Västbloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
  • Vårdförbundetbloggen
Västbloggen

Västbloggen

Magstarkt att kalla det för satsning

9 november, 2021 by Lene Lorentzen

”Ingen satsning”, skriver Lene Lorentzen och Fredrik Sörman förtroendevalda för Vårdförbundet på Skaraborgs sjukhus i sitt blogginlägg som svar på debattartikeln från Grönblå samverkan om satsningar inom sjukvården i VGR.

I SLA den 30 oktober kunde vi läsa en debattartikel från den styrande majoriteten i Västra Götalandsregionen (VGR). Artikeln beskriver olika beslutade satsningar för att uppnå ökad tillgänglighet och minskade vårdköer.

Man räknar upp hundratals miljoner som tillkommer regionens sjukhus. Något av det som nämns är en flerårig lönesatsning på 700 miljoner och en stor satsning på att minska det uppdämda vårdbehovet på grund av pandemin om 670 miljoner kronor som nu utökas med 330 miljoner. Sedan nämns ytterligare 500 miljoner som fördelas till sjukhusgrupperna för arbetet med Nära Vård och koncentration av specialistsjukvård.

Man vill verkligen betona att man nu satsar på sjukvården och därför nämner man ordet satsning hela 6 gånger. (Satsning betyder ansträngning/investering/insats och görs för att vinna något man inte har.)  Men vi frågar oss, är det en satsning när man medvetet hållit nere finansieringen och låtit sjukhusen i regionen gå med hundramiljoners underskott år efter år? När man med full vetskap lagt sig på löner som legat långt under riksgenomsnittet gällande medellön i mer än hälften av de befintliga 66 yrkesgrupperna?

Enligt sajten Vården i Siffror ligger Västra Götalandsregionen på en tydlig bottenplacering bland Sveriges 21 regioner, när det gäller kronor per invånare för specialiserad somatisk vård (exklusive läkemedel). VGR ligger hela 2000 kr mindre per invånare än den region som är näst sämst i klassen. Som fackförbund är det provocerande då vi dagligen ser effekterna av långvariga underfinansierade verksamheter där våra medlemmar får slita hårt, arbetspass efter arbetspass, på grund av överbeläggningar och avsaknad av kollegor i tillräcklig omfattning och med tillräcklig kompetens.

Att ha en väl bemannad verksamhet med en tillräcklig samlad kompetens för uppdraget är ett långsiktigt ständigt pågående arbete för en chef. Att år efter år vara tvungen att hålla nere sin bemanning för att hålla sig till budget har lett till att erfarenhet gått ut genom dörren och den kompetensöverföring från erfaren till novis, som är A och O inom vården, uteblir, till skada för patienterna och till förtvivlan för personalen.

Så att nu plötsligt hitta hundratals miljoner kronor och samtidigt kalla det för en satsning är magstarkt. Känslan av att förväntas vara tacksam för att bli tillkastad en livboj av uthyraren när man står till halsen med vatten efter att båten man hyrt var full av hål, infinner sig. Finansiering av sjukvården måste vara långsiktig, stabil över tid och väl anpassad till det uppdrag man gett utförarna. Som vi ser det så är denna så kallade satsning endast undanhållna medel som borde kommit verksamheterna till godo för länge sedan.
Vår uppmaning till er politiker är istället HÅLL I HÅLL UT.

Lene Lorentzen och Fredrik Sörman,
förtroendevalda i Vårdförbundet på Skaraborgs sjukhus

Nettokostnad för somatisk vård.
Nettokostnad per invånare för specialiserad somatisk vård exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen:
Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Regioner

Filed Under: #facketgörskillnad, #vardpol, #vgrpol Tagged With: #vardpol, #vgrpol

Till våra politiker

20 februari, 2020 by Branka Djukanovic Svensson

Inslag efter inslag handlar om krisen i sjukvården, och det märker vi oavsett var vi jobbar!

