Lucka 11 - Tankar från en patient

”Utan den fantastiska personalen som är otroligt kompetent skulle jag aldrig sitta här idag”.

Så utrycker sig Roger Andersson som är en pigg och vältränad 71-årig man men som av olika anledningar har varit en del i vården och upplevt den ur olika perspektiv. Han har under de senaste tio åren behövt vård vid Urologen på grund av prostatacancer som behandlades med operation och strålning. En novemberkväll några år senare halkade Roger när han var ute i ishalkan med hunden. Han slog sig illa och fick en hjärnblödning och hamnade på NIVA och Neurokirurgen. Under vårdtillfället upptäcktes det att orsaken var en arytmi som förklarades av hög stress, mycket jobb långt över 100 procent. Under vårdtiden fick han en pacemaker och kontrolleras via Hjärtcentrum. Bara för ett år sedan upplevde han tryck över bröstet och andfåddhet och tyckte det var märkligt, då han tränar en hel del både på gym, långa promenader med hunden samt fotboll en gång varje vecka. Utredningen som gjordes på klinisk fysiologi i Umeå visade på ordentlig stenos i hjärtat och en PTCA gjordes.

Under alla vårdtillfällen, utredningar och behandlingar kan inte Roger minnas att det finns något att klaga på.

”Personalen är helt suveräna både i sin kunskap, yrkesskicklighet och bemötande. Jag blir så arg när jag läser hur tufft det är för dem som jobbar och att de inte hinner ta ut sina raster, jobbar övertid och stressar. Nu måste vården bli den högst prioriterade frågan inför valet”

Denna aktiva man är gift och har fem barn så han har även upplevt vården som anhörig. Det tycker han är jobbigare än att vara sjuk själv.

”Som patient och anhörig tycker jag att det är viktigt att visa uppskattning för den vård vi faktiskt får. Men ytterst ansvariga är politikerna och nu måste de agera och ta sitt ansvar som arbetsgivare. Personalen måste få sina raster och arbeta mindre övertid. Mitt förslag är att sänka politikernas löner och ge den delen till personalen”.

En annan lösning på vårdkrisen tror Roger är att det ska vara en huvudman. Det vore det bästa för patienten enligt honom. Politikerna måste också börja lyssna på dem som kan verksamheten och befinner sig i vården. Det är personalen som sitter på lösningar som måste tillvaratas. Landstinget ska dessutom inte hålla på med annat än just vården.

Jämlik vård är en självklarhet och just nu är den inte det. De 70-åringar som bor i Umeå har förmånen att genomgå en gedigen hälsokontroll med tester av bland annat bentäthet, balans och muskelstyrka. Detta görs via en forskningsenhet livsmedicin som ligger under AB-centrum. Där arbetar otroligt skickliga sjuksköterskor som kontrollerar många olika parametrar. Av alla Sveriges 70-åringar så är det endast Umeåbor som får denna möjlighet tack vare forskningsanslag och tro det eller ej, Ingvar Kamprad! Om alla fick denna möjlighet tror Roger att det skulle spara samhället mycket pengar då de får möjlighet att ändra livsstilen och därmed minska världskonsumtionen.

”Yrkesstolthet är något som alla änglar inom vården borde och få möjlighet att känna. Samtidigt som de ska vara uppdaterade och skickliga ska de orka med ett bra och trevligt bemötande. Jag har endast en gång upplevt ett otrevligt bemötande och det var när min pappa var sjuk. Jag fräste tillbaka och gick till en annan läkare, men det vågar inte alla. Jag är mestadels positivt överkastad av vården och har fått så bra vård på alla de avdelningar där jag vårdats”.

Roger är väldigt imponerad av den kunskap och skicklighet som biomedicinska analytiker och sjuksköterskor har. Det är främst dessa två yrkesgrupper han mött förutom läkare. Något han länge har funderat över är varför inte arbetsgivaren står för kostnaden om någon av vårdpersonalen behöver fördjupa sina kunskaper och förkovra sig. Det borde vara en självklarhet att specialistutbildning bekostas av arbetsgivaren.

Det allra bästa med vården är den trygghet han känner och vilken kunskap personalen har. Det i kombination med bra bemötande gör att Rogers upplevelse av vården är helt suverän.