Västbloggen

Västbloggen

Västbloggen

Tungt lastad

av 2 kommentarer

“Tungt lastad” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
Vårdplatsmöte. Melior. Webblord. Samsa. Elvis. PNL. VNL. Vårdplanering. LMN. Gallerix. Skype. Webb sesam. Orbit. Samsa. Buffert. Akutvagn.

Att sjuksköterskans arbetsuppgifter har ändrats över tid är en sanning. Dagens möjligheter till administrativa lösningar via datorer och digitala lösningar har ersatt handskrivna remisser, journaler och kardex.

Patientdatalagen
3 kap. Skyldigheten att föra patientjournal

”1 §  Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal ska föras för varje patient och får inte vara gemensam för flera patienter.”

Syftet med en patientjournal

”2 §  Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten
En patientjournal är även en informationskälla för
– patienten,
– uppföljning och utveckling av verksamheten,
– tillsyn och rättsliga krav,
– uppgiftsskyldighet enligt lag, samt
– forskning.”

Dokumentationsutvecklingen har skenat som ett förarlöst lok. Sjukvården har infört så många olika registreringssystem att blotta mängden förtar själva syftet, att bidra till en god och säker vård av patienten. När sjuksköterskan förväntas registrera och dokumentera så stor del av sin arbetstid att det blir på bekostnad av patientmöten och tid för omvårdnad har vi hamnat fel. När patienten bara är en punkt av fem med syftet att föra en patientjournal bör någon stanna upp och fråga om inte vår lagstiftning har skjutit över målet? Så frågan blir, stödjer vår lagstiftning och utvecklingen av sjukvårdens administrationskrav vården av patienten, eller är det tvärtom? Vem finns till för vem?

/Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

Sjuk-Huset

av

“Sjuk-Huset” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Kom du fram till någon diagnos?
-Ett allvarligt bristtillstånd. Brist på personal, brist på acceptabla löner, brist på bra arbetsmiljö, brist på…

Våra sjukhus finns till för att ge Sveriges invånare tillgång till god och säker vård i tillfälle av att behov uppstår. I sjukhusen finns personal av olika yrkeskategorier som via sina utbildningar skaffat sig den kunskap och kompetens som behövs för att utföra vård. Där finns även många yrkeskategorier som inte arbetar i patientnära arbete men som lika fullt behövs för att god vård ska kunna utföras. Till detta finns lokaler, utrustning och mediciner som möjliggör en vård av hög kvalitet.

Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

5 kap. Verksamheten

Allmänt

1 §  Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,
2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och
5. vara lätt tillgänglig.

2 §  Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.

 

Vi ser idag en situation där våra sjukhus drivs med en brist på personal, då främst Vårdförbundets medlemmar. Bristen på kollegor med rätt kompetens för uppdraget leder till en allt för stor arbetsbörda på många som i sin tur leder till en ohälsosam stress och risk för sjukskrivning för individen. För patienten kan effekterna vara katastrofala då risken för fel och misstag ökar då personalen är överbelastad. På vilket sätt uppfylls vår lagstiftning när arbetsgivarna tillåts bedriva en underfinansierad vård, fortfarande med kraven att prestera i toppklass på bekostnad av våra medlemmars hälsa? Är vår lagstiftning bara fina ord på ett papper eller är den ryggraden i det Sverige vi vill ha? Allt kostar, och en vård av god kvalitet kostar mer än man idag betalar. Det får bli slut på det!

/Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

Arbetsuppgifter

av

      “Arbetsuppgifter” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Vi funderar på att läsa vidare…
-Vad pysslar en sjuksköterska med egentligen?
-Ni menar, förutom med logistik och administration?