Sverige har lägst antal vårdplatser bland de utvecklade länderna i hela OECD.

Det är inte konstigt att det är kaos på akutmottagningarna, vore märkligare om det inte var det. Förstår politiker denna koppling? Katastrofberedskapen vid en ev. epidemi = 0.

Främsta orsaken till att man stänger vårdplatser är att det saknas sjuksköterskor, som det finns gott om men man orkar inte jobba som sjuksköterska. Var fjärde jobbar med annat. Orsaker till att man jobbar med annat är stress, för hög arbetsbelastning, svårigheter att påverka sin arbetssituation och oro över att patienterna far illa.

Enkel lösning, bättre schema, tätare bemanning, höj lönen och bra löneutveckling.

Det sägs att man satsat på kommun och Primärvård, men menar man då de närakuter i storstäder som tar hand om de som egentligen inte behöver söka alls? Satsningen på primärvården täcker idag inte ens inflationen. Aldrig har det varit så svårt att komma intill på sin VC som idag. Primärvården behöver pengar så att de kan anställa mer personal till rätt löner. Politiker skall inte styra budget med hjälp av diagnoskods-registreringar eller satsningar på enskilda insatser.

I kommunen får vi allt fler, allt sämre patienter utan att få allt fler sjuksköterskor.  Det skall  sparas. Att vara sjuksköterska i kommunal hemsjukvård kräver att man kan arbeta helt självständigt, ta egna beslut, är enormt flexibel, har bred erfarenhet och klarar att ta beslut utan att ha en läkare bakom ryggen. Palliativ vård sker oftast i hemmet idag, både unga och gamla vill få avsluta sitt liv i hemmet. Detta kräver stora kunskaper kring den palliativa vården, förmåga till empati, att jobba utan att visa sig stressad, ta hand om hela familjen kring den som är sjuk, och vara kunnig i den tekniska utrustning som finns kring patienten.

Man har infört utökad grundbemanning som innebär att ingen frånvaro ersätts. Vi skall sköta vårt eget plus kollegans ibland i flera veckor då varken sjukdom, vård av barn, frånvaro pga att man själv önskat gå ner i arbetstid, eller semestrar täcks. Den som är hemma med barn eller är sjuk själv mår dåligt över att sätta kollegor på ”pottkanten” och har ont i magen över hur det ser ut när man är på plats igen. Man släcker akuta bränder och håller verksamheten flytande men hinner inte komma längre än så. Kollega efter kollega blir sjukskrivna pga stress och arbetsgivaren förändrar ingenting till det bättre. Besparingar är värt mer än de anställdas hälsa!   Mer pengar kommer finns inte utan allt skall lösas inom befintlig ”ram”.

De äldre ökar och vårdplatser minskar, vilket kommer öka belastningen ännu mer, så det vore rimligare att öka bemanningen och tillföra mer pengar, snarare än att minska.

Arbetsgivaren tycks tro att det är arbetssättet det är fel på,  att vi kan skriva ut patienter och därmed få en rimligare belastning. I verkligheten är det så att de vi skriver in inte blir inte friska igen med en ”Quick fix” och sedan kan skrivas ut. De allra flesta är antingen 85 + och multisjuk eller svårt sjuk yngre palliativ som skrivs ut efter man gått bort i hemmet.

Nya Ekedal har byggt ut och där har man ökat antal platser men minskat antal sjuksköterskor. Enhetschefer behövdes det fler däremot.

Vi vet att kommunerna har ont om pengar, men enligt regeringen så skall det ju satsas på Skola vård och omsorg. Det är enormt tärande att arbeta i en verksamhet där det ständigt pratas om besparingar och aldrig sker något som är till det bättre. Tur att patientarbetet är så roligt annars hade många slutat för länge sedan.

Ni som arbetar i omvårdnadsnämnden i Skövde kommun, vi kommer gärna till er och berättar om vår vardag, eller kom ut till oss och se hur vi har det.

