Västerbottenbloggen

I Sverige kommer det att behöva rekryteras 45 000 sjuksköterskor och barnmorskor fram till år 2030. Hur skall Västerbotten klara sin den av denna rekrytering?

 

Peter Olofsson (S):

-Göra ett yrke inom vården attraktivt.

-Kompetensutveckling av anställd personal samt ge ökade möjligheter till att göra karriär inom vården.

-Nationell satsning på att ökan antalet studieplatser på grund- och vidareutbildning.

 

Emma Lindqvist (Mp):

Som tidigare svar, göra yrken inom sjukvården mer attraktiva i och med bättre arbetsmiljö och högre löner. Men, frågan är om vi kommer att ha råd att anställa alla dessa medarbetare. Vi har aldrig haft så många läkare som vi har idag. Även sjuksköterskorna är många till antalet. Ändå räcker det inte. Och även om vi skulle sluta använda stafettpersonal skulle denna ökning av personal kosta stora pengar. Miljöpartiet tror på att samarbeten med forskning/universitet och näringslivet är nödvändigt för att hitta nya lösningar inom vården. Hur dessa lösningar ser ut, vet vi inte exakt idag, men vi ser början till många vägar som kan vara möjliga. I Västerbotten bildades för ett par år sedan VLL Innovation AB på initiativ från Miljöpartiet. Det landstingsägda bolaget skall underlätta samarbeten mellan landstinget och näringslivet.

 

LiseLott Olsson (V):

Vänsterpartiet är övertygade om att höjda löner, förkortad arbetstid med bibehållen lån, arbetsplatsdemokrati, en slopad karensdag, finansierad specialistutbildning och möjligheter till utveckling på jobbet behövs för att de anställda ska trivas och må bra på jobbet. Det bidrar till att behålla och rekrytera ny personal.

 

Nicklas Sandström (M):

Moderaterna är väl medveten om det stora rekryteringsbehovet, inte minst med stundande pensionsavgångar. Därför är det viktigt att Västerbottens läns landsting är en attraktiv arbetsgivare. För att uppnå detta vill vi få på plats en strategi för att bli Sveriges bästa sjukvårdsarbetare.

 

Marianne Normark (L):

Genom att vara en god arbetsgivare för redan anställda, seniorer och framtida generationer. En god personalpolitik för redan anställda underlättar rekrytering av nya medarbetare. Därför är AST och karriärtjänster så viktiga och att det finns en löneutveckling, fortbildningsmöjligheter och en schemaläggning som möjliggör återhämtning. Viktigt med ett gott stöd till sjuksköterskestuderande under utbildning och de handledande sjuksköterskorna ska ha tid för sitt uppdrag. Nyutbildade sjuksköterskor bör också erbjudas ett introduktionsår för att underlätta inträdandet i det nya yrket.

 

EwaMay Karlsson (C):

Säkerställa att landstinget är en god arbetsgivare så att vi kan behålla och rekrytera personal. Vi vill också renodla sjuksköterskornas arbetsuppgifter och minska onödigt administrativt arbete.

 

(Kd):

–

 

 

3. Arbetsmiljön för Vårdförbundets medlemmar är på många arbetsplatser på gränsen till ohållbar. Vad tror Ni är orsaken bakom detta?

 

Peter Olofsson (S):

Personalbrist och ökad vårdnära administration.

 

Emma Lindqvist (Mp):

Detta beror på många faktorer som etablerats under lång tid. Bland annat handlar det om hur vi ser på ledarskap. En chef/ledare är en person som tar fram det bästa ur varje medarbetare, inte en person som är skicklig på en profession som utförs på arbetsplatsen. Fungerar inte ledaren för gruppen ska hen bytas ut. Vi ska utvärdera arbetsmiljön utifrån medarbetarna, inte utifrån deras ledare. En annan faktor är det svåra ekonomiska läget som sjukvården i hela landet står inför. Vi blir allt fler som är sjuka under längre perioder i slutet av livet, och detta kräver mer resurser. Resurser som vi i dagsläget inte har. Därför måste vi arbeta med fler digitala lösningar och fler arbetssätt som styr medborgarna till rätt vårdinrättning. Vi kommer också att behöva arbeta betydligt mer förebyggande.

 

LiseLotte Olsson (V):

Välfärden har kraftigt underfinansierats de senaste decennierna vilket har gjort att de som arbetar inom vården måste springa fortare, i en allt sämre arbetsmiljö. Vi ser också att sjukvården i större utsträckning styrs som företag – där patienter räknas som pinnar, personalen har få möjligheter till medbestämmande och den administrativa bördan är väldigt stor.

 

Nicklas Sandström (M):

Det finns inget enkelt eller kort svar på detta. Moderaterna är väl medveten om att det är många gånger riktigt tufft för sjukvårdens medarbetare. Därför vill vi få på plats en strategi för att Västerbotten skall bli Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare.

 

Marianne Normark (L):

Dålig personalpolitik. Det har inneburit att det inte skett någon planering inför pensionsavgångar vilket innebär att sjukvården har dränerats på ovärderlig kunskap. Därför är det viktigt att skapa incitament för att behålla seniorer längre i yrkeslivet. De kan bidra både med handledning och trygghet för nya medarbetare. Man har inte värnat den befintliga personalen vilket innebär att det är svårt att rekrytera och att studerande avbryter studier. För lite vårdplatser vilket innebär att det ofta är överfullt på enheterna samt att sjuksköterskor utsätts för att vårda patienter med sjukdomar som inte tillhör den egna specialiteten. Ett gott ledarskap är alltid av stor betydelse. Större mandat till första linjens chef och verksamhetschef, det är för mycket toppstyrning i nuläget.

 

EwaMay Karlsson (C):

Ökad vårdtyngd i kombinationen rekryteringsproblem. Vi är kritiska till hur nuvarande majoritet prioriterar personalfrågorna.

 

(Kd):

–

2. Det skiljer 11.500 kronor i lön mellan en barnmorska och en man med likvärdig utbildning. Hur ser ditt parti på Vårdförbundets medlemmars lön och löneutveckling?

 

Peter Olofsson (S):

Kompetens ska vara vägledande vid lönesättning, inte kön. Löneutvecklingen är en fråga mellan arbetsmarknadens parter och vi vill inte se politiskt beslutade löner.

 

Emma Lindqvist (Mp):

Detta är ett övergripande systemfel som är totalt oacceptabelt. Könssegregeringen och samhällsklyftorna (som bland annat innefattar löneklyftorna) är det största hotet mot ett välfungerande samhälle. Ser vi historiskt i Sverige har löneskillnaderna mellan låg- och höginkomsttagare aldrig varit så stora som nu, om än skillnaderna mellan män och kvinnor krymper. Löneskillnaden mellan könen är ett symptom på ett ojämställt samhälle. Det mest handgripliga och första vi kan göra från politikerhåll i regionen är at titta på vår egen verksamhet. Hur ser löneskillnaderna ut mellan sjukvårdsanställda och politiska tjänstepersoner till exempel? För övrigt ska statusen för sjukvårdsyrken höjas, och det görs bland annat med högre lön.

 

LiseLotte Olsson (V):

Lönediskrimineringen är stor och löneutvecklingen undermålig. Därför vill Vänsterpartiet införa jämställdhetsmiljarder, ett ekonomiskt stöd på 5 miljarder kronor/år, riktat till Sveriges kommuner och landsting för att ge bättre förutsättningar att utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män.

 

Nicklas Sandström (M):

Lönebildning är en komplex och svår fråga där det är viktigt att inte politiker sätter löner. Vi tycker att det är viktigt med en god löneutveckling, det skall vara skillnad att ha jobbat många år i vården. Vi vill särskilt se en extra löneutveckling för de som har valt att specialistutbilda sig. I detta finns även fler betalda specialistutbildningar.

 

Marianne Normark (L):

Vi är inte nöjda med ingångslönerna men den absolut viktigaste satsningen ska vara på specialistutbildade sjuksköterskor och där anser vi att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Vi har motionerat om karriärtjänster för sjuksköterskor och AST (akademisk specialisttjänstgöring red anm.) skall införas på bred front. För oss Liberaler är det viktigt att utbildning ska löna sig.

 

EwaMay Karlsson (C):

I Västerbotten har vi haft en rätt bra löneutveckling. Utmaningen är idag att få till lönestegen så att mer erfaren personal känner att de får ersättning för sin erfarenhet och kompetens.

 

(Kd):

–