När man pratar om en arbetsuppgift menar man ofta en praktiskt utförd handling som leder till ett resultat. Men den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad och i omvårdnaden ligger en mängd olika arbetsuppgifter beroende på patientklientelet och verksamheten som bedrivs

Svensk sjuksköterskeförening
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

”Omvårdnad omfattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet grundat i en humanistisk människosyn. Den legitimerade sjuksköterskan ansvarar självständigt för kliniska beslut som erbjuder människor ökade möjligheter att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa, hantera hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning och uppnå bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet fram till döden. Den legitimerade sjuksköterskan ska dessutom ha kunskap om medicinsk vetenskap och beteendevetenskap av relevansför patientens omvårdnad samt förståelse för hållbar utvecklingi hälso- och sjukvård. Arbetet ska utföras i enlighet med gällande lagar, författningar och andra styrdokument för hälso- och sjukvården.”

Tidigare var det Socialstyrelsen som utfärdade kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Dokumentet beskrev de rekommendationer Socialstyrelsen gjorde avseende den legitimerade sjuksköterskans yrkeskunnande, kompetens och förhållningssätt. I dag ligger ansvaret hos verksamhetschef att säkerställa rätt kompetens.

Tyvärr ser vi allt oftare att verksamhetschefer förväxlar detta ansvar med att styra vad en sjuksköterska ska göra och inte göra, vad en specialistsjuksköterska ska göra och inte göra. Ofta väljer man att kalla det uppgiftsväxling eller kompetensväxling.

Endast en legitimerad sjuksköterska kan bedöma vilka arbetsuppgifter som ligger inom hennes profession och vilka uppgifter som kan växlas bort. En klok verksamhetschef inser detta och vänder sig till professionen när arbetsuppgifter behöver ses över.

/Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

Äta och kissa

av

“Äta och kissa” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Men… du har ju varken ätit eller kissat på hela dagen!
-Kissat?… Aha… det är kanske därför som det kluckar i öronen!

Det är inte ovanligt att man som barnmorska inte hinner gå på toaletten, ta sina arbetspauser och raster för att vårda sina patienter, födande mammor. I förlossningsvården går det inte att planera sitt arbete då det till stor del ären akutverksamhet.

Arbetstidslagen 15 §
Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.
Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Arbetstidslagen 17 §
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Att det händer att vi som personal inom akutverksamhet inte får ut våra raster eller pauser som det var tänkt är något vi alla är beredda på. Vad vi däremot inte accepterar är när verksamheten bemannas så slimmat att det från början inte är möjligt att ta ut sin rast. Bemannar man en verksamhet med så få barnmorskor att den ena inte kan lämna avdelningen för då blir den andra ensam barnmorska kvar, då har man byggt in ett system som omöjliggör uttag av rast. Det samma gäller om man bemannar med för få för befintlig arbetsbörda.
Att inte bemanna för att möjliggöra avlösning för rast är ett brott mot arbetstidslagen, arbetsmiljölagen och patientsäkerhetslagen.
Att därigenom tvinga Vårdförbundets medlemmar att välja mellan god vård för patienten eller egen lagstadgad och nödvändig återhämtning är varken humant eller god personalpolitik!

 

Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet
Västra Götaland

Frukost

av

“Frukost” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Oh!… Är det frukost?
-Nä!… Det är gårdagens middag. Vi är ont om personal och ligger lite efter…

Att arbeta underbemannad leder till att man har fler arbetsuppgifter än man hinner med inom den tidsrymd de bör utföras. Det leder antingen till att man hoppar över en uppgift eller skjuter den på framtiden. För personalen leder det alltid till att tid och energi måste läggas på att prioritera bland viktiga omvårdnadsåtgärder istället för att faktiskt utföra dem.

Arbetsmiljölagen, kap 2, 2 §

”Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö”

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2015:4)

Organisatorisk och social arbetsmiljö

9 §” Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.”

10 §, 4” Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras.

Att vara tvungen att välja mellan viktiga omvårdnadsåtgärder och hela tiden besluta att en patient ska få en sämre vård än man vet sig vara kapabel till att ge, är grundbulten till samvetsstress.
Är det verkligen det Sverige vi vill ha? Är det det resultat vi vill få av all forskning, undersökningar, studier och utvecklingsarbete vi lägger pengar, tid och kraft på i Sverige? Är det den arbetsmiljön vi ska vara nöjda med som barnmorska, biomedicinskanalytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska?
Svaret är NEJ!
Vi förväntar oss mer!
Vi kräver mer!

