Västerbottenbloggen

Västerbottenbloggen

Västerbottenbloggen

Mer semester: Ja, tack!

by

Våra medlemmar har länge efterfrågat semesterdagsväxling. Nu har vi äntligen kunnat enas med Region Västerbotten om att också våra medlemmar ska kunna söka om det. Äntligen!

Nu får fler möjlighet att semesterdagsväxla

Som facklig organisation är det otroligt viktigt för oss att jobba med villkoren för våra medlemmar. Många medlemmar har kontaktat oss både direkt och genom en motion till årsmötet 2019 i just semesterväxlingsfrågan. Många har helt enkelt önskat ha möjlighet att kunna ta ut fler semesterdagar. Årsmötet och styrelsen var eniga i frågan och i början av detta år tog vi oss ann uppgiften med att förhandla med Regionen.

Så kom Coronavåren och vi blev ombedda att pausa alla förhandlingar för att återupptas i höst. Det gjordes och efter mycket bollande fram och tillbaka var äntligen avtalet i hamn.

Fördelar med mer semester

Semester behövs för att vi ska återhämta oss och kunna ha möjlighet att jobba ett långt yrkesliv med god hälsa. Det behövs balans mellan arbete och fritid. Många medlemmar sätter stort pris på sin ledighet. I den pressade vardag som många av våra medlemmar har på sina jobb, så kan extra semesterdagar kännas extra viktiga.

Kan alla semesterväxla?

Nej, alla kommer inte att ha möjlighet till det. Bland annat ska man:

  • Gå på ett AB-schema med 40timmar/vecka
  • Inte ha mer än 10 sparade semesterdagar
  • Ha en verksamhet som tillåter att personal har extra semester, utan att extra resurser måste sättas in.
  • Vara klar över att detta är en möjlighet, ingen rättighet, där chefen bestämmer utifrån verksamhetens förutsättningar.

Vi tycker så klart att en attraktiv arbetsgivare organiserar arbetet på ett sådant sätt, att arbetstagarna bereds möjlighet att semesterdagsväxla.

Finns det inga nackdelar?

Semesterdagsväxling påverkar livslönen. Semesterdagsväxling innebär också lägre årslön det år du semesterväxlar, därmed påverkar det både SGI, storleken på a-kassa och pension. Det kanske inte är så farligt tänker du som har en stabil livssituation. Men du vet aldrig när det otänkbara drabbar dig. Alla kan drabbas av sjukdomar, olyckor eller livskriser.

Många medlemmar har mycket semester till godo. Det är inte alls ovanligt med över 30 sparade semesterdagar när året börjar närma sig sitt slut. Semesterdagarna finns, men på vissa arbetsplatser saknas det förutsättningar att ta ut all semester varje år.

Det behövs fler barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och barnmorskor i vården. För att bli det behöver alla villkor ses över och moderniseras, utifrån behoven hos våra medlemmar.

Du kan läsa mer om avtalets detaljer på intranätet Linda.

#semester #semesterväxling #hälsosamtyrkesliv #villkor

/Katarina Nilsson Reian, vice ordförande Vårdförbundet avdelning Västerbotten

Barnmorskor har en unik kompetens som sällan (aldrig?)värderas rätt

by

Efter tre års grundutbildning till legitimerad sjuksköterska finns det många olika, delikata val att göra rent karriärmässigt. Det är såklart inte fy skam att stanna i sin profession som grundutbildad sjuksköterska. Även där finns många möjligheter då arbetet ser väldigt olika ut beroende på var du är anställd.

Men om du väljer att plugga vidare, utvecklas professionellt och skaffa dig en fördjupad kunskap så finns det, som sagt, många vägar att välja. ”Specialistsjuksköterska”, tänker nog många att man blir då. Men du kan ju välja att studera till barnmorska också. Och det är faktiskt ingen specialistutbildning, trots att det krävs en grundutbildning till legitimerad sjuksköterska.

Jag kan inte räkna antalet gånger som jag har fått korrigera arbetsgivare, politiker och andra mindre vetande om att jag inte är specialistsjuksköterska. Men vad är egentligen skillnaden?

Som sjuksköterska heter mitt huvudämne omvårdnad. Utbildningen leder till en kandidatexamen i omvårdnad och sedan går det att fördjupa sina kunskaper i omvårdnad och bli specialist inom till exempel anestesi, barnsjukvård eller operation. Dessa utbildningar leder till en magisterexamen. Huvudämnet är fortfarande omvårdnad

Att läsa till barnmorska innebär att du läser till ytterligare en profession som leder till ännu en yrkeslegitimation (det enda yrket som kräver dubbla legitimationer). Men hur kan det komma sig, kanske du undrar?