Nina Thool
Distriktssköterska Skövde Kommun
och förtroendevald för Vårdförbundet

Filed Under: Arbetsmiljö, kommunen, Politik Tagged With: #hållbartyrkesliv, #säkervård, #vardpol

Personalen, patienten och den heta potatisen

17 april, 2018 by Gästbloggare

Malin Bergander
Förtroendevald Barnmorska

Som barnmorska och förtroendevald i Vårdförbundet har jag utan större ansträngning listat ut vad som räknas till vårdens två absolut största problem: Personalen och Patienterna.

Personalen belastar verksamheten med krav på en hälsosam arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning. De vill ha sådant som kompetensutveckling, raster under arbetspasset, semester och dessutom förväntar de sig lön varje månad. Svindyra utgifter.

Patienterna söker sig till vården i en aldrig sinande ström. Både unga och äldre blir sjuka eller oroliga över sjukdom. De insjuknar på annan tid än dagtid. De söker sjukvården akut, oplanerat och ibland många på samma gång. De behöver bedömas och undersökas. Högteknologisk apparatur måste användas och avancerade prover tas. När resultaten analyserats kan det bli tvunget med behandling, ibland en lång sådan. Kanske krävs inläggning på sjukhus. Riktigt dyra utgifter. Det räcker att man öppnar en dagstidning eller tittar på TV. Våra beslutsfattare förmedlar alla samma sak. Personalen och patienterna är problemet. De är källan till budgetar som skenar och vårdköer som växer.

Inställningen till personal och patient som problem och utgiftskälla genomsyrar också de flesta vårdverksamheter. Båda kategorierna behandlas bildligt talat som ”heta potatisar”. Ingen (läs politiker) vill ta det övergripande ansvaret för någondera och kan man passa vidare till någon annan är det en fördel för den egna ekonomin. Ju färre personal och patienter desto större chans att klara budget.

I kölvattnet av detta breder en syn ut sig över vårt land, där alla personalkategorier är utbytbara med varandra. Någon som oavsett kompetens kan flyttas och nyttjas för att utföra alla förekommande sysslor i precis vilken verksamhet som helst.

För patienterna innebär ”heta-potatis-tänket” absurt många förflyttningar och nya kontakter. Frustrerande möten där syftet ofta är att påvisa att de inte alls är i behov av vård. I alla fall inte på den vårdcentral, akutmottagning eller sjukhus de för stunden sökt sig eller befinner sig hänvisad till.

Detta kan låta som en väldigt cynisk beskrivning men den är inte desto mindre sann för det. Så länge personalen upplever sig vara en belastning och patienterna oönskade kommer vi inte få någon ordning på sjukvården. Båda dessa är ju trots allt förutsättningen för att systemet ska fungera. Det måste ”bli fint” igen att ta hand om både den som söker vård och den som ger. Och det är bråttom, väldigt bråttom!

 

Malin Bergander

Barnmorska och förtroendevald i Vårdförbundet

 Malin Bergander
Förtroendevald Barnmorska

 

 

Filed Under: Politik, Säker vård Tagged With: #förtroendevald, #vardforbundet, #vardpol, arbetsmiljö, barnmorska, bemannig

Hans Karlsson – bara för att man vill se något betyder inte att det finns!

2 november, 2017 by Lene Lorentzen

Vad har Hans Karlssons för utbildning?

Var är listan på de arbetsuppgifter man ”växlat bort” från sjuksköterskorna?

Var är de risk och konsekvensanalyser som styrker Hans Karlssons påståenden?

Var finns de enheter som har positiva erfarenheter av denna påstådda uppgiftsväxling?

Var finns kunskapen på SKL om sjuksköterskans profession ?

