Västmannabloggen

  • Om bloggen
  • Om Vårdförbundet
  • Vårdförbundetbloggen
Västmannabloggen

Västmannabloggen

Archives for april 2018

Vad kostar sömnbristen?

23 april, 2018 by Sandra Gustavsson

Sömnbrist kan öka risken att drabbas av tex  diabetes, ångest, Alzheimers sjukdom, depression, missbruk, hjärt-kärlsjukdom och att dö i förtid. Sömn är en livsviktig process som vi gör under en stor del, vanligtvis 30%, av våra liv! Vart går gränsen med antal timmars sömn? Enligt forskning är det individuellt men mindre än  5,5 eller fler än 8,5 timmar per natt påverkar oss negativ kort och långsiktigt.

Den dagliga funktionsförmågan påverkas negativt med en eller några nätters dålig sömn, ungefär lika dåligt som under alkoholpåverkan. Att köra bil mellan kl. 4-5 på morgonen ökar risken av att råka ut för i en olycka med 8-10 gånger jämfört med dagtid.

När vi sover är det framför allt under djupsömnen som våra hjärnceller fylls på med energi så att vi får en känsla av att vara pigga och utvilade när vi vaknar. Under sömnen händer det en rad hälsofrämmande saker; sortering av minnen, hantering av inlärning, rensning av skräp och slaggprodukter, återhämtning, stresshantering, känsla av välmående och hälsa samt diverse uppbyggande processor. När vi sover får vi oftast 3-4 timmars djupsömn per natt men vi klarar återhämtningen med ca 2 timmars djupsömn vid enstaka tillfällen. Djupsömn påbörjar oftast någon timme efter insomningen.

Vår sömn styrs av hormonen melatonin.  Låg melatoninnivån påverkar den livsviktiga djupsömn och dygnsrytmen negativt. Solljus sänker och mörkret ökar melatoninnivån.

Vad påverkar melatoninnivån? Idag visar det sig att en stor bov för god sömn är ”blå ljus” ifrån diverse elektroniska skärmar (TV, telefoner, läs plattor) och apparater tex alarmklockor! Det blåa ljuset är i grunden väldigt lik solljus. Det gör att nivån på sömnhormonet melatonin minskar och vi blir piggare istället för sömnigare. Alltså det blåa ljuset lurar kroppen att tro det är dagtid. Forskning har bevisat att det blåa ljuset påverkar oss negativt ÄVEN om vi sover!

Goda råd? Glöm inte vardagsmotion under dagen och koppla av minst 30 minuter innan sänggåendet. Sov i en lugn, sval och mörkt rum fri från blåa ljus. Undvik ”vakenhets höjande föremål” tex, TV, dator, böcker, telefoner-stationära och mobila enheter, stressbearbetning, arbetstankar, alkohol, koffein och problemlösning. Främja bra sovvanor med regelbundenhet även på lediga dagar.

Använd inte ”snooze” knappen! Genom att snooza lär vi vår hjärna att den inte ska vakna! Enligt senast forskningen sätts våra hormoner ur spel, vi upplever fenomenet ”sömnfylla”=vi känner oss trött och omtjocknad resten av dagen, toalettvanor bryts och matvanor förändras!

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Filed Under: Barnmorska, Biomedicinsk analytiker, Nattarbetstid, Övertid, Påverka, Röntgensjuksköterska, Sjuksköterska Tagged With: https://www.facebook.com/vardforbundet.vastmanland/

Ur ett historisk perspektiv

16 april, 2018 by Sandra Gustavsson

Grattis på ”Internationella biomedicinsk analytiker dagen”  15 april.

Hur uppkom den biomedicinska analytikerns yrke? Sedan mycket länge har det pågått ”experimenter och forskning” på både levande och döda människor.  Men… hur var det med etiken?  I mitten på 1800-talet växte fram vad vi nu betecknar som laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. I den senare delen på 1800-talet fanns det forskningslaboratorier inom histologi, anatomi, patologi, bakteriologi, kemi och fysiologi. Utmaningar mellan den praktiska och teoretiska medicinen löstes med ökande hastighet.  Den medicinska och naturvetenskapliga kunskapen tillsammans med de tekniska framstegen lade grunden för den moderna naturvenskapliga medicinen vi har i Sverige idag.

Forskningsarbete krävde även då många serier med noggrannhet och pålitlig metodik. En förutsättning för rimliga och tillförlitliga resultat krävde ordentlig iakttagelseförmåga och tålamod.  Ju fortare ny information och framsteg uppstod desto mer begärde den vetenskapliga världen av de manliga läkare, forskare och professorer.  Alla experimenterande, forskande, undersökande samt undervisningar krävde mycket tid och gjordes oftast utan medhjälpare främst pga. ekonomi.

Under åren 1880-1935 i Sverige uppstod möjligheten för kvinnor att slå sig in i ett medicinisktekniskt yrke som alltid tidigare tillhörde männens värld. Forskare, läkare och professorer behövde medhjälpare på grund av den ökande arbetsbelastningen och under denna period fanns det ett ”överskott” på kvinnor, ett resultat av industrikapitalismens boom och emancipationsepoken i mellankrigstiden.

Laboratoriemedicin och klinisk fysiologi är inte ett typiskt ”kvinnligt” område att arbeta i och man kan inte påstå att yrket är ”jämställd” gällande kön.  Ändå är det övervägande kvinnor som söker sig till utbildningarna idag. Intressant, men varför är det så kan man undra?

Jo, för att det är fantastiskt att vara biomedicinsk analytiker!

Yrket har verkligen utvecklats från 1800-talets ganska grov och osäker experimenterande och undersökande fram till 2000-talet. Idag har yrket en hög etisk hållning och är kvalitetssäkrad.  De medicinsktekniska kliniska och fysiska undersökningar håller en hög standard på mikronivå. Biomedicinsk laboratorievetenskap är tvärvetenskaplig som kopplar ihop medicin, teknik och analys.

Sandra Gustavsson, leg. biomedicinsk analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland

 

Filed Under: Biomedicinsk analytiker Tagged With: https://www.facebook.com/vardforbundet.vastmanland/

Vad är en biomedicinsk analytiker värd?

9 april, 2018 by Sandra Gustavsson

Den 15 april är det internationella biomedicinska analytiker dagen! Grattis alla duktiga kollegor! #minyrkesdag

Jag med flera undrar vad arbetsgivaren sätter för värde på Biomedicinska analytiker inom laboratoriemedicin och fysiologen? Vi undrar varför vår situation aldrig tas på allvar! Återigen blir vår del i ”teamet” kring patienterna försummade! Det är framför allt läkare, sjuksköterskor och undersköterskors situation som lyfts. Dessa stora grupper är viktiga men även de mindre grupperna spelar en väsentlig roll.

Det går inte att ställa diagnos, genomföra operationer och behandlingar eller ge livräddande blod och blodprodukter utan vår kompetens. Vår legitimation försäkra att vården får korrekta provsvar och undersökningsresultat som vi ansvarar för. Vår legitimerade profession står för ca 70% av all avgörande diagnostik. Vårt yrke är en relativt liten grupp men en brist på biomedicinska analytiker kan betyda allvarliga konsekvenser för vården och för samhället i stort. Vi finns tillhanda 24 timmar om dygnet för att serva sjukvården med akuta provsvar, undersökningar och blodtransfusioner i samband med operationer, trauman och större olyckor för att rädda liv.


Bemanningsproblematik, kommande pensionsavgångar och det återigen stora antal medarbetare som säger upp sig förbättrar inte förhållandena. Den långa upplärningstiden (1-2 år) för nyutexaminerade blir mycket påfrestande för de redan utarbetade medarbetarna. På Laboratoriemedicin är trycket på jourkunniga, som har kompetens att utföra samtliga arbetsuppgifter som krävs i vår 24-timmars akutverksamhet hög.

Det är idag en stor och reell brist på biomedicinska analytiker och enligt SCB kommer det att saknas 2400 biomedicinska analytiker år 2025. Idag är sju av tio biomedicinska analytikerna 45 år eller äldre. Pensionsavgångarna väntas bli mycket stora och tillgången till kompetensen kommer att ha minskat med cirka 15% 2035.

Varken arbetsgivaren eller regeringen i dags läge sätter något värde på vårt yrke eller verka ens förstå de framtida konsekvenserna utan vår kompetens. Biomedicinska analytiker nämns inte i regeringens utredning (Dir. 2017:86) kring utveckling av specialistutbildningar och arbetsgivaren erkänner inte vårt värde och ersätter oss i ökande grad med ”andra personal kategorier”.

 

Dålig löneutveckling, lönespridning, yrkesutveckling och arbetsmiljö har medfört att många har slutat de senaste åren. Därmed förlorar arbetsgivaren värdefull erfarenhet och kompetens vilket har orsakat en ohållbar arbetsmiljö som i vissa fall kan äventyra patientsäkerheten. Tidigare år trots en del sökande till lediga tjänster fanns det endast några med rätt behörighet men numera är det få eller inga. Bemanningsproblematiken löses inte med att överföra arbetsuppgifter till andra okvalificerade grupper, ”liknande yrkes titlar” eller med automatisering inom laboratorieverksamhet.

Medellönen i vårt kvinnodominerade yrke ligger konsekvent lägre med betydligt snävare lönespridning än övriga yrkesgrupper utanför vården. Vad säger ansvariga arbetsgivare och politiker gällande lönesättande och jämställdhet? Våra yrken anses för viktiga för att strejka men…………? OCH, hur ser livslönen ut, läs själva?

Rapporten: Oacceptabel livslön för Vårdförbundets medlemmar

 

Utifrån detta är jag med flera allvarligt oroliga för framtidens sjukvård i Västmanland och i Sverige! Arbetsgivaren måste precis som andra organisationer i samhället använda den bästa kunskapen för att nå det allra bästa och säkraste resultat – både för individen och för samhället. Politikerna måste inse vårt värde och vara beredd att satsa på, utveckla samt betala för vår kunskap och erfarenhet.
Ge blod. Rädda liv.

/Sandra Gustavsson, leg. biomedicinska analytiker, styrelseledamot, avd. Västmanland

Filed Under: Biomedicinsk analytiker, En annan vård är möjlig, Förändring, Påverka, Pension, Planera, Politiker, Villkor Tagged With: #minyrkesdag, biomedicinsk analytiker

Värdig avslut?

3 april, 2018 by Sandra Gustavsson

Vad är en värdig avslut?

För mig är det viktig att Region Västmanland ska kunna erbjuda invånare Avancerad Hemsjukvård i hemmet och Palliativ vård på sjukhusen. Jag har nyligen varit på Nationella konferensen för Palliativ vård och förundrades över hur andra regioner och Landsting satsar på denna viktiga vård formen att få avsluta sitt liv värdiga oavsett sjukdom. Rätten att födas värdigt känns helt naturlig för mig och likaså att få sluta livet värdigt.

                             

Enligt ansvariga handlar bristen på utveckling om att budgeten inte tillåter en utveckling av den palliativa vården. För oss sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård känns det mer som om arbetsgivaren håller mest på med avveckling och satsar på Onkologavdelningen istället. Jag undrar varför rasera en så bra fungerande verksamhet och det jag skäms för.  Som det ser ut idag är det inte säkert att vi kommer att kunna erbjuda Avancerad Hemsjukvård nu i sommar. Vad blir konsekvenserna då?  Den Palliativa avdelningen stänger en period och personal täcker upp istället på Onkologavdelning och flera patienter får läggas in istället för att vårdas hemma. Avancerad Hemsjukvård har fått neka remisser på grund av personalbrist och jag är rädd att många patienter kommer att hinna avlida innan det finns plats åt dem.

Här kan ni läsa mer om Palliativ vård.  https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/mars/hon-vill-forbattra-palliativ-vard-pa-sjukhus/

Tidigare har arbetsmiljön varit bra och alla trivdes vilket speglade våran vård. Ett stort antal ordinarie personal har slutat på avdelningen under flera år och nu pga. svår arbetsmiljö, tvivelaktig ledarskap och lönepolitik! Konsekvensen blir naturligtvis en stor förlust på mångårig kunskap och kompetens. Numera anställer Onkologkliniken fram för allt hyr sjuksköterskor.

                           

Jag vill verkligen arbeta med det jag gör! Jag känner och tror på att alla ska kunna få vårdas hemma sin sista tiden inklusive i Västmanland.

Karina, sjuksköterska

Filed Under: Barnmorska, Biomedicinsk analytiker, En annan vård är möjlig, Förändring, Mänskliga rättigheter, Påverka, Röntgensjuksköterska, Sjuksköterska, Skyddsombud Tagged With: https://www.facebook.com/vardforbundet.vastmanland/

Det är vi som bloggar i Västmannabloggen!

Senaste inläggen

  • Sommarsemester är ingen happening – den kommer varje år….
  • Att vara Förtroendevald och ha ett uppdrag i Vårdförbundet
  • Den Internationella Kvinnodagen 8 Mars
  • Tacka med lön
  • Det viktigaste vi har för att påverka, är vår egen röst

Kategorier

Arkiv

  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016

Facebook

RSS Aktuellt från avd Västmanland

  • Nominera en fantastisk kollega
  • JÄMSTÄLLDA LÖNER - när kommer arbetsgivare att göra det till en prioriterad fråga?
  • Debatt: Vårdförbundets medlemmar är livsviktiga men arbetsgivarnas erkännande är lågt
  • Vill arbetsgivaren förflytta dig till annan arbetsplats?
  • Var med och stötta Musikhjälpen!
  • Kauser är en fantastisk kollega

För redaktörer

Logga in
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Nödvändigt
Alltid aktiverad

Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.

Ej nödvändigt

Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.