Den legitimerade barnmorskans huvudområde heter sexuell och reproduktiv hälsa. Inte omvårdnad, även om omvårdnad är en oumbärlig del av barnmorskors kompetens, och ett krav på att faktiskt ens få bli barnmorska. Barnmorskans kompetens är alltså omvårdnad på grundnivå samt sexuell och reproduktiv hälsa på avancerad nivå.

En barnmorskas kompetens kan inte ersättas av en sjuksköterskas eftersom en sjuksköterska inte är utbildad inom sexuell och reproduktiv hälsa. Trots det så ser vi på många ställen runt om i landet att barnmorskans kompetens ersätts av sjuksköterskor eller ibland till och med undersköterskor. Delvis beror det nog på att många beslutsfattare inte begriper vad skillnaden är i kompetensområde och självklart att de inte erbjuder tillräckligt goda villkor för att kunna rekrytera och behålla barnmorskor. Men tyvärr handlar det nog också om synen på kvinnors och barns hälsa. Som barnmorska gör det mig upprörd att kvinnor och barn inte får rätt vård. Det gör mig också upprörd att det finns andra professioner, utan någon som helst utbildning inom sexuell och reproduktiv hälsa, som ”vågar” vårda där de inte har kompetens.

Jag skulle aldrig komma på tanken att gå in och arbeta som anestesisjuksköterska. Och skulle inte få det heller. Borde det egentligen vara någon skillnad?

Åsa Mörner, legitimerad barnmorska och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet

Tack Coronakommissionen

by

Eller ska vi säga ”vad var det vi sa? 

Nu har första delrapporten från Coronakommissionen kommit och mycket av det vi kan läsa och höra är som taget ur Vårdförbundets material och skrifter. Gång efter annan har vi tagit debatten. Gång efter annan har vi uttalat oss i TV, tidningar och radio. Gång efter annan har vi lyft problematiken med politiker och andra beslutsfattare. Sjuksköterskor i äldreomsorgen har slagit larm, anhöriga har uttryckt sin oro om sina nära och kära som befinner sig mitt i kärnan av äldreomsorgen.

Nu har en kommission bestående av andra än just Vårdförbundets professioner bekräftat det vi länge har sagt. Här är ett axplock av citat.

”Sedan länge välkända strukturella bristerna”

”Vi har bland annat funnit att äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad när pandemin slog till och att det bottnade i strukturella brister som varit kända långt före virusutbrottet…”

Enkla jobb och snabbspår är uttryck vi så många gånger får ta del av i den politiska debatten. Att arbeta inom äldreomsorgen är inget enkelt jobb. Här vårdas multisjuka äldre personer med komplex medicinering och för att klara av det och upprätthålla en patientsäker vård behövs precis som kommissionen säger mer medicinsk kompetens. 

Vi har sagt det förut och vi säger det igen. Höj den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen, anställ fler sjuksköterskor, inför AST, Akademisk specialisttjänstgöring och ge cheferna förutsättningar att utföra sina uppdrag. Varför är det så att chefer inom välfärden har fler underställda när uppdraget i sig är svårare än tex företag som tillverkar materiella saker?

En annan och ack så viktig faktor vi också stött och blött är att arbetsgivaren måste betala den kompetens som behövs. En bra lön och tydlig löneutveckling är en viktig förutsättning för kompetensförsörjningen. Varför inte efterleva det gemensamt tecknade löneavtalet vi har?

Nu gäller det att våra folkvalda politiker tar ansvar och agerar snabbt. Det hjälper inte genom att likt små barn säga ”de gjorde” eller ”de sa” utan nu måste det hända något. Något annat hinner vi inte med. Våra äldre är värda så mycket mer än så. Det är dags för verkstad. Nu! 

/Jenny Olsson, legitimerad sjuksköterska och ordförande Vårdförbundet avdelning Västerbotten

Vem styr skutan?

by

Att sjukvård behöver finnas är en självklarhet för alla. Men borde det inte vara en självklarhet att ta hand om de som ska utföra denna sjukvård? Att en Covid -19 pandemi bröt ut kunde ingen såklart förutspå men hur vi hanterar denna pandemi kan region Västerbottens ledning och regions politikerna påverka så som de kan påverka sin personalpolitik.

