Under dagen hade styrelsen i avdelning Västmanland utvecklingsdagar. Vi reflekterade kring vårdförbundets grundläggande värderingar, som dessutom är en del av vårdförbundets stadga. Delen om yrkesetik fortsatte dock gnaga lite i mitt huvud.  Det står ”som medlem följer du de etiska riktlinjer som är fastställda för respektive yrke. Individens delaktighet, integritet och säkerhet är grundläggande värden som vägleder oss” (Vårdförbundet, 2019a, yrkesetik). Läser man sedan vidare i demokratihandboken står ”Yrkesetiken spelar stor roll för yrkesidentiteten och innebär ett ansvar att delta i samhällsdebatten och reagera när människors hälsa står på spel” (Vårdförbundet, 2019b, sid. 11) Det är stora och komplexa ord och inte helt lätt att förstå dessa meningar. Jag upplever även att det kan vara svårt att upprätthålla den yrkesetik som talas om här därför vill jag dela med mig av min reflektion:  

Jag som sjuksköterska åtog mig ett ansvar i samband med att jag tar min examen och erhöll min legitimation, ett ansvar att främja en miljö där de mänskliga rättigheterna och värderingar respekteras såväl för individen som för allmänheten. Jag ansvarar för att bidra till en vårdkultur som främjar en öppen dialog och etiska förhållningsätt där ställning tas emot oetiska metoder och förhållanden (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Enligt Förenta nationernas [FN] deklaration om mänskliga rättigheter har alla människor rätt till hälso- och sjukvård samt trygghet i händelse av sjukdom (FN, 2008). Det innebär att när en patient utsätts för skada, plötslig sjukdom eller försämring i redan existerande sjukdomstillstånd så ska denna person kunna få vård och hjälp av sjukvården och av mig som sjuksköterska.  

I Sverige finns det idag lägst antal vårdplatser per invånare i hela Europa. Detta har resulterat i vårdplatsbrist, ökad beläggningsgrad på sjukhusen och en ökad belastning på akutmottagningarna. Konsekvenserna av bristen på vårdplatser och de överbelastade akutmottagningarna är bland annat förlängd vårdtid, uteblivna omvårdnadsåtgärder, vårdskador, misstag, en ökad mortalitet, utbrändhet och empatitrötthet hos personalen. Överbelastade akutmottagningar leder även till en ohållbar arbetssituation för vårdpersonalen (af Ugglas, 2021). Med dåliga arbetsförhållande och ökat antal patienter per sjuksköterska minskar patientsäkerheten (Aiken et al., 2012; Wang et al., 2020) och därmed ökar risken för vårdskador. Hur väl kan man då hävda att samhället och vi sjuksköterskor lever upp till ICN:s etiska kod genom att ta ställning emot oetiska förhållanden?  

Det finns en medvetenhet och kunskap om flera faktorer som idag riskerar patientsäkerheten på de svenska sjukhusen och trots detta åtgärdas inte grundproblemen. 

Hälso- och sjukvårdspersonal är enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att främja en hög patientsäkerhet och att skydda patienter från vårdskador (SFS 2010:659). Enligt hälso- och sjukvårdslagen [HSL] 5 kapitel §2 ska det inom verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård dessutom finnas de lokaler, den utrustning och den personal som behövs för att bedriva en god vård i enlighet med 5 kapitlet §1(SFS 2017:30). Är det etiskt försvarbart att kräva detta från hälso- och sjukvårdspersonal och verksamheter när de nationellt många gånger saknas de organisatoriska förutsättningarna? 

Ett specifikt exempel i närtid på den bristande patientsäkerheten kopplat till brist på organisatoriska förutsättningar på akademiska sjukhuset i Uppsala. De har erhållit ett rekordhögt föreläggande om vite från IVO på grund av allvarliga brister och patientsäkerhetsrisker. I beslutet skriver IVO bland annat att både akutmottagningen och vårdavdelningarna som granskats ständigt varit överbelagda vilket gjort att patienter fått vårdas på platser som ej är avsedda för detta. Det har lett till en ökad arbetsbelastning för personalen som tvingats prioritera bort bland annat omvårdnad (IVO, 2021).

Kan Sverige verkligen utifrån detta säga att vi kan bedriva en god och patientsäkervård?

Och kan vi då leva upp till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter gällande att alla människor har rätt till hälso- och sjukvård samt trygghet i händelse av sjukdom?  

Detta är viktiga samhällsfrågor som behöver prioriteras. Små beslut i stora frågor påverkar i slutändan enskilda individer och risker för hälsa och liv kan uppstå.  

Rebecca Davidsson- styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Västmanland

Referenser 

Af Ugglas, B. (2021). Hur påverkas patientsäkerheten av överbelastade akutmottagningar och vårdplatsbrist?. https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2021/09/sns-analys-76-hur-paverkas-patientsakerheten-av-overbelastade-akutmottagningar-och-vardplatsbrist.pdf  

Aiken, L. H., Sermeus, W., Van den Heede, K., Sloane, D. M., Busse, R., McKee, M., Bruyneel, L., Rafferty, A. M., Griffiths, P., Moreno-Casbas, M. T., Tishelman, C., Scott, A., Brzostek, T., Kinnunen, J., Schwendinmann, R., Heinen, M., Zikos, D., Sjetne, I. S., Smith, H. L., & Kutney-Lee, A. (2012). Patient safety, satification, and quality of hospital care: cross sectional surveys of nurses and patients in 12 countries in Europe and the United States. BMJ:British Medical Journal (Clinical Research Edition), 344, e1717. https://doi.org/10.1136/bmj.e1717  

FN. (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf  

IVO. (2021). Beslut. https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/beslut/2021/36113_2021-1forelaggande7374265_1_0.pdf  

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 6 oktober, 2021, från  https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 17 oktober, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso–och-sjukvardslag_sfs-2017-30  

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20etiska%20kod%20för%20sjuksköterskor%202017.pdf  

Vårdförbundet. (2019a). Vårdförbundets stadgar. Hämtad 3 december, 2021, från https://www.vardforbundet.se/om-vardforbundet/vilka-vi-ar-och-vart-uppdrag/stadgan/vardforbundets-stadgar/  

Vårdförbundet. (2019b). Demokratihandboken. Hämtad 3 december, 2021, från https://www.vardforbundet.se/sidor-for/fortroendevald/material-lista/demokratihandboken/  

Wang, L., Lu, H., Dong, X., Huang, X., Li, B., Wan, Q., & Shang, S. (2020) The effects of nurse staffing on patient-safety outcomes: A cross-sectional survey. Journal of Nursing Management (john Wiley & Sons, Inc.), 28(7), 1758-1766. https://doi.org/10.1111/jonm.13138  

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!