/Styrelsen Vårdförbundet avdelning Västra Götaland

Den sjuka vården

av

När jag var sjuksköterskestudent hade jag fortfarande en kämpaglöd och en tro på att läget inom vården skulle förändras. Vårdkrisen uppmärksammades medialt och studentupproret ingav hopp om att vi kunde sätta press på politiker och arbetsgivare och skapa förändring.

Jag älskar att jobba som sjuksköterska, jag har jobbat inom vården och med människor sedan jag var 17 och vet att jag gör ett bra jobb och är på rätt plats. Men även glöden hos någon som brinner för något kan släckas.
Sedan två år tillbaka lämnade jag sjukvården och Stockholm. Det var många saker som spelade in. Jobbet och svåra händelser i mitt liv just då och jag kände att jag behövde en förändring för att inte riskera att bli utbränd. Jag saknade någonting som gav mig energi och alla krafter jag hade gick till jobbet.
I Göteborg började jag jobba halvtid som skolsköterska för att ha energi kvar till musiken. Men en halvtidstjänst hjälper inte om man då tvingas göra dubbla arbetet under den tiden. Även den här gången hann jag känna av det i tid. Jag hann inte bli utbränd, men jag är sjukskriven pga stress och hade jag fortsatt hade det kunnat bli en lång väg tillbaka.

Jag längtar tillbaka till jobbet. Jag saknar mina kollegor och barnen i skolan, men jag är inte helt redo än. Jag önskar jag orkade fortsätta jobba som jag gjort. Jag saknar pulsen på sjukhus och att jobba med högspecialiserad vård, men vad jag sett sedan jag slutade har läget bara förvärrats.

När jag läser om situationen på Sahlgrenska blir jag helt bestört.
Jag jobbade 4 arbetspass på MAVA för 1,5 år sedan och hade konstant panik. Det kändes att det var en arbetsplats på gränsen till kollaps. Fantastiskt fina människor jobbar och sliter ut sig där, och det gäller för hela vården. Folk dör redan i vårdköer och allvarliga misstag begås pga den höga arbetsbelastningen.

Jag blir totalt mörkrädd av att tänka på framtiden.
Alla ni som orkar bära upp sjukvården: ni är fantastiska. Men glöm inte att ta hand om er själva. Jag var tvungen att välja mellan ett jobb jag älskar, brinner för och saknar oerhört -och mig själv. Jag var tvungen att välja mig själv. Jag vet att det kanske är egoistiskt och att jag behövs, men jag orkade inte mer. Det känns oerhört sorgligt och jag blir så otroligt ledsen för alla mina kollegor som fortsätter kämpa genom detta helvete.

Fortsätt ställa krav och ifrågasätt arbetssituationen. Och orkar ni inte, prioritera er själva.
Det är inte fel att vara sjukskriven, det bevisar bara hur trasig vården är.
Det är inte vi som är sjuka, det är vår arbetssituation.
Det behövs en förändring, det är bråttom nu.

“Sjukskriven sjuksköterska”

Personalen, patienten och den heta potatisen

av

Malin Bergander
Förtroendevald Barnmorska

Som barnmorska och förtroendevald i Vårdförbundet har jag utan större ansträngning listat ut vad som räknas till vårdens två absolut största problem: Personalen och Patienterna.

Personalen belastar verksamheten med krav på en hälsosam arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning. De vill ha sådant som kompetensutveckling, raster under arbetspasset, semester och dessutom förväntar de sig lön varje månad. Svindyra utgifter.

