppen att tro det är dagtid. Forskning har bevisat att det blåa ljuset påverkar oss negativt ÄVEN om vi sover!

Goda råd? Glöm inte vardagsmotion under dagen och koppla av minst 30 minuter innan sänggåendet. Sov i en lugn, sval och mörkt rum fri från blåa ljus. Undvik ”vakenhets höjande föremål” tex, TV, dator, böcker, telefoner-stationära och mobila enheter, stressbearbetning, arbetstankar, alkohol, koffein och problemlösning. Främja bra sovvanor med regelbundenhet även på lediga dagar.

Använd inte ”snooze” knappen! Genom att snooza lär vi vår hjärna att den inte ska vakna! Enligt senast forskningen sätts våra hormoner ur spel, vi upplever fenomenet ”sömnfylla”=vi känner oss trött och omtjocknad resten av dagen, toalettvanor bryts och matvanor förändras!

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Hela havet stormar!

av Lämna en kommentar

Sedan 2009 har indragen och avslagen sjukpenning aldrig varit så hög som nu.

Vilka är det som drabbas allra värst? Kvinnor drabbas ungefär dubbelt så ofta som män enligt Försäkringskassans årsredovisning 2017. Inte så konstigt då kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro som män.

Inom Sveriges kommuner och Landsting (SKL) området börjar sjuktalet sakta sjunka för första gången sedan 2011. Enligt Caroline Olsson (SKL) är orsaken till sänkningen inte helt klargjord men den generella ojämställdheten i samhället är en trolig anledning.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/mars/sjukfranvaron-minskar-i-kommuner-och-landstingen/

Jo då, jag håller med om att det är en stor bidragande faktor, men utifrån det jag har upplevt i mitt uppdrag, finns det nog flera orsaker. Försäkringskassans indragna och avslagna sjukpenning tvingar sjukskrivna och arbetsgivare till olika lösningar som gagnar statistiken positivt.

  •  Att känna ett tvång att återgå till sitt arbete trots sjukskrivningen/arbetsmiljön kan leda till att tillståndet förvärras.
  •  Att i sin tvivel över att inte klara av att återgå till sitt ordinarie arbete antingen man säger upp sig, byter bransch eller går i pension.
  •  Uppsägning i en ökande takt pga. att arbetsgivaren inte klarar sitt  rehabilitations- och arbetsanpassningsansvar. Vart har arbetsgivarens rehabiliteringsansvar tagit vägen?

Vad händer med de sjukskrivna som blir utförsäkrade och inte klarar återgång i arbete? När Försäkringskassan bedömer att den sjukskrivnas arbetsförmåga klarar ett ”normalt förekommande jobb”  rekommenderar de att skriva in sig hos arbetsförmedlingen.  Behovet av att aktivt söka jobb under en sjukskrivning upplevs som otroligt kränkande.

Nu uttalar arbetsförmedlingen sig om att myndigheten saknar det medel som krävs för de resurser och rehabiliteringsstöd de sjukskrivna behöver. Arbetsförmedlingen kritiserar Försäkringskassan som tvingar sjuka människor att söka jobb, sjuka ska ha sjukpenning. Sedan 2014 har antalet sjukskrivna som blivit tvungna att söka jobb ökat med 450% och 2017 handlade det om 8600 personer.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6907839

Sjukskrivningsärendena hos fackföreningarnas juridiska byrå LO-TCO Rättskydd ökar i samma takt som sjukskrivningstalen går ned! 72% fler ärenden under 2017.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/stark-facklig-kritik-mot-forsakringskassan

Arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tycker till och bedömmar huruvida en människas arbetsförmåga passar utifrån ekonomi och egna värderingar.  Värt har mänskligheten tagit vägen? Vad är lösningen? Hela havet stormar! Alla sitter bekväma i sina stolar och de sjukskrivna faller i mellan.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Medlemsutbildning 21/4-2017

av Lämna en kommentar

Under fredagen den 21/4 hade vi medlemsutbildning för Region Västmanlands medlemmar.

