Västmannabloggen

Västmannabloggen

Västmannabloggen

När får jag lönepåslaget?

av Lämna en kommentar

Avtalet är klart. “När får jag mina pengar”, tänker ni säkert? Vad händer nu? Vad betyder det?

Det korta svaret är att det kommer att ta tid, MEN ni kommer att få era lönepåslag retroaktivt från och med 1 april, 2019. Ambitionen är att allt ska vara klart någon gång under hösten.

Vårdförbundet Västmanland har begärt en “regelrätt löneförhandling” i år.

Det betyder att vi som organisation träffar arbetsgivarna i länet för att påbörja dialog kring det nya avtalet och hur vi ska hantera det lokalt. I en LOK (lokala överenskommelse) söker vi samsyn i hur avtalet ska tolkas.

Löneöversynen kan inte påbörjas förrän överläggningarna är klara och kriterierna för särskilt yrkesskickliga är fastställda. Kompetens, specialistkunskap och erfarenhet som leder till förbättrade resultat och bidrag till verksamhetens mål ska premieras. Alla ska få en god löneutveckling.

Särskilt yrkesskickliga ska prioriteras i översynen. Lönenivåer och lönespridning ska under avtalsperioden särskilt uppmärksammas inom respektive yrke vilket innebär att det ska vara möjligt att göra lönekarriär inom yrket under hela yrkeslivet.

När detta är klart skall du som är Vårdförbundsmedlem ha ditt lönesamtal med din chef som har mandat att sätta lön. Lönesamtalet skall då utgå ifrån verksamhetens befintliga lönekriterier tillsammans med kriterierna för särskilt yrkesskickliga. I lönesamtalet skall lönen sättas och nu snackar vi om kronor och ören.

Vad ni bör göra under tiden är att påbörja dialog med era kollegor.

  • Är vår lönekriterier aktuella?
  • Vad anser ni behöver lönevärderas extra?
  • Finns det en kompetensmodell hos oss?
  • Vilka speciella kompetenser och erfarenheter behövs?
  • Har vi utvecklingsmöjligheter?

Anställda som inte är Vårdförbundets medlemmar kan inte göra anspråk på satsningen för särskilt yrkesskickliga.

Vid avstämningen av löneöversynen ska en särskild uppföljning och analys göras för 2020 års löneöverläggning.

För att läsa mer om avtalet 2019 följ länken.

https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/avtal-2019/fragor-och-svar-avtal-2019/

Läs även “Nu ska det bli löneverkstad” i avtalsbloggen.

https://vardforbundetbloggen.se/avtalsbloggen/

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland.

10 000 frågor

av Lämna en kommentar

Vad betyder löneavtalet 2019 för medlemmarna i Västmanland? En extra lönesatsning (10 000) gällande särskild yrkesskicklighet och erfarenhet ska prioriteras i den lokala lönebildningen. Satsningen är utöver den vanliga löneöversynen och gäller under avtalsperioden om 3 år.  Lönenivåer, lönespridning samt ökad möjlighet till lönekarriär ska uppmärksammas och ska ge goda förutsättningar för att klara kompetensförsörjning. Satsningen gäller alla Vårdförbundets 4 yrken: barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor!

I avtalet finns det avstämningspunkter för att säkra att löneprocessen efterföljs och att den lokala arbetsgivaren lönemässigt premierar särskilt yrkesskicklighet och erfarenhet. Kriterierna för vem som ska anses vara särskilt yrkesskicklig och hur erfarenhet ska löna sig avgörs i dialog och samverkan lokalt.  Det är chefer (ej arbetsledare) med mandat som skall därefter sätta lön utifrån samtal om kopplingen mellan arbetsuppgifter, vidareutbildning, kompetens, erfarenhet och lön.

Hur ska jag som medlem tänka nu? Vad behöver min arbetsplats fundera på?