Man ska inte heller skylla allt på denna pandemi, det har även innan den funnits mycket mer att önska av region Västerbottens personalpolitik. Det är ju ändå ledning och politiker som ansvarar och styr skutan region Västerbotten. Vet inte hur skutan kommer att fungera då detta är över men en sak är säker, den kommer behöva en omfattande renovering då den styrts mot många stora hårda stenar och ner för stora vattenfall. Eftersom det fortsatt finns en olustig känsla i magen betyder det nog att skutan fortfarande faller nerför ett vattenfall.

Det håller på ta slut på mat och förnödenheter. Inga livbåtar finns, dom är bortprioriterade för länge sedan och flytvästarna är omsydda till fallskärmar till dom som styr skutan. De som jobbar på ”golvet” i skutan har tagit de flesta av smällarna å klamrat sig fast och försökt hålla huvudet ovan vattenytan men nu har det gått hål på skrovet så personal orkar inte hålla i sig och spolas ut genom hålen. Fler och fler spolas ut, en del för att dom inte orkar hålla sig fast, en del för att dom inte vill hålla sig fast, en del för att dom drunknat och några markerar att man inte kan jobba på ett skepp som kaptenen inte ens ser att det gått hål i.

Teckning av sjunkande skepp

Den sista som ska lämna skutan sägs vara kaptenen. Men hur ska kaptenen kunna lämna skutan sist då hon inte ens sitter i samma skuta? Skutan kaptenen sitter i är en båt som är hel, har mat och förnödenheter, livbåtar och fallskärmar.

Från denna fina skuta tycker man att man har en modern kapten som fjärrstyr den trasiga skutan så man inte riskerar att drunkna själv. Linjeorganisation kallas styrsystemet.

/En som nu väljer att lämna skutan

Kära Region Västerbotten, jag kommer byta ut er

by

I 15 år har jag haft min anställning hos er. Det gick ganska tidigt upp för mig att jag i allra högsta grad var utbytbar, att jag var ett namn på en rad. Ett namn av många.

För 15 år sedan var det brist på jobb som Sjuksköterska, och då var jag tacksam för en anställning. Tacksam, men stolt över ett yrkesval som inneburit möjlighet att ständigt utvecklas, att göra skillnad. Det har varit, och är, ett betydelsefullt och viktigt arbete. Som medlem i Vårdförbundet blev jag efter några år förtroendevald på min arbetsplats. Det arbetet kändes än mer betydelsefullt och att i den rollen ha möjlighet att verka för en säkrare arbetsmiljö för mina kollegor och därmed även säkrare vård för patienterna har varit en drivkraft.

Uppskattning på jobbet har kommit från oväntade håll, från kollegor och framförallt från patienter. Under rådande omständigheter även från allmänheten. Uppskattning som givetvis ödmjukt tas emot, men det hade varit fint att få det från er som arbetsgivare också. Det hade varit ödmjukt av er.

Ödmjukhet är nämligen något som ni totalt saknar. År in och år ut har mina kollegor och jag stått ut med att egentligen aldrig veta om vi får sommarsemester eller inte. Vi har stått ut med löneökningar som är snudd på pinsamma. Vi har stått ut med att täcka upp för varandra vid sjukdom. Vi har stått ut med att vi får allt mindre tid för patienter, för att vi blir allt färre kollegor.

Mitt under brinnande pandemi, där vi har en oerhört viktig nyckelroll i vården, väljer ni att ge oss en löneökning som i realiteten är en sänkning. Den lägsta på många år. Ni väljer att ”erbjuda” oss sommarsemester även i september, utan kompensation. Ni väljer att flytta runt oss, utan framförhållning, till avdelningar där vi aldrig tidigare satt vår fot. Till vård som vi aldrig tidigare utfört. Ni väljer att låta oss arbeta på gränsen till vad som är tillåtet enligt arbetstidslagen. Och när den begränsar, väljer ni att se mellan fingrarna, och låter oss jobba lite till. Ni väljer, vi som anställda har inget val. Det val ni istället skulle ha gjort, skulle ni ha gjort för länge sedan. Nämligen att göra ert yttersta för att bli en attraktiv arbetsgivare. Då kanske vi hade varit fler kollegor idag, och vården hade definitivt varit säkrare.