Detta var första gången som vi hade möjlighet att erbjuda utbildning på betald arbetstid som Vårdförbundet hade förhandlat fram.

Utbildningen erbjöds antigen under för- eller eftermiddagen och berörde vårt nya lokala kollektivavtalet gällande hälsosamma arbetstider (sänkt veckoarbetstid) för rotation (dag/natt) och ständig natt samt genomgång av medarbetar- och lönesamtal.

De medlemmar som deltog var aktiva och hade många frågor och funderingar.

Tack för er medverkan! Det betydde mycket för oss i styrelsen på Vårdförbundet och vi hoppas på att vi ses igen under hösten då nästa medlemsutbildning erbjuds.

/Elisabeth Berglind- Leg. sjuksköterska, specialist psykiatri
Styrelseledamot, samordnare/huvudskyddsombud avdelning Västmanland

Möt våra nya maskotar. Från vänster: Röntgensjuksköterska, Sjuksköterska, Barnmorska och Biomedicinsk analytiker.

Är det Mission Impossible? Eller går det att vända spiralen?

av Lämna en kommentar

Läser i Framtidens karriär- sjuksköterska att viktigast för att kvarstanna hos en arbetsgivare är lön, arbetsbelastning och schemaläggning.  Andra viktiga saker var bra arbetsmiljö, bra ledarskap, rimlig bemanning och mer tid för patienterna.

Är jag förvånad över denna artikel? Nej inte särskilt.

Vi har sett många exempel i olika medier på dålig lön och dåliga villkor som leder till personalflykt som ger försämrad arbetsmiljö och den onda spiralen är ett faktum.

http://www.expressen.se/debatt/vi-orkar-inte-arbeta-mer-an-vi-redan-gor/

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/sjukskoterskor-har-fatt-nog-sager-upp-sig

https://www.svd.se/sjukskoterskor-fortsatter-fly-landstingen

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2016/oktober/70-procent-av-nattbarnmorskorna-i-malmo-sager-upp-sig/

Jag kan rada upp fler artiklar som egentligen säger samma sak.

  • Nu får det vara nog
  • Vi orkar inte mer
  • Låg lön och dåliga villkor
  • Usel arbetsmiljö
  • Vi förtjänar bättre

När ska de som leder vården se att lön, arbetsmiljö, schema och gott ledarskap hänger ihop med att personal stannar kvar i vården?

Det borde kunna gå att vända den onda spiralen åt rätt håll.

Här är några förslag:

  • Erbjud god grundlön och karriärsmöjligheter på arbetsplatsen
  • God löneutveckling hela yrkeslivet
  • Bra ledarskap (första linjen-chefer som kan arbetsmiljö och är villiga att arbeta för att förbättra detta, verksamhetschefer som ger mandat till första linjen-chefer)
  • Scheman som ger god återhämtning mellan passen och hållbar fritid
  • God arbetsmiljö som gör att personal vill kvarstanna
  • Utbildningsanställningar för sjuksköterskor under specialistutbildning

För det hänger ihop.

Bra ingångslön/grundlön ger fler personal som söker tjänster.

Fler personal ger bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö (och säker patientvård).

Chefer (på alla nivåer) som är kunniga på arbetsmiljö och vill driva förbättringar.

Om en arbetsplats har bra bemanning, bra lön och löneutveckling, god arbetsmiljö så ger det i sin tur en attraktiv arbetsplats.

Är det så svårt egentligen?

Elisabeth Berglind

Leg. sjuksköterska, specialist psykiatri

Styrelseledamot

Samordnare/Huvudskyddsombud

Vårdförbundet avd. Västmanland

Bästa avtalet ever

av Lämna en kommentar

Nyligen återkommen från Region Västmanlands presskonferens (som delar av styrelsen inte fick gå in på tyvärr) gällande nya lokala kollektivavtalet.