Patienterna söker sig till vården i en aldrig sinande ström. Både unga och äldre blir sjuka eller oroliga över sjukdom. De insjuknar på annan tid än dagtid. De söker sjukvården akut, oplanerat och ibland många på samma gång. De behöver bedömas och undersökas. Högteknologisk apparatur måste användas och avancerade prover tas. När resultaten analyserats kan det bli tvunget med behandling, ibland en lång sådan. Kanske krävs inläggning på sjukhus. Riktigt dyra utgifter. Det räcker att man öppnar en dagstidning eller tittar på TV. Våra beslutsfattare förmedlar alla samma sak. Personalen och patienterna är problemet. De är källan till budgetar som skenar och vårdköer som växer.

Inställningen till personal och patient som problem och utgiftskälla genomsyrar också de flesta vårdverksamheter. Båda kategorierna behandlas bildligt talat som “heta potatisar”. Ingen (läs politiker) vill ta det övergripande ansvaret för någondera och kan man passa vidare till någon annan är det en fördel för den egna ekonomin. Ju färre personal och patienter desto större chans att klara budget.

I kölvattnet av detta breder en syn ut sig över vårt land, där alla personalkategorier är utbytbara med varandra. Någon som oavsett kompetens kan flyttas och nyttjas för att utföra alla förekommande sysslor i precis vilken verksamhet som helst.

För patienterna innebär “heta-potatis-tänket” absurt många förflyttningar och nya kontakter. Frustrerande möten där syftet ofta är att påvisa att de inte alls är i behov av vård. I alla fall inte på den vårdcentral, akutmottagning eller sjukhus de för stunden sökt sig eller befinner sig hänvisad till.

Detta kan låta som en väldigt cynisk beskrivning men den är inte desto mindre sann för det. Så länge personalen upplever sig vara en belastning och patienterna oönskade kommer vi inte få någon ordning på sjukvården. Båda dessa är ju trots allt förutsättningen för att systemet ska fungera. Det måste “bli fint” igen att ta hand om både den som söker vård och den som ger. Och det är bråttom, väldigt bråttom!

 

Malin Bergander

Barnmorska och förtroendevald i Vårdförbundet

 Malin Bergander
Förtroendevald Barnmorska

 

 

Hans Karlsson – bara för att man vill se något betyder inte att det finns!

av

Vad har Hans Karlssons för utbildning?

Var är listan på de arbetsuppgifter man “växlat bort” från sjuksköterskorna?

Var är de risk och konsekvensanalyser som styrker Hans Karlssons påståenden?

Var finns de enheter som har positiva erfarenheter av denna påstådda uppgiftsväxling?

Var finns kunskapen på SKL om sjuksköterskans profession ?

 

Denna påstådda “uppgiftsväxling” som fungerat “så bra” i sommar är vår tids Kejsarens nya kläder, alla pratar om det men ingen har sett det. Jag ser snarare att de växlingar av uppgifter som gjorts har varit från undersköterskor till annan personal. Detta innebär INTE att sjuksköterskegruppen har blivit avlastad utan i de fall jag personligen varit inblandad, har det handlat om en ökad belastning för sjuksköterskekåren med fler uppgifter, fler patienter, ökade krav med färre resurser = avsevärt ökad risk för ohälsosam stress och risker för patienterna.

Detta är INTE en framgångsfaktor, för någon!

Så Hans Karlsson och SKL:

-Sluta sälj ”uppgiftsväxling” som lösningen på bristen på sjuksköterskor på våra sjukhus.

-Sluta få det att låta som om denna strategi är till får vårt väl och ve.

-FRÅGA OSS istället vad vi gör i vår profession, vilka uppgifter vi behöver ”Växla bort” och vilka behov vi har.

Fundera sen på vad ni har framför er när ni tittar på en sjuksköterska om lösningen på bristen på hennes profession är att anställa arbetsterapeuter, socionomer, receptarier, farmaceuter, undersköterskor och vårdbiträden. Det borde tala om vilken enorm kompetens som ligger hos en legitimerad sjuksköterska och vilken tankevurpa det är att inte värdera oss rätt.

Lene Lorentzen – operationssjukköterska och styrelseledamot #Vårdförbundet avdelning Västra Götaland.

