Skillnad i livslön kan betala ett hus

Att lönerna är viktiga faktor för att behålla sjuksköterskor anser75% väljarna och en majoritet av svenska folket (53%) kan tänka sig att betala högre skatt om dessa pengar öronmärks till högre löner för vårdpersonal (Novus).

”VLLs lönepolitiska plattformen grundar sig på en arbetsgivarstrategi där lönebildning och lönesättning hänger samman med:
– Förmåga att kompetensförsörja organisationen
– Inriktning till likabehandling och jämställdhet
– Insikten att individuell och differentierad lön kan bidra till verksamhetsförbättring”

Då lönen tillsammans med arbetsmiljön är två viktiga aspekter varför många sjuksköterskor slutar eller går vidare till en ny arbetsplats, så krävs det aktiva åtgärder för att lösa båda delarna, och nedan kommer jag att beröra Västerbottens läns landsting (VLL) interna granskning av lönen.

För att upptäcka, åtgärda och förhindra oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor skall alla arbetsgivare från och med 2017 årligen genomföra en lönekartläggning. Lönekartläggningen delar in medarbetarna i grupper med likvärdigt arbete och steg upp i grupperna ökar bland annat ansvar/svårighet. Grupper delas sedan in i icke- och kvinnodominerande arbeten. Kartläggningen omfattar även bonussystem, bostads- eller reseförmåner, tjänstebil osv. VLL genomförde en lönekartläggning för 2017 och läsningen är i många fall nedslående, samt det finns klara brister kring deras analys enligt min mening.
Enligt VLL utgör marknaden saklig grund för löneskillnader mellan gruppen och detta i enlighet med den lönepolitiska plattformen. Dock står det i den lönepolitiska plattformen att ”Det råder i sig ingen automatik mellan känsligt marknadsläge och högre lön.” Och konstigt nog är det endast marknaden för manliga yrken som förklarar löneskillnaden med denna marknad. Marknaden för sjuksköterskor skulle många nog säga är väldigt het och det saknas flertalet sjuksköterskor som vill jobba för den lön/arbetsvillkor VLL erbjuder dem.

Vidare i VLL:s lönekartläggning har arbetsgivaren försökt förklara löneskillnader, vilka de anser vara befogade, genom att jämföra heltidsmåtten mellan icke- och kvinnodominerade yrkena. Där de icke kvinnodominerade jobbar i regel 40 h/vecka medan kvinnodominerade har ett heltidsmått på i snitt 36-38 h/vecka relaterat till bland annat arbete i treskift. I många fall anser VLL att detta till stora delar förklarar löneskillnaden och då undrar jag hur? Om mitt heltidsmått är på 36-38 eller 40 h/vecka så ger det fortfarande 100 % lön och inte 90 % respektive 100 % lön.

VLL skriver vidare i andra kapitlet att ”Yrkeskompetens avspeglar sig också i de landstingsgemensamma lönekriterierna vilket kan vara en påverkande faktor till att lönekurvan stiger i takt med ålder … Individer mellan 15-35 år tjänar omkring 71 % mindre än någon mellan 50-66 år enligt statistik från SCB 2014.” När VLL själv skriver denna text så har de uppenbarligen inte analyserat sina egna lönestruktur för sjuksköterskor. De har infört en lägsta nivå för grundutbildade sjuksköterskor på 26000 kr/månader och om VLL skulle ligga som snittet, så skulle en grundutbildad sjuksköterska i den övre åldersgruppen ligga på 45000. Som förtroendevald vet jag att detta inte är fallet bland mina kollegor i den övre åldersgruppen och ofta rör de sig om 5-6000 kr mer i lön än den som har lägst på arbetsplatsen, det vill säga strax över 30 000 kr/mån.

När VLL sedan jämför kategorin ”högre värderade kvinnodominerade befattningar jämförs mot lägre värderade icke kvinnodominerade befattningar” så framkommer det en väldigt tydlig bild att medellönen från en jämförelsegrupp från icke kvinnodominerat yrke ligger oftast 2-3 grupper under en likvärdig medellön av jämförelsegruppen för ett kvinnodominerat yrke. Här kan det synas tydligt hur livslönen påverkas för kvinnodominerat arbete där de måste göra mer för att komma upp i likvärd lön som ett icke kvinnodominerat yrke.

När sjuksköterskors livslön (dvs. hur mycket de tjänar under hela sin arbetstid) jämförs med jämförbara manliga akademiska yrken så innebär det en löneskillnad på 2,6 miljoner under arbetslivet och 600 000 mindre i pensionskapital. En löneskillnad som i sig skulle kunna betala av ett hus för de flesta! Om vi som medborgare anser att sjuksköterskor har ett sådant livsviktigt yrke att vi starkt begränsat deras strejkrätt – då det anses samhällsfarligt om de skulle strejka. Då är det väldigt märkligt att vi låter dem förlora 2,6 miljoner i livslön relaterat till låga löner jämfört med likvärdiga akademiska yrken. Ge oss en värdig lön för ett livsviktigt yrke!

Vidare i lönekartläggningen saknas följande:
• Under inledning tar de upp definitioner av begrepp och utlämnar då förklaring av termen ”andra könsneutrala skäl”. Denna term nämns först i grupp 10 (av 16) och fortsätter sedan att förekomma i lönekartläggningen i de högre grupperna. Vore intressant att veta vad VLL menar med denna term.
• VLL har endast bedömt om det finns ej könsrelaterade löneskillnader där kvinnors medellön i förhållande till männen överstiger mer än 5 %, dock syftar en lönekartläggning att även belysa åt andra hållet vilket även VLL skriver på sida 7. Hittar tiotal avvikelser i de 16 grupperna där Lika arbete analyseras där medellönen för kvinnor är mer än 5 % av medellönen för män och inte en enda gång analyseras denna skillnad.
• På sida 41 kan man ta del av de lönejusteringar och andra åtgärder som behöver göras efter att alla löner är analyserade. Mycket saknas här och framkommer inga åtgärder eller tidsplanering för dessa och en kostnadsberäkning för åtgärderna.
• Lönekartläggningen ligger inte ens ute på intranätet och måste aktivt efterfrågas för att få fram den.

Efter att ha läst lönekartläggningen och vad som anges på DO:s hemsida så ställer jag mig frågande om VLL brutit mot diskrimineringslagen (2008:567) i avseende kap 3:
– 8 § där de inte angett andra anställningsvillkor som omfattar bland annat löneförmåner, bonussystem, rese- och bostadsförmåner, tjänstebil osv.
– 14 § ”dokumentationen skall innehålla de uppgifter som framgår av 13 § 3-6 och en redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 11 § fullgörs i fråga om arbetet med lönekartläggningen.” Brister enligt 8 § som nämns ovan och ingen redovisning angående lönejustering, kostnadsberäkning och tidsplanering (4-5). Inte hellre enligt punkt 6 ”redovisning och utvärdering av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts…” har de presenterat, trots att den är gjord för 3 år sedan enligt Allians 3 års intervaller för lönekartläggning.

Gör om och gör rätt!
Jonas Forssander
Leg. sjuksköterska och uroterapeut
Förtroendevald Kirurgmottagningen Skellefteå

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!