Styrelsen i Vårdförbundet avdelning Västmanland har sedan länge arbetat för hälsosamma arbetstider för våra medlemsgrupper.

Pilotprojektet på akutmottagningen i Västerås med en arbetstidsmodell där cirka 15 sjuksköterskor och ett antal undersköterskor med rotationstjänstgöring haft förkortad arbetstid med bibehållen lön. Projektet har varit lyckosamt och deltagarna ger det tummen upp och uppger även en förbättrad fysisk hälsa, bland annat vad gäller blodtryck.

Nya kollektivavtalet som tecknades på i december 2016 med SKL- Sveriges kommuner och landsting där bland annat arbetstidsförkortning för de som går ständig natt och på rotation förhandlades fram lade grunden för att vi skulle kunna förhandla fram ett bättre lokalt kollektivavtal än detta centrala avtal.

” Sedan hösten 2015 har samtal och förhandlingar pågått och nu har vi äntligen nått i mål. Imorgon undertecknar vi ett kollektivavtal om hälsosamma arbetstider för medarbetare som arbetar ständig eller rotation natt som är bland de starkaste i Sverige.

​Tillsammans vill vi verka för och skapa förutsättningar för en hälsosam arbetssituation för våra medarbetare. För arbetsgivaren innebär det nya kollektivavtalet att vi har som målsättning att lämna verksamheternas egna modeller och arbetstidsmått. Detta är en del i arbetet med att harmonisera förutsättningarna mellan alla våra verksamheter inom hälso- och sjukvården oavsett förvaltning samtidigt som den enskilde medarbetaren får en bättre balans mellan arbete och fritid.

Det nya kollektivavtalet som sluts mellan Region Västmanland och Vårdförbundet gäller sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor samt barnmorskor som arbetar ständig- eller rotation natt. Genom förbättringar som avtalet ger kommer vi kunna åstadkomma en stabilare bemanning, ökad patientkontakt och frigöra mer tid för återhämtning. Även behovet av inhyrd personal kommer på sikt att kunna minimeras och med det patientsäkerheten stärkas. ”   

Från Region Västmanlands interna sida “Arbetsplatsen”

Och idag står vi här med ett nytt lokalt kollektivavtal som innebär:

  • En arbetad natt ger en arbetstidsförkortning med fyra timmar och ett veckoarbetstidsmått på 34 timmar och 15 minuter (34,25). Som nattpass räknas minst tre timmars arbete mellan klockan 00 och 06.
  • Två arbetade nätter ger en arbetstidsförkortning på åtta timmar och ett veckoarbetstidsmått på 30 timmar och 15 minuter (30,25).
  • De som har ständig nattjänstgöring får ett arbetstidsmått på 32 timmar.
  • De som förstärker nattpassen mellan klockan 00 och 02 får två timmars reduktion.

 

Så här glada är delar av styrelsen som varit med och förhandlat fram avtalet med ordförande Jani, vice ordförande Ingrid och ombudsman Rino i spetsen. På bild från vänster: Jani Stjernström ordförande, Ingrid Edman vice ordförande, Harriet Lindqvist styrelseledamot, Elisabeth Berglind styrelseledamot, Beatriz Olsson styrelseledamot och Rino Agerhall ombudsman

Se filmen från presskonferensen här

Läs även om vårt avtal i Vårdfokus

Elisabeth Berglind- styrelseledamot Vårdförbundet, Avdelning Västmanland

Vad är ett kollektivavtal och vad innebär det för mig?

av Lämna en kommentar

Vad är kollektivavtal?

Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetsgivare och anställdas fackliga organisationer.