 

Lene Lorentzen

Hör intervjun med Hans Karlsson i Sveriges radio. Hans Karlsson är chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

 

Vem ska arbeta?

av

Tänk dig fredag eftermiddag. Du sitter i personalrummet ihop med tre arbetskamrater. Skulle kunna vara var som helst i vården men låt säga att det är på en operationsavdelning. Du är anestesisjuksköterska och dina tre andra arbetskamrater är operationssjuksköterskor.Det är lite fredagsfeeling och ni pratar om vad alla ska göra i helgen. Ni pratar också om veckan som varit.

Snart är alla lediga och det är FREEEEDAAAAG!!! Här kunde historian varit slut. Alla fyra hade gått hem och firat FREEDAAAG och levt lyckliga i alla sina dar…eller  iallafall  en skön helgledighet.

 

Snipp snapp slut så var ….sagan INTE slut.

Det är nu det händer, nu chefen kommer in!

”Det fattas en operationssjuksköterska ikväll och NÅGON av er måste stanna”Det är nu man skulle vilja göra som på film. Kunna frysa filmen och bara låta filmen stanna.

Låt oss frysa bilden och nu tänka efter…

Visst skulle detta kunna vara nästan var som helst i vården där arbetet sker dygnets alla timmar? Vem ska nu ta sin lediga fredag kväll och arbeta? Visst är det lite goa pengar som hägrar också?!  Lite övertidsersättning och extra guldkantspengar in på kontot…!  IMG_1693

Vem ska arbeta?

Chefen har inte sagt till de tre som kan arbeta vem som är aktuell. Det är en öppen fråga till alla tre…

ALLA  i fikarummet inklusive du och de tre operationssjuksköterskorna vet hur veckan sett ut och även den stundande helgen är planerad för ni har pratat om detta i fikarummet innan chefen dök upp.

Själv ska du till kusten och bara vara och är inte aktuell för att arbeta då du inte har rätt specialisering. En har berättat att hon måste skynda sig hem för att byta av sin partner för att de har sjuka barn hemma och skulle egentligen vabbat under dagen men då skulle verksamheten bli lidande och valde att arbeta istället. Kollega nummer två ska likasom du bara vara och inget speciellt planerat och ser fram emot FREEDAAAG och ledig helg.  Nummer tre har jobbat för många dagar i rad och har pratat glatt om sin förestående efterlängtade semester som hon ska åka på nästa dag. Hon ska skynda sig hem och packa! Chefen har också kunskap om vem som arbetat för många dagar i rad, förestående semester och det egentliga behovet av vab.

Vem tror ni börjar skruva på sig? Vem är frivillig? Finns det en frivillighet?

Det kunde bli så här:

  • Chefen pekar med handen och sagt: ” Jag beordrar kollega två” eller…
  • Chefen frågar igen ” Finns det någon frivillig” eller…
  • Kollega två hade sagt. ”Jag tar passet då ni andra har sämre förutsättningar att jobba” eller…
  • De andra kollegorna hade sagt det är ”Kollega två får jobba, vi andra kan inte. Vi har giltiga skäl för att slippa jobba” eller…
  • Kollega två säger ” Jag vill vara ledig och JAG VILL INTE och om jag ska arbeta får du BEORDRA mig!

Här sitter nu tre kollegor och en ska arbeta. Professionsstressen ligger tung över fikarummet och var finns frivilligheten?

Ska kollega nummer två som ”endast” vill vara ledig erbjuda sig? Ska hennes skäl till att var ledig vara orimliga?

För att få ett hållbart yrkesliv MÅSTE vi kunna få säga nej till att arbeta utan professionstress.

Viljan att vara ledig sätts emot och blir en kollegial press över att det ska lösas i arbetsgruppen över vem som ”frivilligt” ska arbeta.

Låt oss nu ta oss bort från samvetsstress/professionsstress och känslor till det rent faktamässiga och objektiva.

  • Någon måste ersättas och det saknas bemanning, vem ansvarar för det- CHEF
  • Vem ansvarar för att bemanna och att tillgodose att vi inte arbetar för mycket förutom den självklara arbetstidslagen- CHEF
  • Vem har bedömt att verksamheten måste ha kompetens för kvällen att uträtta en säker vård- CHEF
  • Vem ansvarar för att få in personal- CHEF
  • Vem har budgetansvar och mandat att beordra- CHEF
  • Vem har ansvar för att chef arbetsmiljö över att behöva beordra istället för ”frivillighet”- CHEFENS CHEF

Låt denna sommar och för att sedan fortsätta i kollegial anda att hantera bemanning och beordra till att bli det självklara ansvaret som chef har. Låt chef förstå att rent objektivt är det mandatet chef har och ingen annan av kollegorna.

 

Hur slutade nu sagan? Saga och saga, snarare sannhistoria.

 

Kollega nummer två blev beordrad av chef. Blev det då inga göttiga pengar eftersom hon blev beordrad? Självklart fick hon samma ersättning som om hon skulle arbetat ”frivilligt”. Det säger vårt avtal att övertidsersättning ska utgå. Var hon arg över att bli beordrad? Självklart var hon det. Arg över att hamna i professionsstress över att hennes rätt att ”bara” vara ledig för att återhämta sig inte blev respekterat utan hon skulle vara den ”frivilliga”.

Hon var nöjd över att hon slängt av sig offerkoftan och tydliggjort chefens ansvar.

 

Mot sommaren vandrar vi, låt objektiviteten flöda. Stoppa undan professionsstress och offerkoftan!

För ett hållbart yrkesliv och säg: ” NEJ, JAG VILL INTE!”

 

Snipp snapp snut så var denna berättelse slut

Stina Wernstedt och Marianne Brindbergs  

 StinaMarianne

“Natten går tunga fjät” Julhälsning 2015

av

Vårdförbundet avdelning Västra Götaland önskar alla en God Jul och en förhoppning om det nya året att vi tar många steg till ett HÅLLBART YRKESLIV. Njut av vår “skönsång”. Texten har du nedan.

”Natten går tunga fjät, runt gård och stuva”

Natten går tunga fjät, runt säng och salar

Ångesten ligger tät, smärtans tår skvalar

Nu kommer någon där, smärtlindringen hon bär

Sjuksköterskan, sjuksköterskan

Vers 1jul 2015

När första ljuset brinner
En biopsi vi tar
Ett EKG vi kanske hinner
Biomedicinska analytikern ger ett diagnostiskt svar

”Nu är det jul igen…”

Nu är det lön igen och nu är det lön igen

Och lönen varar nu en månad

Det var inte sant för det var inte sant

Ett jobb i vård är rena rånet

För det var inte sant för det var inte sant

Ett jobb i vård är rena rånet

Vers 2

När andra ljuset brinner
Då är röntgensjuksköterskans här

i rummet där strålarna finnes
hen blyförklädet bär

”Räven raskar…”

HR stöttar våra chefer

HR stöttar våra chefer

Som ber om lov

Som ber om lov

Att få öka sin bemanning

Men HR skakar på huve’t sitt

Men HR skakar på huve’t sitt

De säger nej

De säger nej

För ni har överskridit budget

Vers 3

När tredje ljuset brinner
Sjuksköterskan in på salen går
Med lugn och kunskap smärtan  försvinner
Och patienten bättre mår.

”Jul jul strålande jul”

SAM SAM arbetsmiljö

och den ska va strukturerad

Standardiserad och organiserad

För att vi ska få en bra arbetsmiljö

Skyddsombud chefen går hand i hand

Skapar ihop hållbart yrkesliv

SAM SAM arbetsmiljö

Allt i en samverkande anda

Vers 4

När fjärde ljuset brinnerchristmas-xmas-christmas-tree-decoration-medium

Snart ska barnet ut

Likt Josef, barnmorskan letar och finner

En krubba till barnet  till slut.

God Jul

Styrelsen  Vårdförbundet Västra Götaland