 

Denna påstådda ”uppgiftsväxling” som fungerat ”så bra” i sommar är vår tids Kejsarens nya kläder, alla pratar om det men ingen har sett det. Jag ser snarare att de växlingar av uppgifter som gjorts har varit från undersköterskor till annan personal. Detta innebär INTE att sjuksköterskegruppen har blivit avlastad utan i de fall jag personligen varit inblandad, har det handlat om en ökad belastning för sjuksköterskekåren med fler uppgifter, fler patienter, ökade krav med färre resurser = avsevärt ökad risk för ohälsosam stress och risker för patienterna.

Detta är INTE en framgångsfaktor, för någon!

Så Hans Karlsson och SKL:

-Sluta sälj ”uppgiftsväxling” som lösningen på bristen på sjuksköterskor på våra sjukhus.

-Sluta få det att låta som om denna strategi är till får vårt väl och ve.

-FRÅGA OSS istället vad vi gör i vår profession, vilka uppgifter vi behöver ”Växla bort” och vilka behov vi har.

Fundera sen på vad ni har framför er när ni tittar på en sjuksköterska om lösningen på bristen på hennes profession är att anställa arbetsterapeuter, socionomer, receptarier, farmaceuter, undersköterskor och vårdbiträden. Det borde tala om vilken enorm kompetens som ligger hos en legitimerad sjuksköterska och vilken tankevurpa det är att inte värdera oss rätt.

Lene Lorentzen – operationssjukköterska och styrelseledamot #Vårdförbundet avdelning Västra Götaland.

 

Lene Lorentzen

Hör intervjun med Hans Karlsson i Sveriges radio. Hans Karlsson är chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

 

Filed Under: Säker vård, Sjuksköterska, Vårdförbundet, Villkor Tagged With: #säkervård, #vardpol, arbetsmiljö, bemanning

Kollektivavtalets dag- allvarligt, hur viktigt är det på en skala?

16 mars, 2017 by Lene Lorentzen

Kollektivavtalets dag är den 17 mars. KanelbullarAllvarligt, hur viktigt kan det vara att uppmärksamma den? I jämförelse med riktigt viktiga dagar som kanelbullens dag eller frimärkets dag så står sig kollektivavtalets dag väl slätt?

Tvärtom! Finns nog ingen viktigare dag att uppmärksamma då den står för ordning och reda på arbetsmarknaden. Det betyder i sin tur att de flesta av oss har ett arbete att gå till med ordnade former som är kända för oss innan vi tar jobbet, att vi får en lön i kuvertet som vi på förhand vet ungefär vad det blir och att vi för året har X antal semesterdagar att se fram emot. Detta betyder att vi som medborgare och arbetstagare i Sverige kan leva våra liv i trygghet baserat på en ordnad anställning.

Tidigt 1900-tal var det oro på arbetsmarknaden med dålig arbetsmiljö och usla arbetsvillkor med låga löner. Man protesterade via strejker och arbetsgivaren kontrade med att lägga lockout. Detta var ju inte hållbart för någon part då arbetstagarna inte fick några löner att leva för och arbetsgivaren fick inte ut sin produktion. Kloka som de var satte de sig ner och kom överens om att arbetstagarna fick lov att organisera sig i fackförbund med rätten att teckna kollektivavtal, samtidigt som rätten att leda och fördela arbetet skulle ligga hos arbetsgivaren. Detta ledde till lugn och ro för båda parter i många år samtidigt som man såg många förbättringar på arbetsmarknaden.

Tyvärr avstannade förbättringsarbetet och på 70-talet insåg våra politiker att om vi skulle komma längre med våra förbättringar av den svenska arbetsmarknaden så måste de lagstifta. Det var där bland andra Lagen om facklig förtroendeman(LFF), Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML) kom till. Dessa lagar stärker arbetstagarens rätt på arbetsmarknaden genom att säkerställa att vi får lov att organisera oss i fackförbund och välja förtroendevalda som för vår talan, vi får insyn i och möjlighet att påverka arbetsgivarens verksamhet via MBL och genom AML får vi en möjlighet att via skyddsombud säkerställa att vår arbetsmiljö är god.