Jag kanske är utbytbar för er, men vi vänder på det. Jag kommer istället att byta ut er. Ni kommer förmodligen inte märka att min ”rad” gapar tom, tomma rader finns det redan gott om. Är ledsen att behöva säga detta, men fler kommer det att bli.

Besviken legitimerad Sjuksköterska

Ekvationen går inte ihop

by

Som jag har längtat efter 2019 års rapport om hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppföljningsrapport till regionstyrelsen! Jag har faktiskt det. 

När man jobbar med fackliga frågor dagligen, blir man kontaktad av medlemmar som mår dåligt, far illa på jobbet, inte får de villkor de har rätt till och ibland bara behöver någon att vräka ur sig hos. Det är sällan någon ringer för att allting är bra, men det händer förstås och då värmer det hjärtat extra gott och länge. 

Tillbaka till rapporten: 

Det ekonomiska underskottet blev inte så stort som det verkade före jul, det är bra. 

Vidare kan jag läsa att tillgängligheten för den specialiserade vården har förbättrats, glädjande läsning. Operationsköerna har minskat, regionen fick ta del av kö-miljarden. Fler fick hörapparater utprovade och kan leva ett friare liv; fantastiskt! Norrlands universitetssjukhus är Sveriges tredje bästa sjukhus. Intensivvården och vården av de med MS, var bäst i landet. Tätt följt av cancervården. Regionen har en god forsknings- och utbildningsmiljö, vilket bådar gott för framtidens kompetensförsörjning. Sprutbytesprogrammet, utbildning i HLR och användande av Naloxon bland opiatanvändare har kommit igång och gör bra skillnad. Några hälsocentraler ligger i framkant gällande nära, personcentrerad vård och det gläder mig oerhört!

Jag läser djupare in i materialet och kommer till attraktiviteten som arbetsgivare. Här har man som mål att minska antalet tillbudsanmälningar. Som huvudskyddsombud vet jag att underrapporteringen i våra system för arbetsmiljöavvikelser är ett stort problem. Att skriva avvikelser är ett viktigt verktyg för att peka på potentiella risker för arbetsskador och kunna förebygga dessa i tid. Hur kan man då ha som mål att färre ska rapportera?

Sjukskrivningarna bland chefer ökar. Chefer upplever en bristande arbetsmiljöp.g.a. bristande förutsättningar att klara sitt uppdrag. Detta är oroväckande. Chefernas förutsättningar har direkt betydelse för det ledarskap och stöd en chef kan ge sina medarbetare. Regionen har satt som mål att cheferna inte ska ha mer än 35 underställda, men målet är 25 eller färre. Det målet är fjärran på många av våra medlemmars arbetsplatser. Personalomsättningen bland medarbetare är rödmarkerad i tabellen och hållbar kompetensförsörjning uppfylls delvis.

Ett glädjeämne när jag precis började hänga med huvudet, är att en ny web-baserad arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud är på plats! Den är lättillgänglig och systematisk för den som får gå. (Att skyddsombuden inte nämns, kan jag se mellan fingrarna på.)

Vidare på det spåret har företagshälsan startat med tidiga insatser vidsjukskrivning, vilket har visat sig lyckat. Bra!

Regionen ser i sina prognoser att det finns bristkompetenser och det ska finnas en rapport om det. Man har också en kompetensförsörjningsplan. Nu väntar jag i spänning på vilken kompetens detta kan handla om. Socialstyrelsen skriver i rapporten ”Det nationella planeringsstödet” att av de legitimationsyrken som det är mest brist på, är 5 av 8 Vårdförbundets medlemsgrupper. Jag fortsätter nedåt i texten och finner också att kostnaden för hyrpersonal har ökat igen.

Man skriver så fint att digitalisering och uppföljningssystem ska leda till ökad systematik, struktur och effektivitet. Det låter bra, men jag kan inte låta bli att tänka att någon måste göra jobbet med att möta de människor vi på sjukhus kallar patienter.

Apropå att möta människor och bidra till deras tillfrisknande, eller värdiga slut;nu kommer vi till den människovänliga delen som i rapporten benämns produktion.

Produktionen har ökat. Kära medmänniska och kollega, du är reducerad till en pryl på eller vid ett löpande band.

Budgetavvikelser

Kostnadsutvecklingen uppgår till 3,1%. Det som sticker ut är: Läkemedlens kostnadsutveckling på 4,7% och förmånsläkemedlen på 9,2%. Medicinskt materials kostnadsutveckling på 8,4%. Utomlänsvården har en kostnadsutveckling på 16,5%.

Personalkostnaderna utgör idag knappt 70% av samlade kostnaderna för regionen. Kostnadsutvecklingen är på 2,2%. Arbetet med att komma till rätta med de höga personalkostnaderna ska intensifieras. Ungefär 2,2% varlöneökningarna på i snitt 2019. Inflationen var på knappt 2% 2019. Hälso- och sjukvården är en kunskapstät bransch. Kunskap kostar och är själva nyckeln till att vi ska ha en evidensbaserad och god vård i vårt land. Hur kan en kostnadsutveckling på 2,2% vara höga personalkostnader?!?

Vidare kommer man in mer i detalj på personalkostnaderna och räknar upp läkarna, men övriga får klumpas ihop och kallas ”omvårdnadspersonal”. Under denna fiffiga titel gömmer sig både barnmorskor, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor och säkert också biomedicinska analytiker och fysioterapeuter.

Man skriver att många av de åtgärder som krävs för att komma i balans är kopplade till personal. Över tid har personalvolymerna ökat. Jag ställer mig frågan vilka detta kan vara? Alla medlemsgrupper jag pratar med upplever en brist på våra yrkesgrupper.

Sammanfattningen för framtiden i regionen är: ”Produktiviteten måste öka genom minskade kostnader med bibehållen produktion i sjukvården”.

Vi måste alltså med färre kollegor, springa fortare. Detta är ett stort problem redan idag. Arbetsmiljöproblemen kommer öka och fler slutar eller går mot utmattning. Samtidigt ska vi klara ett oberoende av hyrpersonal. Ekvationen går inte ihop.

Katarina Nilsson Reian

Katarina

Efterlysning: En fungerande välfärd, för alla

by

(Tal från Manifestation för Välfärden, Umeå 200125)

Idag kan vi dagligen läsa om en hälso- och sjukvård som befinner sig i kris. Vi läser bland annat om patienter som får vänta på akuten, samtidigt som vårdplatser står tomma för att det saknas bemanning inom vården.

Ändå vet vi, att om vi hade fler sjuksköterskor skulle vi kunna förebygga vårdskador och även minska patientdödligheten.

Ändå vet vi, att om vi hade fler barnmorskor skulle förlossningsskadorna minska.

Ändå vet vi, att om det fanns fler biomedicinska analytiker, skulle du som patient få en snabbare och säkrare analys av ditt inlämnade prov.

Ändå vet vi, att om det fanns fler röntgensjuksköterskor, skulle väntetiden för cancerbesked bli betydligt kortare.

Den kompetens Vårdförbundets medlemmar har, kan inte ersättas av någon annan. Och vi behöver bli fler. Politiker pratar om att de har öppnat upp fler utbildningsplatser som en del av lösningen på bemanningskrisen.

Problemet är att många utbildningsplatser idag står tomma, det saknas bland annat handledare på vår verksamhetsförlagda utbildning. Och allt färre väljer att läsa en specialistutbildning, trots att behovet aldrig varit större än idag.

Problemet är inte att det saknas utbildningsplatser.
Problemet är att det saknas, goda villkor, löneutveckling och god arbetsmiljö.

Politiker möter även upp med kömiljarder och andra riktade satsningar. Men tänk dig att du har ont om pengar, du får ett tillskott i kassan med kravet att du enbart får köpa paraplyer. Men du behöver inga paraplyer, däremot ett par nya skor. Det är det här som är problemet med riktade satsningar. Kommuner och Regioners behov ser olika ut, och trots att det finns många ekonomiska bränder att släcka, får du inte själv välja vilken brand du skall släcka först kan det bli svårt att stoppa krisen som följer.

 

Det finns allt för många inom hälso- och sjukvården som går till arbetet med en klump i magen. Varje dag.

Det finns de som gråter. Av utmattning.

Det finns dem som funderar, om det är värt att riskera den egna hälsan. För att hjälpa andra återfå sin.

 

För att vi skall ha en fungerande och trygg välfärd behöver alla vi som arbetar inom välfärden ha fungerande och trygga förutsättningar. Det blir så motsägelsefullt när vi år ut och år in slår larm om hotad patientsäkert, samtidigt som politiker och tjänstemän svara upp med att så inte är fallet. Och frågan är vem som gör den bästa bedömningen? Den som är på golvet och dagligen befinner sig i den verksamhet som är i kris. Eller den person som gör bedömning utifrån budget, statistik och rapporter.

