(Tal från Manifestation för Välfärden, Umeå 200125)

Idag kan vi dagligen läsa om en hälso- och sjukvård som befinner sig i kris. Vi läser bland annat om patienter som får vänta på akuten, samtidigt som vårdplatser står tomma för att det saknas bemanning inom vården.

Ändå vet vi, att om vi hade fler sjuksköterskor skulle vi kunna förebygga vårdskador och även minska patientdödligheten.

Ändå vet vi, att om vi hade fler barnmorskor skulle förlossningsskadorna minska.

Ändå vet vi, att om det fanns fler biomedicinska analytiker, skulle du som patient få en snabbare och säkrare analys av ditt inlämnade prov.

Ändå vet vi, att om det fanns fler röntgensjuksköterskor, skulle väntetiden för cancerbesked bli betydligt kortare.

Den kompetens Vårdförbundets medlemmar har, kan inte ersättas av någon annan. Och vi behöver bli fler. Politiker pratar om att de har öppnat upp fler utbildningsplatser som en del av lösningen på bemanningskrisen.

Problemet är att många utbildningsplatser idag står tomma, det saknas bland annat handledare på vår verksamhetsförlagda utbildning. Och allt färre väljer att läsa en specialistutbildning, trots att behovet aldrig varit större än idag.

Problemet är inte att det saknas utbildningsplatser.
Problemet är att det saknas, goda villkor, löneutveckling och god arbetsmiljö.

Politiker möter även upp med kömiljarder och andra riktade satsningar. Men tänk dig att du har ont om pengar, du får ett tillskott i kassan med kravet att du enbart får köpa paraplyer. Men du behöver inga paraplyer, däremot ett par nya skor. Det är det här som är problemet med riktade satsningar. Kommuner och Regioners behov ser olika ut, och trots att det finns många ekonomiska bränder att släcka, får du inte själv välja vilken brand du skall släcka först kan det bli svårt att stoppa krisen som följer.

 

Det finns allt för många inom hälso- och sjukvården som går till arbetet med en klump i magen. Varje dag.

Det finns de som gråter. Av utmattning.

Det finns dem som funderar, om det är värt att riskera den egna hälsan. För att hjälpa andra återfå sin.

 

För att vi skall ha en fungerande och trygg välfärd behöver alla vi som arbetar inom välfärden ha fungerande och trygga förutsättningar. Det blir så motsägelsefullt när vi år ut och år in slår larm om hotad patientsäkert, samtidigt som politiker och tjänstemän svara upp med att så inte är fallet. Och frågan är vem som gör den bästa bedömningen? Den som är på golvet och dagligen befinner sig i den verksamhet som är i kris. Eller den person som gör bedömning utifrån budget, statistik och rapporter.

Mina kollegor inom vården, Vårdförbundets medlemmar, har tagit ansvar länge nog, och larmat när vården innehållit brister eller när vården inte varit säker för patienter.

Så nu är min fråga till politiker och tjänstemän. Är ni beredd att ta ansvar tillsammans med oss?

 

/Catrin Johansson, förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet, styrelseledamot avd. Västerbotten

 


Kommentarer

  1. Bra tal! Jag var där och alla hade starka oc bra tal.Nu är det upp till politikerna att göra sitt….

    1. Tack! Håller helt med dig, nu är det upp till politikerna att prioritera en fungerande välfärd!

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!