Så kollektivavtal är det vi använder när vi vill förhandla fram bättre villkor för fler än en person, för kollektivet. Om vi inte hade möjligheten att teckna kollektivavtal skulle varje arbetstagare bli tvungen förhandla om sina egna villkor vilket leder till att det alltid finns någon som säljer sig lite billigare än de andra. Detta sänker villkoren på arbetsmarknaden, både när det gäller ersättningar och arbetstider men också arbetsmiljön.

Men kollektivavtalet är i fara. Anslutningsgraden i fackförbunden sjunker, Vårdförbundet är inget undantag. Det är endast fackförbund som har rätten att förhandla för kollektivet men denna rätten har vi bara så länge som vi kan säga att vi talar för merparten av våra yrkesgrupper. Så den dagen Vårdförbundet inte längre har tillräckligt många medlemmar är våra villkor och avtal inom sjukvården i fritt fall med en katastrof för sjukvården i kölvattnet.

Lene Lorentzen

Lene Lorentzen Ledamot Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

Så stå upp för kollektivavtalet, var stolt över ditt medlemskap i ditt fackförbund. Känn att du är en del av den svenska modellen och demokratin och att du i det lilla kan påverka i det stora.

Lene Lorentzen

#kollektivavtaletsdag #flergermer #Vardforbundet

 

 

Kollektivavtalets dag 17 mars

Filed Under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Kollektivavtalets dag, Lön, Politik, Villkor Tagged With: #flergermer, #hållbartyrkesliv, #kavdag, #kollektivavtaletsdag, #tco, #vardforbundet, #vardpol

Krisen är vår vardag!

25 januari, 2017 by Gästbloggare

Mattis NilssonVästbloggen publicerar sjuksköterskan och Vårdförbundetmedlemmen Mattis Nilssons tankar om krisen som han först gjorde som inlägg på Facebook.

Läs Mattis Nilssons blogg!

Krisen på Sahlgrenska är inte en nyhet utan något som är vår vardag sedan flera år. Däremot blir det en nyhet varje gång när en patient med tillräckligt många vänner på sociala medier gör viral succé med ett inlägg om sina fjorton timmar på en inte så ergonomisk brits, som hen tvingats dela med verklighetens folk eller när en utbränd vårdpersonal med patos skriver något välformulerat.

 

Om chefer, regionpolitiker, HR-representanter på allvar hade velat lösa den här ständigt pågående kris på hade man kunnat;

  1. Skriva ett lokalt avtal med Vårdförbundet om arbetstidsförkortning. Som det är nu orkar ingen arbeta heltid natt inom Sahlgrenska.
  1. Öppna en vårdcentral eller flera som har öppet nattetid. I Göteborg och Alingsås finns det ingenstans att söka vård förutom på akuten efter kl 22 på vardagar och efter kl 16 på helger. Det är inte så himla samhällsekonomiskt att folk med typ migrän och halsfluss ska behöva söka på en akutmottagning kl 17 en lördag. I Alingsås är akuten dessutom stängd nattetid så då behöver du åka in till Göteborg. En förlängning av det här förslaget är att man kanske hade kunnat tänka sig ett jouröppet apotek men det är väl helt orimligt efter reformen eftersom de mest verkar vilja sälja hälsokost, schampo och slussa pengar till skatteparadis.
  1. Öppna fler korttidsboenden. Dels så kanske man räddar några anhöriga (läs kvinnor) från att bränna ut sig om de fick lite hjälp med att ta hand om sina åldrade släktingar dels så är det kanske mer ekonomiskt hållbart att personalen på HIA tar hand om patienter med hjärtinfarkt än att de ska behöva leta efter medicinskt färdiga men dementa patienter som rymt och irrar runt i kulvertarna på Sahlgrenska.
  1. Ta bort HRs mandat att sätta lön. Man skulle kunna tro att lönen på Sahlgrenska sätts mellan arbetstagare och chef i samråd med facket. Det är det inte. Istället är det HR som likt en ”illuminati-inspirerad” organisation underkänner alla löneanspråk som inte följer deras mallar. Rent konkret går det till så här; Du har jobbat i Karlstad som sköterska. Du blir kär och flyttar till Göteborg. I Karlstad hade du 28000 i lön vilket du också vill ha här. Du berättar det på anställningsintervjun och chefen hör med HR som svarar 25 vilket gör att du börjar jobba på bemanningen i stället och chefen står där med en fortsatt vakant tjänst.

