Sömnbrist kan öka risken att drabbas av tex diabetes, ångest, Alzheimers sjukdom, depression, missbruk, hjärt-kärlsjukdom och att dö i förtid. Sömn är en livsviktig process som vi gör under en stor del, vanligtvis 30%, av våra liv! Vart går gränsen med antal timmars sömn? Enligt forskning är det individuellt men mindre än 5,5 eller fler än 8,5 timmar per natt påverkar oss negativ kort och långsiktigt.
Den dagliga funktionsförmågan påverkas negativt med en eller några nätters dålig sömn, ungefär lika dåligt som under alkoholpåverkan. Att köra bil mellan kl. 4-5 på morgonen ökar risken av att råka ut för i en olycka med 8-10 gånger jämfört med dagtid.
När vi sover är det framför allt under djupsömnen som våra hjärnceller fylls på med energi så att vi får en känsla av att vara pigga och utvilade när vi vaknar. Under sömnen händer det en rad hälsofrämmande saker; sortering av minnen, hantering av inlärning, rensning av skräp och slaggprodukter, återhämtning, stresshantering, känsla av välmående och hälsa samt diverse uppbyggande processor. När vi sover får vi oftast 3-4 timmars djupsömn per natt men vi klarar återhämtningen med ca 2 timmars djupsömn vid enstaka tillfällen. Djupsömn påbörjar oftast någon timme efter insomningen.
Vår sömn styrs av hormonen melatonin. Låg melatoninnivån påverkar den livsviktiga djupsömn och dygnsrytmen negativt. Solljus sänker och mörkret ökar melatoninnivån.
Vad påverkar melatoninnivån? Idag visar det sig att en stor bov för god sömn är ”blå ljus” ifrån diverse elektroniska skärmar (TV, telefoner, läs plattor) och apparater tex alarmklockor! Det blåa ljuset är i grunden väldigt lik solljus. Det gör att nivån på sömnhormonet melatonin minskar och vi blir piggare istället för sömnigare. Alltså det blåa ljuset lurar kroppen att tro det är dagtid. Forskning har bevisat att det blåa ljuset påverkar oss negativt ÄVEN om vi sover!
Goda råd? Glöm inte vardagsmotion under dagen och koppla av minst 30 minuter innan sänggåendet. Sov i en lugn, sval och mörkt rum fri från blåa ljus. Undvik ”vakenhets höjande föremål” tex, TV, dator, böcker, telefoner-stationära och mobila enheter, stressbearbetning, arbetstankar, alkohol, koffein och problemlösning. Främja bra sovvanor med regelbundenhet även på lediga dagar.
Använd inte ”snooze” knappen! Genom att snooza lär vi vår hjärna att den inte ska vakna! Enligt senast forskningen sätts våra hormoner ur spel, vi upplever fenomenet ”sömnfylla”=vi känner oss trött och omtjocknad resten av dagen, toalettvanor bryts och matvanor förändras!
Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland
