Det är ingen idé, jag kan ändå inte göra nått!

Presentationen av våra styrelseledamöter fortsätter 🙂

cecilia-bildJag heter Cecilia och blev färdig sjuksköterska -98 och började jobba på sjukhuset i Västerås. Då var det ingen brist på sjuksköterskor som idag och när mitt sommarvikariat gått ut fanns det ingen möjlighet att vara kvar utan jag fick jobb på en annan avdelning. Den arbetsplatsen fungerade inte optimalt utan jag bestämde mig snabbt för att läsa en specialistutbildning inom anestesi och fick anställning på Operationskliniken i Västerås när jag var klar -00.

Jag har alltid haft ett intresse av att veta vilka regler och avtal som gäller på arbetsplatsen. Jag läste t ex gärna i AB, Allmänna bestämmelser, som är kollektivavtalet för landsting och kommuner. På jobbet fick jag ofta spontana frågor om rättigheter och skyldigheter från mina kollegor. Jag upplevde samtidigt att Vårdförbundet var osynligt och inte gjorde något. Funderade på att gå ur rent av, men då fick jag frågan om jag inte skulle bli förtroendevald. Jag sa i stort sett utan att tänka ja. Jag tänkte att jag måste försöka förstå och påverka det där förbundet som jag inte upplevde syntes eller gjorde något. Jag ville se vad jag kunde göra för att förändra inom förbundet och se vad jag kunde göra för att förbättra villkoren för mig och mina kollegor. Jag blev vald och det var starten på resten 😉

Det började ganska tufft. Bara nått halvår efter att jag blivit förtroendevald bröt strejken 2008 ut. Min arbetsplats var bland de största i länet att tas ut i strejk. Trots att det fanns en hel del mindre roliga saker att uppleva med en strejk, så var det ändå helt fantastiskt att få känna det engagemang och den glöd de flesta av medlemmarna bär på. Vi fick tid att diskutera viktiga frågor som vi under en vanlig arbetsdag aldrig hade en möjlighet till. Vi diskuterade vård, villkor och framtidsvisioner. Det var fascinerande att uppleva den gemensamma kraften!

Idag har jag förmånen att få vara styrelseledamot i avdelningen här i Västmanland. Jag har också ett uppdrag som förtroendevald samordnare med facklig tid. Det innebär att jag deltar i samverkansmöten med arbetsgivaren, deltar vid riskbedömningar, utbildar nya förtroendevalda, deltar vid medlemmars rehabmöten om de önskar, svarar på frågor från medlemmar via mejl, telefon och sociala medier. Jag föreläser, jag deltar på medlemsmöten, jag rekryterar nya medlemmar, företräder medlemmar i olika arbetsrättsliga ärenden och stöttar våra förtroendevalda ute på arbetsplatserna i deras arbete. Vi anordnar en hel del aktiviteter och utbildningar tillsammans i styrelsen och jag fixar mycket praktiskt kring de aktiviteterna och ser till att vi får ihop alla programpunkter och logistik. Det är ett fantastisk uppdrag som varierar i det oändliga! 🙂

Jag har av egen erfarenhet förstått att kommunikation och dialog är viktigt för att synas och för att medlemmarna ska få en inblick i vad vi arbetar med. Jag tror att en facklig organisation måste finnas hos medlemmarna, där medlemmarna är. Det innebär att vi i avdelningen arbetar med att besöka arbetsplatser och anordna medlemsmöten men också att vara närvarande på sociala medier, så som vår Facebook-sida, vårt Instagram-konto (vf_vastmanland heter vi) och nu vår blogg, för att öka just synligheten och transparensen. Vi måste också kunna erbjuda spännande mötesplatser och det upplever jag att jag fått varit med att skapa under mina åtta år som förtroendevald med facklig tid. Till våra mötesplatser kommer olika medlemmar, olika gånger. Vissa gillar våra möten i form av biokvällar, andra våra föreläsningskvällar, en del våra längre medlemsutbildningar, så som medlemsmöte på väg/vatten och andra passar det bäst att delta på en medlemslunch.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg… Det är fascinerande att tänka vad som kan hända. Vad kan jag göra? Vad kan jag som enskild individ göra för att påverka och förändra? Ja det kan man undra?! Att börja med att gå på en aktivitet som Vårdförbundet arrangerar, följa med på ett medlemsmöte eller medlemsutbildning. Det ger kunskap och inspiration och man får veta vad som gäller och vad jag har rätt till (och skyldighet också för den delen). Sen kanske det ger ett engagemang till att diskutera en fråga om hur det är på arbetsplatsen. Kanske vill man ha ett medlemsmöte för att kunna diskutera vidare? Kanske väljer man kanske en förtroendevald som vill vara en sammanhållande länk som coachar alla medlemmarna på arbetsplatsen för att tillsammans jobba för en förändring.

Jo, det är idé! Alla kan göra nått! Tänk vad som kan hända! Tänk vilka möjligheter som finns! Engagemang och gemenskap är fantastiskt! Hoppas vi ses på någon av våra aktiviteter framöver! 🙂

#tillsammanskanvipåverka #flergermer

Cecilia Stoor, styrelseledamot och förtroendevald samordnare

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!