Västmannabloggen

Västmannabloggen

Västmannabloggen

Det viktigaste vi har för att påverka, är vår egen röst

by

Ordförande har ordet

Det nya året startar med en pandemiutveckling som fortfarande kräver stora insatser av våra professioner.

Svårt sjuka patienter och massor med provtagningar som kräver vår närvaro, en allmän ökning av psykisk ohälsa bland medlemmarna, arbetsskadorna ökar på grund av Covidsmitta, många medlemmar har inte fått ut välbehövlig semester, övertiden hopar sig, långa arbetsdagar och minimal återhämtning med mera.

Lista kan göras lång på utmaningar och de enorma insatser som medlemmarna har genomfört, och som fortfarande pågår. Det visar också på vilken kunskap och kompetens Vårdförbundets medlemmar äger och hur viktiga vi är för både arbetsgivare och samhälle.

Det som också påverkar stort är den planering av vaccinering som ska genomföras och där sjuksköterskorna inom äldrevården är först ut att vaccinera. Just nu är det förseningar på grund av vaccinbrist, men vi ser att viljan att komma igång är hög och det finns ett fokus på snabb och säker vaccinering i hela länet.


Dessutom ska löneöversyn 2021 starta upp för kommuner och regioner. Alla våra medlemmar ska ha ett lönesamtal med sin närmsta chef, där grunden till ny lön ska diskuteras. Fokus ska ligga på kunskap, kompetens, lång yrkeserfarenhet samt särskild yrkesskicklighet i yrket.

Många av dessa utmaningar och hanteringar är kopplade till arbetsplatsen, därför är det väldigt viktigt att det finns eller utses lokalt förtroendevalda. En förtroendevald är den som har uppdraget att lyfta viktiga frågor, säkerställa bra hanteringsordning för arbetsmiljö, arbetstider, löneprocess med mera.

Det viktigaste vi har för att påverka, är vår egen röst. Den blir starkare när vi går samman och gemensamt lyfter våra krav till arbetsgivaren, vi ska påverka den som äger verksamheten. Arbetsgivaren är skyldig enligt lag att lyssna samt åtgärda fel och brister, våra förtroendevalda behöver vara alerta och ta diskussionen med arbetsgivaren. Vi har stöd i både lag och kollektivavtal, vi kräver bara det vi har rätt till!

Bjud in gärna in oss i styrelsen till ett samtal med er. Vi kan mötas via Teams eller annan digital mötesplats. Det finns även möjlighet till att vi kommer ut och möter upp på er arbetsplats, men då krävs Covidsäkrad lokal och under säkra former för oss alla.

Väl mött och ta hand om er.

Janí Stjernström, ordförande Vårdförbundet avdelning Västmanland

Därför valde Vårdförbundet att fortsätta med löneavtalet HÖK 19 för medlemmar i kommun och region

by

Efter noggrann analys och utvärdering av det centrala kollektivavtalet HÖK 19 ser vi ett tydligt trendbrott på ett övergripande plan. Vi ser att prioritering av särskilt yrkesskickliga har skett och att lönespridningen har ökat. Arbetsgivarna i olika regioner och kommuner har bedömt omkring 20-25 procent av medlemmarna som särskilt yrkesskickliga och dessa personer har fått mer i lönepåslag än tidigare.  

“HÖKen” flyger vidare

Det här innebär förstås inte att det ser likadant ut i hela landet. På vissa håll har arbetsgivare gjort ett riktigt bra jobb och levererat påslag på upp till 8 000 kronor till särskilt yrkesskickliga. På andra håll har det funnits en ovilja hos arbetsgivare att både prata om och prioritera särskilt yrkesskickliga. Så får det naturligtvis inte gå till.   

Vi har därför kommit överens med våra motparter i avtalet, SKR, om förtydliganden kring tillämpningen av avtalet. Där står bland annat att arbetsgivaren och förtroendevald tillsammans ska följa upp hur arbetet för ökad lönespridning går och att prioritering av särskilt yrkesskickliga sker, så som det var tänkt i avtalet. För att underlätta det här arbetet kommer det att finnas stöd för att följa upp lönestatistik och ha en löpande dialog kring särskilt yrkesskickliga. Det ska inte gå att komma undan. Alla medlemmar ska ha möjlighet att göra lönekarriär i yrket över tid.  

Vi förlänger samarbetet kring möjlighet till utbildningsanställningar och ska dessutom undersöka möjligheten till specialistutbildning för barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Tillsammans med att kompetens- och karriärmodeller ska vara på plats i alla regioner senast december 2022 blir detta en viktig pusselbit för möjligheten att göra karriär i yrket och ha en löneutveckling som speglar det.  

Denna förlängning är även till för att ge avtalet en möjlighet att utvecklas och att arbetsgivaren på ett tydligt sätt kan prioritera arbetet i den lokala lönebildningen. Det är nu lokalt som mycket av det fortsatta arbetet måste göras. Vårdförbundet centralt och SKR kan ge ramar och verktyg, men det är arbetsgivaren lokalt som bär ett stort ansvar för att ge rätt förutsättningar. 

Eftersom kollektivavtalet HÖK 19 är ett centralt avtal måste det också utvärderas på central och övergripande nivå. När vi nu har gjort en sammanvägd bedömning ser vi att fördelarna med att arbeta vidare med HÖK 19 överväger nackdelarna. Med nya och tydligare skrivningar sätter vi större press på de arbetsgivare som inte har levt upp till avtalet. Nu är det upp till arbetsgivare att använda avtalets förutsättningar och politiker att ge ekonomiska medel för nödvändiga prioriteringar!  

Det lokala arbetet i Västmanland fortsätter med att påverka arbetsgivarna, 10 kommuner samt regionen, att satsa på löneutveckling för alla samt tydlig lönespridning och ökad möjlighet till lönekarriär. Styrelsen har valt att fortsätta med traditionell förhandling inom vissa verksamheter inom regionen samt vissa kommuner där vi ser att det behövs en extra samordning kring löneavtalet.

Under januari månad kommer vi att kontakta lokalt förtroendevalda om vilka som kommer att omfattas av traditionell förhandling.

Innan lönesamtalen med arbetsgivaren startar så läs igenom avtalet och samsynsdokumentet,  finns på Vårdförbunds webben, det beskriver hur avtalet är tänkt att fungera eller kontakta lokalt förtroendevald för stöd och hjälp.

Jani´ Stjernström ordförande Vårdförbundet avd Västmanland

Internationella barnmorskedagen

by

Vi hyllar våra barnmorskor på internationella yrkesdagen den 5 maj. Barnmorskan arbetar med kvinnors hälsa under hela livet, även under coronapandemin. Idag har Janina Gårdensjö på Avd 85 och Frida Bängs på Förlossningen blivit utsedda till “en fantastisk kollega” av sina kollegor.

Den 5 maj är det internationella barnmorskedagen. Det är en dag då vi i Vårdförbundet särskilt vill lyfta fram det viktiga arbete för barns och kvinnors hälsa som barnmorskor utför.

Världshälsoorganisationen WHO har också utlyst 2020 till sjuksköterskans och barnmorskans år och slår fast att bristen på dessa viktiga professioner är ett hot mot den globala hälsan. Under den här coronapandemi är det viktigare än någonsin att lyfta betydelsen av det viktiga hälsofrämjande arbete som barnmorskor gör för landets alla kvinnor.

I region Västmanland bor ungefär 134 600 kvinnor och de har sannolikt någon gång under livet träffat en barnmorska som hjälpt dem med preventivmedel, kanske på en ungdomsmottagning, som genomfört gynekologisk cellprovtagning, abort, eller stöttat dem under en graviditet, förlossning och eftervård. När klimakteriet inträffar fortsätter barnmorskan att ge stöd och hjälp. Det föddes ca 3000 barn förra året som tryggt kommit till världen under överinseende av en barnmorska. Barnmorskor är den naturliga kontakten för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa under hela livet och har genom historien varit en stark röst för kvinnans rätt till sin kropp .

Globalt bedömer WHO att det behövs ungefär 9 miljoner fler sjuksköterskor och barnmorskor för att nå Agenda 2030-målet om god hälsa för alla. Vårdförbundet instämmer att även i Sverige behövs fler barnmorskor för att nå målet ”en barnmorska – en förlossning”. WHO pekar ut fem områden där investeringar krävs för att förbättra sjukvården för alla;

1. Investera i fler barnmorskeledda och sjuksköterskeledda kliniker och möjliggör för dem att arbeta med sin fulla potential.

2. Anställ fler barnmorskor och specialistsjuksköterskor.

3. Gör barnmorskor och sjuksköterskor till centrala funktioner i primärvården.

4. Stöd barnmorskor och sjuksköterskor i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete.

5. Investera i barnmorskors och sjuksköterskors ledarskap.

Vårdförbundet driver dessa frågor och kommer att fortsätta göra det, men vi kräver också bättre villkor där lön och hälsosam arbetsmiljö är väsentliga delar. Det måste löna sig bättre än idag att utbilda sig inom akademiska yrken, medlemmar investera 4,5 år på universitet till ett livsviktigt legitimationsyrke.

Vårdförbundet ser med oro på att vissa regioner ställer in screeningsverksamheten gällande gynekologiska cellprovsundersökningar, eller där tillgängligheten på ungdomsmottagningar försämras, vilket är särskilt illa när även gymnasieskolor håller stängt. Barnmorskor flyttas från förebyggande och hälsofrämjande verksamheter för att täcka upp brister i andra delar av vården. Det är viktigt att inte dessa radikala omprioritering av personalresurser får större negativa konsekvenser på sikt, särskilt som både historien och internationella erfarenheter lärt oss att kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa är allt för lätt att prioritera bort. Vårdförbundet vill därför idag särskilt lyfta fram alla barnmorskor som gör avgörande insatser för att främja hälsa för Sveriges kvinnor under hela livet.

Ingrid Edman vice ordförande samt Barnmorska

Cecilia Stoor styrelseledamot samt Barnmorska

Jani` Stjernström ordförande i Vårdförbundet avdelning Västmanland

Överdriven administration ger sämre arbetsmiljö

by

Våra fyra yrkesgrupper Barnmorskor, Biomedicinska analytiker, Röntgensjuksköterskor och Sjuksköterskor har en hög arbetsbelastning inte bara för att vårda-diagnostisera och utveckla god och säker vård utan även hantera de stora kraven kring administration.

De administrativa kraven kommer till utan att arbetsgivare samtidigt tittar på syfte, rimlighet och arbetsmiljön för oss som ska hantera systemen.

Det mesta som hanteras är återrapporteringar till kvalitetsregister, processer, digitala dokumentationer gällande rutiner och riktlinjer, ekonomi, scheman ja listan kan göras lång.

Men även journalsystem som digitaliserats som t ex Cosmic skapar utmaningar med många ”klickningar” och osäkra dokumentationsblad som t ex läkemedelsmodulen.

 

Debattartikel i VLT: Överdriven administration ger sämre arbetsmiljö i sjukvården

Allt detta stjäl tid av den direkta vården som vi vet mer och mer ska utvecklas till Personcentrerad vård detta skapar fysisk och psykisk stress hos oss som ska hantera alla krav som ställs kring administration.

Våra fyra yrkesgrupper har patienten i fokus och har utbildat sig för att utöva god och säker vår till alla utifrån behov och vi tycker det är slöseri med vår kunskap att hantera stora mängder administration som inte direkt gynnar patient.

Det är tydligt att administration ökar stort och behovet att fylla denna ”koloss” med mer administrativt innehåll bara ökar.

Cheferna närmast verksamheten har en hög andel administrativ rapporteringsskyldighet och detta skapar en frånvaro från verksamheten vilket leder till ett frånvarande ledarskap.

För att bryta den negativa spiralen av en vård som krackelerar behöver arbetsgivaren styra om i sin prioritering:

  • Ge verksamhetsnära chefer fullt stöd att vara chef i verksamheten med ett rimligt antal underställda max 25 medarbetare.
  • Riskbedöm de administrativa systemen och jobba systematiskt med att åtgärda fel och brister.
  • Lyssna på medarbetarna som ser problemen och ofta har lösningar till åtgärder.
  • Alla administrativa uppdrag ska ses över och prioriteras utifrån absoluta behov och vilka som inte tillför värde för patient.
  • Vården kring patient ska prioriteras och alla administrativa krav ska riskbedömas och utifrån resultat ska en åtgärdsplan läggas för vilka som är bäst lämpade att administrera och vilka resurser som måste tillföras.

Det måste ske en tydligare viljeinriktning från arbetsgivaren att skapa en hälsosam arbetsmiljö där vi yrkesutövare får förutsättningar att göra det vi är bäst på dvs Personcentrerad god och säker vård. Ingen yrkesutövare inom vården idag ska behöva brottas med administrativa ”kolosser” som bara skapar kaos och ohälsa.

Jani´ Stjernström, Ordförande Vårdförbundet avdelning Västmanland