Om chefer, regionpolitiker, HR-representanter på allvar hade velat lösa den här ständigt pågående kris då hade man kunnat göra det men man VILL inte.

Kan de själva svara på varför?

Slut på rean #slutpårean #enannanvårdärmöjlig

/Mattis Nilsson legitimerad sjuksköterska

Akutmottagning Östra, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Filed Under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Politik, primär vård, Säker vård, Sjuksköterska, Villkor Tagged With: #enannanvårdärmöjlig, #slutpårean, #vardpol


Här bloggar avdelning Västra Götaland

Sök

Senaste inläggen

  • Grattis till mig själv på internationella sjuksköterskedagen!
  • Nu är jag legitimerad sjuksköterska!
  • Martins julbrev – Tack!
  • Massanställ oss barnmorskor!
  • Satsa på kunskapen som barnmorskorna bär!

Arkiv

Kategorier

  • #barnmorskekamp
  • #blienavoss
  • #bmstudentuppror
  • #covid19
  • #enannanvårdärmöjlig
  • #enbarnmorskaunderlivet
  • #facketgörskillnad
  • #geossrättvillkornu
  • #HÖK19
  • #livsviktigayrken
  • #minyrkesdag
  • #partsmodellen
  • #sjuksköterskansår
  • #tackamedlön
  • #TCO
  • #vardpol
  • #vgrpol
  • Ambulans
  • Arbetsmiljö
  • Arbetstid
  • årsmöte
  • Barnmorska
  • bemanningssjuksköterska
  • Biomedicinsk analytiker
  • delegering
  • demokrati
  • Dokumentation
  • Etik
  • Fackpampar
  • Förtroendevald
  • HBTQ
  • Hemsjukvården
  • Intensivvårdssjuksköterska
  • Internationella kvinnodagen
  • Jämställdhet
  • Kollektivavtalets dag
  • kommunen
  • Legitimation
  • Lön
  • mänskliga rättigheter
  • Okategoriserade
  • Politik
  • Pride
  • primär vård
  • Röntgensjuksköterska
  • Säker vård
  • semester
  • Sjuksköterska
  • Sjuksköterskedagen
  • Skolsköterskor
  • Sommarbrev
  • Student
  • undersköterska
  • valberedning
  • Vårdförbundet
  • Villkor
  • West Pride

Senaste kommentarer

  • Max Ås om Nu är jag legitimerad sjuksköterska!
  • Cristina Scacicov om Nu är jag legitimerad sjuksköterska!
  • Nina Nilsson om IVA sjuksköterskor är inte utbytbara!
  • Therese Jensen om Skämskudde VGR!!
  • Anne Karin Höglund om Skämskudde VGR!!

För redaktörer

Logga in här

RSS Nyheter från webben

  • En stund med Vårdförbundet lönar sig!
  • Nyfiken på uppdraget som förtroendevald /skyddsombud?
  • Extra årsmöte i avdelning Västra Götaland
  • Nominera årets förtroendevald!
  • Nyfiken på uppdraget som förtroendevald och skyddsombud?

Facebook

Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary
Alltid aktiverad
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Non-necessary
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
SPARA OCH ACCEPTERA