  • Har vi en lokal förtroendevald som representerar oss i arbetsgivarsammanhang t.ex. på samverkan/samråd?
  • Har vi aktuella lönekriterier hos oss?
  • Kan jag koppla erfarenhet, kompetens, utveckling och utbildning till lönekriterier?
  • Kan jag koppla lönekriterier, lönesamtal och medarbetarsamtal till verksamhetens mål och lön?
  • Har vi en kompetensmodell på arbetsplatsen?
  • Finns det möjlighet till utveckling, VUB (vidareutbildning) eller AST (akademisk specialistutbildning)?
  • Har jag en individuell utvecklingsplan?
  • Får jag ha lönesamtal och medarbetarsamtal tillsammans med min närmaste chef?
  • Har min chef mandat att sätta lön?
  • Har vi dialog med lokala förtroendevalda om vilka karriärmöjligheter eller kompetens som finns alternativ vad som saknas hos oss?
  • Vad betyder särskilt yrkesskicklighet och erfarenhet för mig?
  • Vad innebär särskilt yrkesskicklighet och erfarenhet för mina kollegor?
  • Har jag landat i att det kan finnas andra som har mer erfarenhet eller kompetens än mig?
  • Har jag landat i att satsningen betyder ca 3300 kronor fördelat under avtalsperioden om 3 år?

Förtroendevalda inom regionen och kommunen se hit! Ni är kallad till en obligatorisk VUB fredagen den 14 juni kl. 09.00-12.30. Lägg in en ledighetsansökan redan idag. Regionens förtroendevalda träffas på Ing. 29 psykiatriaulan och Kommunens förtroendevalda träffas i vår utbildningslokal på Sigurdsgatan 7.

Anmäl er här: https://aktiviteter.vardforbundet.se/ActivityInformation/6731

Läs gärna “vanliga frågor och svar om nytt avtal 2019” på avtalsbloggen. https://vardforbundetbloggen.se/avtalsbloggen/

Avdelningen kommer att deltaga på Västerås Pride i Wasaparken den 29 juli. Ni är välkomna att tåga med oss, mer information kommer att finnas på avdelningens hemsida.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland.

 

Ge oss jämställda villkor

av Lämna en kommentar

”Det alltid är billigare att betala arbetskraften dess fulla värde, att underbetald arbetskraft alltid blir dyrare”. Hävdade Florence Nightingale på mitten av 1850-talet! Så klokt och så sant!

Erfarenhet, kunskap, kompetens, specialistkunskap, ansvarstagande och karriär i yrket måste löna sig. Florence Nightingale är död och det är dags att begrava myten. Våra yrken är inte “ett kall” som inte behöver värdesättas! I en debattartikel i VLT 26 april förklarar Vårdförbundet att bemanningsbristen i vården är i många delar en konsekvens av traditionellt kvinnligt dominerade professioner. Allt för många erfarna väljer att lämna verksamheterna på grund av svag löneutveckling, dåliga arbetsvillkor och brister i arbetsmiljön.

Följ avtalsförhandlingarna på avtalsbloggen. https://vardforbundetbloggen.se/avtalsbloggen/2019/04/26/rapport-fran-medlingen-trevande-steg-framat/

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland.

Fantastiska förtroendevalda!

av Lämna en kommentar

Den 8 mars, internationella kvinnodagen, genomförde avd. Västmanland en av sina återkommande “förtroendevalda dagar” en uppskattad och värdefull återkoppling på aktuella frågor.

På förmiddag diskuterade vi bl.a. samverkan, förtroendevalda uppdraget, GDPR och löneavtalet. På eftermiddag bjöd vi in politiker på en “politiker mingel” och trots trängseln och hög ljudnivå blev det en lyckad föreställning.

Genomgången på utvärderingarna värmde våra hjärtan med så mycket uppskattning och fina ord:

  • “Vårdförbundet gör ett så bra jobb. Jag är stolt att vara med”
  • “Inga tillägg, jag är bara nöjd”
  • “Trycka mer på ansvaret man har som förtroendevald. Vi är en viktig kedja i informationsflödet båda ner och upp i Vårdförbundet. Jag tror jag inte har insett det förrän nu, och jag är villig att ta på mig min del/mitt ansvar i att jag faktiskt inte hållit mig informerat.”
  • “Ni måste hitta ett effektivare sätt att aktivera medlemmar och förtroendevalda.”
  • “10/10”
  • “Alltid bra diskussion med kollegor.”
  • “Trevlig och inspirerande.”
  • “Tydlig information.”
  • “Kul med engagerade politiker. Roligt att ni bjöd in!”
  • “Väldigt bra och lärorik dag. Jag tycker att vi fick tänka och reflektera mycket tillbaka till egna lokala avdelningar.”

