Reflektioner i pandemin

Hej!

Jag heter Simon Gustafsson och arbetar som distriktssköterska på Umeå kommuns rekryteringscentrum med utvecklingsuppdrag. Har även facklig tid på 20% för Vårdförbundet i kommunen. Jag har tidigare arbetat många år inom kommunens äldreomsorgs som vårdbiträde, undersköterska, sjuksköterska och sedan distriktssköterska. Äldre och deras behov har alltid varit det som gjort jobbet till något extra. Det är och har varit givande och roligt varje dag att gå till jobbet och kunna bidra till att de äldre får en förbättrad hälsa och livskvalité.

Jag har några reflektioner efter det gånga pandemiåret och det finns orosmoln i horisonten. De besparingar som införts de 10 åren jag varit yrkesverksam i äldreomsorgen har påverkat vår förmåga att skydda våra äldre. Pandemin är i skrivande stund långt ifrån över och vi måste göra allt vi kan för att fortsatt skydda våra äldre och andra riskgrupper från att smittas.

Vi som arbetar inom äldreomsorgen gör allt vi kan med de medel vi har till vårt förfogande. Det går därför inte att säga att personalen har brustit eller misslyckats. Personalen får inte bli syndabockar efter pandemin är över. Samhället har under flera år prioriterat bort äldreomsorgen med nedskärningar och besparingar som följd vilket jag anser till stor del har bidragit till de brister vi ser idag på nationell nivå. Jag vill dock framhäva att jag tycker att vi har lyckats hålla smittan under kontroll inom äldreomsorgen inom Umeå kommun, men vi hade kunnat göra mer.

I Sverige har vi en växande grupp av äldre som ofta är multisjuka, de behöver mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Många har dessutom både komplexa behov och medicinering. På grund av detta måste det till ett krafttag för att höja kompetensen och kvaliteten i svensk äldreomsorg. Det behövs satsningar på fler utbildade omvårdnadspersonal och fler sjuksköterskor.

Blickar vi framåt så behövs det ett skifte i synen på äldre och äldreomsorg. Jag vill lyfta vikten av att se äldre som medmänniskor med samma grundläggande behov som alla andra. De vill ha ett värdigt liv med god livskvalité, det är inget som bör rationaliseras bort. Bara för att en bor inom väggarna på ett äldreboende så ska en inte behandlas som någon med mindre värde. Det måste vågas satsas mer både på de äldre och de som vårdar dem. Kompetens kostar pengar och krafttag måste göras från regeringen och från kommunerna för en rejäl kompetenshöjning.  Tiden är nu för att satsa och förhindra en katastrof när nästa pandemi kommer. Vi måste vara beredda.

Ta hand om er, håll ut och följ aktuella riktlinjer. Tillsammans klarar vi detta!

/Simon Gustafsson, distriktssköterska och förtroendevald på facklig tid i Umeå kommun.

Foto av Karolina Grabowska från Pexels