Mina kollegor inom vården, Vårdförbundets medlemmar, har tagit ansvar länge nog, och larmat när vården innehållit brister eller när vården inte varit säker för patienter.

Så nu är min fråga till politiker och tjänstemän. Är ni beredd att ta ansvar tillsammans med oss?

 

/Catrin Johansson, förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet, styrelseledamot avd. Västerbotten

 

Jag vill ha ett trollspö

by

Ett sjukskötersketrollspö som kunde uppfylla alla mina önskningar på jobbet. Att med ett trollslag kunna ändra lokaler, kostnader, tidstillgång osv. Ni vet.

Jag heter Sandra och har jobbat som sjuksköterska i 7,5 år. 7,5 år… blir själv förvånad över hur snabbt allt går. Jag har arbetat som sjuksköterska sedan jag var 21 år och tänker fortfarande att andra kan mycket mer och bättre än mig för “jag är ju rätt ny”. Men någonstans så kan man ju alltid mer än vad man tror, men det är ju så oerhört lätt att fokusera på allt man INTE kan. Känner du igen dig?

Det var en av anledningarna till att det tog 7 år för mig att engagera mig fackligt, för jag tänkte att jag kan för lite om det, att andra säkert kunde mycket mer. Men hur i bängen ska jag kunna lära mig mer om det fack som arbetar för min skull om jag inte hoppar på tåget? Och jag är så tacksam för den kunskap jag fått från Vårdförbundet! När kunskap dessutom kommer från olika håll så tycker jag själv att allt vävs samman i ett starkare kunskapsnät. Allas erfarenheter och ord ställs mot varandra och möts med min egna realitet.

För det är inte lätt, snarare omöjligt, att känna sig konstant uppdaterad och informerad om allt som rör vårt arbete. Inom vården möts vi av frågeställningar och nya lagar, rekommendationer och frågor hela, hela tiden. Vi förväntas kunna allt, vi löser andras problem, vi sliter hårt. Så nu är det tid att ge oss själva ett extra andetag att orka fortsätta – och jag behöver ER HJÄLP.

Här nedanför finns ett kommentarsfält. Gå in i det och skriv en komplimang till dig själv! Snälla. En komplimang till dig själv (eller flera komplimanger, I won’t stop you).

Du är min kollega och jag vore ingenting utan dig. Du lär mig, du hjälper mig, du inspirerar mig.

Så ta nu och skriv något fint om dig själv, som tack för det du gör och som inspiration till oss andra, så kanske vi en dag lyckas arbeta fram de där drömarbetsplatserna med fantastiska förutsättningar för alla de vi vårdar.

Men ps. Säg gärna till om du hittar ett sådant där trollspö.

God jul i förskott!

/Sandra Burström

Leg. sjuksköterska och förtroendevald Umeå kommun,

Vårdförbundet Västerbotten

Sparka uppåt, inte nedåt!

by

När hörde du senast en politiker säga: Om vi vinner valet ska vi spara in på skola, vård och omsorg. Jag lovar, det har du aldrig hört, men likväl är det så vallöftena infrias mellan valen. Om man hade en kompis som ständigt lovade stort men höll lite, skulle man sluta lita på honom. Om kompisen trots påpekningar skulle fortsätta med att ge löften och ständigt bryta dem skulle du säkert med rätta kalla denne för en lögnare. Till slut skulle du inte vilja ha nånting med denne att göra. Det finns med andra ord materiell grund för att politikerföraktet breder ut sig. Ett stort problem i dagens Sverige, och världen, är att de som bestämmer inte själva berörs av sina egna beslut. Det är lätt att höja pensionsåldern för andra när man själv har ett grundarvode på 66900 kr, såsom riksdagsledamöter har, och dessutom har ett jobb som består av att prata och sitta på rumpan. Där knäcks inga ryggar minsann.