Vi avslutade dagen med 16:06 rörelsen och

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Lön hela dagen! 8 mars Internationella kvinnodagen

av Lämna en kommentar

Dags för lön hela dagen!

Kvinnor jobbar gratis varje dag efter kl 16:06, jämfört med män som får lön för sitt arbete hela dagen. Var med och uppmärksamma det på internationella kvinnodagen genom kampanjen #lönheladagen.

  • Dela budskapet i sociala medier den 8 mars kl 16.06:

“Efter kl. 16:06 jobbar kvinnor gratis. Varje dag. Dags för #lönheladagen!″

Fortfarande 2019 är löneskillnaden mellan kvinnor och män på 11,3% (omräknat per heldag). Den 8 mars ordnas manifestationer och evenemang i hela landet kring #lönheladagen – läs mer här. http://sverigeskvinnolobby.se/blog/projekt/1552-lon-hela-dagen 

Svensk kvinnolobby står bakom kampanjen, som är en del av 16:06-rörelsen. 16:06-rörelsen stöttas av många organisationer bland annat Vårdförbundet.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

#lönheladagen

Hälsosamma arbetstider

av Lämna en kommentar

Den 4 oktober var det återigen dags för avdelningens årsmöte med förtroendevaldadagen i anslutning till det.

Av dagens föreläsningar var forskningsresultat kring hälsosamma arbetstider och arbetstidsförläggning mest intressant.

Jag tycker att det är märkligt att inom vissa mansdominerade yrkesområden har samhället erkänt och anpassat arbetstider utifrån återhämtningsmöjligheter sedan länge. Trots mycket forskning kring arbetstidsförläggning och dessa risker, riktlinjer från arbetsmiljöverket (AFS:s 2015:4 ”OSA”) och påtryckningar från fackliga organisationer går förändringsarbetet långsamt fram inom sjukvården som i allra högsta grad är kvinnodominerade. Jämlikt?

Arbetstidslagen (1982:673) eller Arbetsmiljölagen (1977:1160) som härstämmar från 1970-80-talet är inte anpassade utifrån dagens forskningsresultat om hälsosamma arbetstider eller återhämtningsmöjligheter. Nämnvärda brister är att Arbetstidslagen inte tar hänsyn till; pendlingstid, natt- och rotationsschema som i regel bidrar till sömnbrist och kräver mer återhämtning än enbart mån-fre dagspass och sedan lämnar möjligheten till undantag.

Det gör att det ställs stora krav på ansvarig chef att inhämta kunskap om hälsosam arbetstidsförläggning. Arbetsplatser med ISP (individuell schemaplanering) där medarbetare får planera eget schema kräver ännu större utbildningsinsatser. Det visar sig att medarbetare planerar framför allt utifrån sin familjesituation och komprimera sitt schema för att få lång ledighet eller för att beakta sina fritidsintressen istället för varna om sin egen hälsa (inplanerad vila och sömn).

Arbetstidsförläggning och möjlighet till återhämtning är viktiga faktorer i att skapa ett hållbart yrkesliv. Hur gör vi då? Begränsa antal nattpass i rad (tre max), medurs rotation (dag-kväll-natt), minst 11 timmars dygnsvila mellan arbetspassen, minst 36 timmars veckorvilan, dagspass ej tidigare än kl. 7.00, undvik långa arbetspass (>12 t/dag), undvik långa arbetsveckor (>48 t/v), gärna två lediga dagar i rad och att få till förutsägbara arbetstider med möjlighet att påverka.

