Veckans medlem - Maria Bergström

Maria Bergström jobbar i vanliga fall som Psykiatrisjuksköterska på psykiatriska kliniken i Skellefteå. I sommar har hon rest som volontär med GoXplore för att under fyra veckor jobba som sjuksköterska i Indien, där hon jobbat för en organisation som heter Green Lion.

Hur såg arbetsförhållande ut för de sjuksköterskor som jobbade där?

Dagpassen var 9-17 och de flesta dagar var det 3 sjuksköterskor som var i tjänst, utom en fredag i månaden då det var inplanerade operationer på schemat och då fick sköterskan som inte assisterade på operation arbeta ensam. Kväll/nattpassen var 17-09 och alla utom chefssjuksköterskan jobbade 2 dagpass, 2 nattpass och 2 lediga dagar, och så rullade schemat på. Oklart om de hade tillägg för obekväm arbetstid eller ens möjlighet till sommarsemester. Chefssjuksköterskan tjänade ca 10 000 rupie/månad (ca 1290 sek), och en annan sjuksköterska berättade att hon tjänade 8 000 rupie/månad (ca 1032 sek).

Läkaren satt i rummet bredvid, mkt kunnig och respektingivande man som gjort sjukhuset till sitt livsverk. Han kom in ibland för att själv ge exempelvis en injektion eller liknande, då ställde sig genast alla sjuksköterskor upp, släppte vad än de höll på med och stod snällt bredvid farbror doktorn och log.

Sjuksköterskeutbildningen i Indien får man själv betala och den är 3-årig även här. (Oklart hur mycket skolan kostade), och ingen slags vidareutbildning verkar förekomma, utan antingen är man sjuksköterska eller inte.

Hur såg själva arbetet ut?

Det finns varken kösystem, datorer eller journaler (åtminstone inte i detta rum) och ville någon träffa akutpersonalen så klev de bara rakt in, oavsett vad som pågick inne i rummet! Ingen sekretess överhuvudtaget!

Alla patienter betalade för undersökning/material/läkemedelsadministrering och dessa pengar förvarades överst i skrivbordslådan. Hade en patient träffat doktorn och ordinerats ex injektion så fick patienten gå till apoteket som låg vägg i vägg och sedan komma åter med aktuellt läkemedel, för att sedan betala 10-50 rupies (beroende på ml-mängd) för administrering. ALL omläggning bestod av samma material och metervis med gaslinda, oavsett om patienten sågat av sig tån eller hade skoskav.

Akutrummet användes även av röntgen-teknikern för eventuell gipsning eller liknande och fanns det då en ”mer” akut sjuk person i rummet så fick patienten glatt vänta på en pall tills gipset torkat då det endast fanns 2 britsar.

En vanlig dag kom ca 70-80 patienter, ett flertal av dem återkom dagligen för omläggning. Som sjuksköterska på akutmottagningen hade man även hand om de 3 avdelningsplatserna som fanns, dessa skulle ha exempelvis ha i.v.-beh 3ggr under ett dagpass.

Vad var den största skillnaden mot Svensk sjukvård?

Många saker, men hygienen! Hygienen på just denna Akutmottagning var väl ingen dröm direkt. Förutom den vanliga ”Indiska smutsen” som färgar varenda sko och hudbit under regnperioden till orange så får man även addera damm, blod, urin, myror, flugor och annat småspill till en del av vardagen. Nålar och infusionsmaterial räknades som engångsartiklar, medan sax, peang och syrgasaggregat återanvänds dagtid och diskades på eftermiddag i rinnande kranvatten och handdesinfektion. Allt avfall, om det så var den tå som klipptes bort, blodigt omläggningsmaterial eller annat skräp slängdes i en plastskål som placerats under britsen och alla injektionsnålar slängdes i en hink som stod i ett hörn.

Dock ser inte all sjukvård ut såhär i Indien! Spenderade ett par dagar på operation för att assistera, och där var det mycket sterilt och jag skulle inte oroa mig för att opereras här. Har dessutom träffat en tjej som gjort 4 veckor på ett privatsjukhus i Dehli och hon beskrev det ungefär som det går till i USA där hon kommer från (och låter mycket som Svensk sjukvård) där man ägnar god tid till anamnes, aktuella besvär och konsultation med specialister. Men då det sjukhus jag jobbade på ägs av staten så är det förmodligen en helt annan ekonomi.

Har du några tips till den som själv funderar på att åka utomlands och jobba?

Tror att det är mer givande att göra som tjejen från USA och volontärarbeta på exempelvis en privatklinik, där det finns lite mer möjligheter och annat att förhålla sig till. Däremot så skulle jag verkligen rekommendera den som är sugen på att jobba utomlands att åka! Jag är sjukt glad över att jag åkte!

Så sista tiden i Indien har jag faktiskt arbetat på en djurklinik där operationer och framförallt kastrering av hundar och katter sker, samt på ett ”animalshelter” där man tar hand om skadade kor. Vi gör nästan mer omläggningar här än på sjukhuset och det är trots all kobajs mer rent (typ) och förekomst av handskar, sårtvätt, handsprit och engångsmaterial är betydligt högre här.

Organisationen jag jobbar för här heter Green Lion. Den svenska förmedlingen heter GoXplore och de flesta andra (USA, Belgien, Canada, Aus) åkte med GoEco men alla är vi här för The Green Lion.