​

Politiker skyller sina tillkortakommanden på de ekonomiska realiteterna. Jag är inte ekonom, och kanske just därför kan jag se lite klarare än dessa räknenissar som borde göra bäst i att rationalisera bort sig själva. Deras analys består i att det offentliga kostar för mycket, och då brukar antingen åtstramnings- eller privatiseringskortet tas fram. Men de vägarna ska vi inte vandra frivilligt. I min värld ser de ekonomiska realiteterna ut så här: Skattesänkningar alltsedan 90-talets början, främst för de rika, och en massiv skatteflykt, återigen genomförd främst av de rika. Jag förstår med mina basala matematiska kunskaper att det offentliga (vård, skola, omsorg, polis etc.) går på knäna och inte får budgetar att gå ihop.​

​

Region Västerbotten ska spara 93 miljoner. Vi som jobbar på Cancercentrum ska spara mest: 8721000 kr. Nyligen fick många sjuksköterskor på NUS den lägsta löneökning någonsin under sina arbetsliv, vissa till och med under inflationen. Detta får mig att tänka på annat litet faktum. Femton finansfamiljer kontrollerar 70 procent av börsvärdet i Sverige. Där har vi problemet. De har råd att dra åt svångremmen miljarder gånger om.​

​

Det är så oändligt uselt, och det mest tragiska i sammanhanget är att vi finner oss i det. För snart exakt 50 år sedan satte sig 5000 gruvarbetare i Malmfälten och visade att inget fungerade utan dem. De fick inte igenom alla sina krav, men de reste sig och återerövrade sitt människovärde när de sa att nu fick det vara nog. Jag är hoppfull och tror på människan. Jag har inte lösningen på alla problem, men grundplåten ska alltid vara: Sparka uppåt, inte nedåt!​

​

Oskar Wigren​

Sjuksköterska, Strålbehandlingen, NUS​

​

Din åsikt är viktig för verksamheten!

by

Som medlem är Du viktigast i Vårdförbundet och som medarbetare är din åsikt viktig på din arbetsplats. Det är medlemmarna i Vårdförbundet som tillsammans med sina kollegor och chefer/ledare, gemensamt beslutar om hur den gemensamma arbetsmiljön ska vara. Arbetsmiljön är oerhört betydelsefull i varje verksamhet oavsett hur stor eller liten den är. Vi är varandras arbetsmiljö.

Därför är deltagandet vid arbetsplatsträffar och andra samverkansgrupper oerhört viktigt, eftersom det ger en möjlighet att påverka hur just vår gemensamma arbetsmiljö ska vara. Arbetsmiljöfrågor kan röra din enhet, flera enheter, eller hela organisationen. Vi påverkas av varandra.

Den första september i år trädde ett nytt samverkansavtal mellan fackförbund och arbetsgivaren Region Västerbotten i kraft. Samverkansavtalet vidareutvecklar hur samarbetet mellan medarbetare och arbetsgivare ska vara enligt arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen. I avtalet är samverkan i fokus.

Informationsflödet kan vara högt och besluten många i en stor organisation. Arbetsplatsträffar ger medarbetare, förtroendevalda och skyddsombud / Huvudskyddsombud delaktighet i frågor och beslut som rör såväl verksamhetsutveckling som arbetsmiljö. Tänk på att arbetsmiljö kan vara fysisk, psykisk och/eller social.

Varje anställd har ett ansvar för den egna arbetsplatsen. Den som känner sin verksamhet bäst är den som dagligen arbetar i den. Därför ska alla medarbetare som har sin huvudsakliga anställning på arbetsplatsen vara med på arbetsplatsträffen utan undantag. Det är du som vet hur din arbetsmiljö är och vilka förutsättningar den ger dig.

Därför ingår ditt aktiva deltagande på arbetsplatsträffarna i dina arbetsuppgifter och ni har alla ett gemensamt ansvar för att bidra till ett gott samtalsklimat och ett klimat som uppmuntrar till dialog. Arbetsplatsträffens omfattning, innehåll och vem som är ansvarig för mötet bestämmer ni i arbetsgruppen gemensamt. Alla ska inkluderas. Därför ska det föras mötesanteckningar så att ni kan följa upp beslut men också för att informera de som inte kunnat närvara.

Avslutningsvis vill Vårdförbundet understryka vikten av att du tillåts lyfta din åsikt. Det är din grundlagsskyddade rättighet att yttra dig. Din åsikt är viktig för att de beslut som arbetsgivaren fattar som rör dig och din arbetsplats ska bli så bra och välförankrade som möjligt.

Inspiration till blogginlägget har varit det nya samverkansavtalet samt den information som finns tillgänglig på intranätet Linda inom Region Västerbotten.

Väl mött under samverkans-hösten 2019!

Martin Jonsson, Specialistsjuksköterska.

Styrelseledamot och Huvudskyddsombud

Vårdförbundet avdelning Västerbotten.