Kollektivavtalen har förhandlats fram av Vårdförbundet och andra fackliga organisationer och ger automatiskt en lång rad förmåner( friskvårdsbidrag, extra semesterdagar, OB m.m.) som arbetsgivaren annars inte skulle behöva ge sina anställda. Till exempel rätt till årligt lönesamtal, mer pengar vid föräldraledighet, högre sjuklön, tjänstepension, gruppliv- och arbetsskadeförsäkringar med mera.

Kollektivavtalen kan finnas både centralt och lokalt. De lokala kollektivavtalen är oftast anpassningar till det centrala kollektivavtalet som ger dig bättre och mer anpassade villkor på just din arbetsplats. Om din arbetsgivare inte är bunden av kollektivavtal bör du se till att du reglerar de villkor som är viktiga för dig i ditt  anställningsavtal.

 

Blir du anställd hos en arbetsgivare med kollektivavtal kan du känna dig säker på att du får bra arbetsvillkor. De villkor som kollektivavtalet innehåller är bindande för arbetsgivaren.

Varför är kollektivavtal viktigt och hur hänger det ihop med medlemskap i Vårdförbundet?

Ju fler medlemmar vi är, ju bättre kollektivavtal (lokala och centrala) kan Vårdförbundet förhandla fram. Om vi är många har vi större bäring mot arbetsgivaren och kan förhandla fram bättre villkor. Om vi är få medlemmar kan kollektivavtalen bli sämre eller försvinna.

Kollektivavtalet kan sägas upp av arbetsgivaren eller av fackliga organisationer och då gäller de lagar som reglerar innehållet i kollektivavtalet t.ex. MBL-medbestämmandelagen, LAS- lagen om anställningsskydd, SemL- semesterlagen, Förtroendemannalagen, Arbetsmiljölagen m.fl.

Vad innebär det då i vardagen för mig i kollektivet?

Enligt semesterlagen har du lagstadgad semester 25 dagar per år.

I AB (kommun och landstingsanställda) har de 25 semesterdagar till året du fyller 40 då de ökar till 31 semesterdagar och vid 50 års ålder till 32 semesterdagar årligen.

För privata vårdgivare med kollektivavtal har de allt mellan de lagstadgade dagarna (25 st) till samma som i AB (25-31 semesterdagar beroende på ålder).

För statligt anställda (ALFA) har de 28 semesterdagar till 29 års ålder, därefter 31 semesterdagar från 30 års ålder och 35 semesterdagar från 40 års ålder.

Ganska bra förhandlat eller hur!!

 

I kollektivavtalen förhandlas det även fram andra bra förmåner för oss anställda.

Till exempel ersättningar som Ob-tillägg, extra ersättning vid föräldraledighet, övertidsersättningar och reglering av arbetstider.

Så visst finns det mycket fördelar i våra kollektivavtal som inte regleras av lagarna. Dessa har förhandlats fram av fackliga parter och arbetsgivarorganisationen för att vi ska få det bättre som anställda än vad lagen säger.

Det som många av oss tror är lagen är egentligen kollektivavtal som kan sägas upp om vi inte är tillräckligt många medlemmar. Fackliga organisationer bevakar att kollektivavtalet inte försämras. Endast om vi är många kan bra kollektivavtal förhandlas fram. Vilket också betyder att är vi få kan sämre kollektivavtal än de som vi har idag förhandlas fram eftersom vi inte har styrkan i att vara en medlemsgrupp att räkna med som har ett stort medlemsantal och som bevakar och förhandlar villkor som förbättrar för våra yrkesgrupper.

Och du vet väl att villkoren i ett kollektivavtal aldrig vara sämre än lagen…

Lånad från Vårdförbundet avd. Örebros blogg 9/4 2015

Så gå in och läs vad som gäller för ditt kollektivavtal  och se till att din chef vet vad som regleras i kollektivavtalet.

Var påläst, värva fler medlemmar så vi fortsätter att vara en medlemsgrupp att räkna med inom vården.

 

Visste du att ditt kollektivavtal är värt ca 80.000 kr per person och år!!!