Enigt forskning leder långa arbetspass och övertidsarbete i sjukvården till en rad oönskade effekter. Sämre vårdkvalité, patientosäker vård, betydligt större risk för bröstcancer, tre dubblad risk för bilolyckor efter nattarbete, glömda eller fel uträttade arbetsuppgifter, ökad risk för hjärt- och kärl problem, ökad risk för stickskador (med hela 32%), fler symptom på utbrändhet, större sannolikhet att man byter yrke eller känna sig missnöjd över sin arbetssituation.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

Chefer ramlar mellan stolarna

av Lämna en kommentar

Även chefer ramlar mellan stolarna!

Har du tänkt på hur din chefs arbetsmiljö ser ut? Arbetsmiljöverket har under 3 år undersökt s.k. första linjens chefers (ca 80% kvinnor) arbetsmiljö inom vård och omsorg. 113 arbetsgivare, 86 kommuner, 15 landsting och 12 privata vårdgivare har besökts  sammanlagt ca 1300 chefer. Resultatet för mig var inte ovanligt eller oväntat; chefer har en mycket tufft arbetsmiljö och arbetsgivarna saknar rutiner för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp handlingsplaner. 99% av arbetsgivarna fick krav om åtgärder. Läs mer.

https://www.av.se/globalassets/filer/nyheter/projektrapport_forsta_linjens-chefer_inom_vard_och_omsorg_2015-051464.pdf

https://www.av.se/press/arbetsgivare-foljer-inte-upp-chefers-hoga-arbetsbelastning/

Arbetsmiljöverket redovisar att det finns en tydlig ”genus perspektiv” kopplad till chefernas arbetsmiljö; olika villkor för manliga och kvinnliga chefer hos samma arbetsgivare. Manliga chefer har det betydligt bättre på nästan samtliga punkter än kvinnliga chefer och dessutom högre lön. Hur är det möjligt?

Region Västmanland ingick i undersökningen och tre verksamheter på Västmanlands sjukhus undersöktes. Ett utav tre verksamheterna har arbetat med problematiken någorlunda tillfredsställande men de andra två verksamheter har fortfarande stora brister och saknar en handlingsplan. Flera kommuner i Västmanland ingick i undersökningen.

Ur en positiv anda visade det sig att cheferna brann för sitt arbete, hade ett stort engagemang och vilja att verksamheten skulle fungera bra. Tyvärr ställer chefer upp i allt större utsträckning vid vakanser för att inte belasta medarbetare ännu mer. Detta leder till en falsk bemanningstrygghet. Vårdförbundet föreslår att cheferna returnera sin arbetsmiljöansvar för att markera den ohållbara situationen. Arbetsgivaren behöver uppmärksamma chefernas arbetsmiljö och aktivt se över organisationen och möjliggör deras uppdrag. Läs mer om ett hållbart yrkesliv.

https://www.vardforbundet.se/lokala-avdelningar/stockholm/aktuellt-i-stockholm/ett-halsoframjande-arbete—for-ett-hallbart-yrkesliv/

Vad består problematiken utav? Obalans mellan kunskap, tid, arbetsuppgifter och prioriteringar. En hög omsättning inom chefsgruppen var mer regel än undantag och en tydlig bristande medvetenhet om chefernas  arbetsmiljö uppdagades. I varierande grader har chefer uppgett följande: avsaknad av mål, många möten, tidsbrist, avsaknad av ekonomisk mandat, samvetsstress, oklara arbetsuppgifter samt att nya uppgifter tillkommer i jämna takt.

Det framkom att cheferna hade breda ansvarsområden, bristande tid att utveckla verksamheten, hög antal medarbetare, varierande stöd från ledningen, bristande teknisk stöd, hög personal omsättning och därmed hög rekryterings behov utan större rekryterings möjligheter. Det förväntas att vara nåbar dygnet runt, arbeta även klinisk då det behövs och att hantera en hög e-post och dokument inflöde innan dagens slut.

Vad leder allt detta till? En tung psykisk och även fysisk arbetsmiljö med psykosomatiska besvär och diverse ohälsosymtom, i värsta fall sjukskrivningar för utbrändhet och ännu högre chefs omsättning.

Ska personalen må bra måste även chefen må bra!

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland