Hot och våld i arbetslivet fortsätter att öka. Är det verkligen rimligt att medarbetare inom vård och omsorg ska behöva träna själförsvar, bära skyddsväst, utrustas med överfallslarm och kameror? Är det rimligt och etiskt försvarbart att behöva ha en ordningsvakt med i en behandlingssal?
Personalen inom vård och omsorg arbetar opartisk utifrån sin legitimation och etiska koder för att hjälpa människor i nöd och för att rädda liv.
Varför kastas det stenar mot ambulanspersonal under en utryckning? Varför tar man till våld på akuten? Vad är det som händer? Har samhällets attityd förändrats? Varför? Vart har civilkurage tagit vägen? Det här är inte OK.
Oftast ligger frustration och otillräcklighet i grunden till hot och våld. Inom vård och omsorg handlar det oftast om:
- en frustration av att inte få tillgång till den vården som förväntas och när det förväntas
- informations- och eller kommunikationsbrist
- bristande förståelse för hur akutvård prioriteras
- rädsla
Det hela försvåras pga. den stora utmaningen gällande bristande bemanningen. Rättsväsandet, politikerna, arbetsgivarna och samhället måste agera.
Sedan 2010 har antal sjukskrivningar med anledning av hot och våld på arbetet ökat med 40% samtidigt har bevakningsbehov ökat för varje år.
Sjukskrivningar och ökad bevakning är kostsamma och då borde arbetsgivarna se över organisationen och rutiner gällande risk för hot och våld för att skydda sina medarbetare.
Läs mer. https://www.vardfokus.se/samlingssidor/hot-och-vald-i-varden/
Enligt SBC Statistiska centralbyrå har antal fall hot och våld sedan 1980 ökats från 2% till 5%. Den kvinnodominerade sektorn ”vård och omsorg” har drabbats mest av de olika näringsgrenar som har undersökts. Mellan 2016-2017 har 12% varit utsatta för hot och våld.
Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland