Välkommen till klinisk hematopatologi!

Morgonen börjar med att samla in de prover vi får jobba med under dagen. Dessa prover kommer till Umeå från Kiruna i norr till Sundsvall i söder. Vi packar upp dem, sorterar dem och kontrollerar att all information stämmer. När allt kontrollerats ser vi vad som står i anamnesen, vad har patienten för besvär? Har patienten sjukdomshistorik sen tidigare? Utifrån detta kan vi avgöra vad för analyser som krävs för att besvara läkarens frågeställning. Vi registrerar proverna i vårt datasystem och sedan är det dags att komma igång!

Består proverna av benmärgsaspirat, dvs., vätska från benmärgen där blodcellers utmognad sker, låter vi dessa lysera så de röda blodkropparna försvinner. De vita blodkropparna tvättas sedan i en buffert och späds upp till lämplig koncentration i en cellsuspension för inkubering med antikroppar. Detta innebär att till provet kommer vi tillsätta antikroppar som har framställts med fluorokromer kopplade till sig. Antikropparna kommer då binda in till specifika antigen som cellerna i provet uttrycker. Fluorokromer emitterar färgat ljus när de bestrålas med en laser, vilket är det man gör med flödescytometri. Flödescytometern tar upp provet, en cell i taget, och bestrålar dem med laser. Alla de fluorokromer som bundit till cellen kommer då att emittera ljus i olika våglängder, vilket instrumentet kan fånga upp. Detta kan sedan en mjukvara sammanställa till bilder med prickar, dotplots. Samlas flera prickar till ett moln räknas det som en population. Vi vill se populationerna och se vad de uttrycker för antigen (här hjälper antikropparna oss). Med väldigt mycket kunskap och erfarenhet kan vi då identifiera vad det är för typ av celler i dessa olika populationer. Vi kan även se om det verkar vara en normal fördelning mellan dessa celler eller om någon population har tagit övertaget, dvs. om en specifik celltyp i immunförsvaret har blivit malign som till exempel ett lymfom eller en akut leukemi. Vi försöker även undersöka om den ev. sjuka populationen uttrycker antigen som är onormalt dvs. avvikande, och följer därmed sjukdomen med den markören. På detta sätt kan vi se om sjukdomen försvinner med behandling eller ej, vilket kallas för remissionsbedömning.

Flödescytometri fungerar även på blod, men man får tänka att blodet inte alltid kan visa avvikelser som kan ha skett i benmärgen då blodet normalt bara innehåller mogna celler.

Vi kan även använda flödescytometri på lymfomsuspekt vävnad. Det är vävnad man opererat bort från kroppen, som tonsiller, lymfkörtlar, px från tarm, hudstansar och mycket annat som man misstänker lymfom i. Vi gör makroskopisk bedömning av preparatet, tar en bit till histopatologi för snittning vilket leder till mikroskopisk bedömning, en bit bankas för ev. genetisk analys och en bit tar vi till flödescytometrisk analys.

Förutom att vi utför flödescytometriska analyser ser vi även till att patientprovet finns utstruket på glas som vi sedan färgar i specifika färger och bedömer morfologiskt i mikroskop. I mikroskopet kan vi se en bild av celler som finns i patientprovet, och om det är något i cellernas utseende som verkar avvikande. Här krävs återigen erfarenhet och kunskap för att kunna se vad som är normalt och malignt.

Flödescytometrisk analys och morfologisk bedömning sammanställer vi sedan och lämnar ut till läkare. Till vissa prover kan det behövas en identifiering av cellernas cellcykel, dvs. hur cellerna delas och blir fler. Med det kan man se om det finns maligna celler som har en snabbare eller långsammare cellcykel än normalt.

Det vi jobbar med är viktigt och nödvändigt vid diagnostik av allvarliga sjukdomar. Det jobb vi utför kräver färskt preparat, så vi är ett typ av akutlaboratorium. Det är viktigt att analysen är noggrann och går fort så man snabbt kan sätta in rätt behandling. Flödescytometri är en snabb analys jämfört med genetiska och histologiska analyser, vilket gör att vi är de första som kan identifiera en hematologisk sjukdom. Vi finns även med i kedjan om en sjukdom leder till stamcellstransplantation. Då kontrollerar vi att den stamcellsskörd patienten ska få innehåller nog med stamceller.

Allt arbete vi utför gör vi för patientens bästa. Vi tillhandahåller en tjänst för att bästa vård ska ges. Vi finns med i kedjan och utgör en extremt viktig pusselbit i diagnostiken och uppföljning av behandling. Vi är leg. biomedicinska analytiker.

/ Leg. biomedicinska analytiker på klinisk Hematopatologi
Elin, Jennifer, Katarina, Malin E, Malin N, Malin R, Mari, Mona, Natalia, Sandra och Sofia

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!