Västbloggen

Västbloggen

Västbloggen

Frukost

av Lämna en kommentar

“Frukost” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Oh!… Är det frukost?
-Nä!… Det är gårdagens middag. Vi är ont om personal och ligger lite efter…

Att arbeta underbemannad leder till att man har fler arbetsuppgifter än man hinner med inom den tidsrymd de bör utföras. Det leder antingen till att man hoppar över en uppgift eller skjuter den på framtiden. För personalen leder det alltid till att tid och energi måste läggas på att prioritera bland viktiga omvårdnadsåtgärder istället för att faktiskt utföra dem.

Arbetsmiljölagen, kap 2, 2 §

”Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö”

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2015:4)

Organisatorisk och social arbetsmiljö

9 §” Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.”

10 §, 4” Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras.

Att vara tvungen att välja mellan viktiga omvårdnadsåtgärder och hela tiden besluta att en patient ska få en sämre vård än man vet sig vara kapabel till att ge, är grundbulten till samvetsstress.
Är det verkligen det Sverige vi vill ha? Är det det resultat vi vill få av all forskning, undersökningar, studier och utvecklingsarbete vi lägger pengar, tid och kraft på i Sverige? Är det den arbetsmiljön vi ska vara nöjda med som barnmorska, biomedicinskanalytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska?
Svaret är NEJ!
Vi förväntar oss mer!
Vi kräver mer!

/Styrelsen Vårdförbundet avdelning Västra Götaland

Specialistsjuksköterskan #Duvanderomvården

av Lämna en kommentar

“Specialistsjuksköterskan” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Nu har vi nästan lyckats klona en specialistsjuksköterska!
-Fint!… men vore det inte lättare att erbjuda dom betald utbildning och en rejäl löneförhöjning?

Bristen på specialistsjuksköterskor är nationell inom alla elva inriktningar, anestesisjukvård, intensivsjukvård, operationssjukvård, ambulanssjukvård, psykiatrisk vård, distriktssköterska, medicinsk vård, kirurgisk vård, onkologisk vård, hälso- och sjukvård av barn och ungdom, vård av äldre.

 

Nationella planeringsstödet 2018:
”SCB bedömer i sin långtidsprognos att efterfrågan på specialistsjuksköterskor inom samtliga inriktningar kommer att överstiga tillgången fram till 2035.”

För att säkra tillgången på specialistsjuksköterskor måste det löna sig att läsa vidare. Nationell reglering av betald specialistutbildning inom ramen för anställningen är ett måste! Förutsägbar, likvärdig uppvärdering av lönen efter genomförd utbildning är ett måste!

 

/Styrelsen
Vårdförbundet
Avdelning Västra Götaland

Sjuk sjuksköterska #Duvanderomvården

av

“Sjuk sjuksköterska” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
– Blek, kladdig, utmärglad, sönderstressad, överfylld blåsa, sömnbrist, nedsatt nutrition… fort… hämta sjuksköterskan!
– Det där ÄR sjuksköterskan!

Att inte få tillräcklig återhämtning i form av dygnsvila, veckovila, rast, arbetspauser och semester medför stora risker för ohälsa.

 

ATL (arbetstidslagen)

13 § Alla arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila)

14 § Arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila)

15 § Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället

17 § Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

 SemL (semesterlagen)

12 § Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni–augusti.

 

Det är ohållbart att arbetsgivaren inte säkerställer återhämtning för Vårdförbundets medlemmar under arbetsåret. Att man sen bygger sin verksamhet på så slimmade grunder att det inte finns utrymme för fyra veckors sammanhängande ledighet på sommaren är oacceptabelt. Bemanna upp så att patientsäkerhet och arbetsmiljö säkerställs även under sommaren! Ingen ska bli sjuk av att vårda någon annan!

 

Styrelsen
Vårdförbundet
Avdelning Västra Götaland

Övertid #Duvanderomvården

av

“Övertid” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Skulle du kunna jobba lite övertid idag?
-Det går inte… Jag jobbar redan 24 timmar det här dygnet!

Inget ovanligt scenario att Vårdförbundets medlemmar blir frågade om de kan arbeta övertid i form av längre pass, extra pass, dubbelpass.

HSL(hälso och sjukvårdslagen) kap 5, 2 § ”Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.”

AML(arbetsmiljölagen) kap 3, 2 § Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs.

 

Anpassa budget efter bemanningsbehov, vårdandet sker i mötet mellan patient och personal. Det är inte acceptabelt att arbetsgivarens respekt för lagstiftningen endast finns i ord. Det är dags för handling!

 

Styrelsen
Vårdförbundet
Avdelning Västra Götaland

Jultankar

av

Midvinternattens köld är hård,  

stjärnorna gnistra och glimma.  

Alla sova i enslig gård  

djupt under midnattstimma.  

Månen vandrar sin tysta ban,  

snön lyser vit på fur och gran,  

snön lyser vit på taken.  

Endast tomten är vaken

 

Nu lackar det åter mot jul och det är dags att damma av dikten om tomten….

Den flitiga, strävsamma som i tysthet jobbar under midnattstimma. Ser om de sovande och funderar på en gåta.

Diktens tomte kan lätt översättas till andra yrkesgrupper. I och med att detta är en Vårdförbundsblogg, så går tankarna till de som strävar med att ta hand om andra under julhelgernas midnattstimma.

Alla sova i enslig gård, samtidigt fungerar sjukvården både i kommun och region. Våra yrkesgrupper är där för att ta hand om de som behöver sjukvård när majoriteten av oss sover.

För Vårdförbundet är nattarbetstid en viktig fråga. Våra medlemmar i regionen har fått eller kommer få bättre förutsättningar för att orka jobba natt.

Varför inte kommunerna har hakat på är en gåta. Likt tomten hoppas på att gåtan låter gissa sig, är förhoppningen att 2018 kommer bli året då kommunerna värdesätter våra medlemmars nattarbete lika mycket som regionen gjort.

Midvinternattens köld är hård,  

stjärnorna gnistra och glimma.  

Alla sova i enslig gård  

gott intill morgontimma.  

Månen sänker sin tysta ban,  

snön lyser vit på fur och gran,  

snön lyser vit på taken.  

Endast tomten är vaken.

GOD JUL

Hans Karlsson – bara för att man vill se något betyder inte att det finns!

av

Vad har Hans Karlssons för utbildning?

Var är listan på de arbetsuppgifter man “växlat bort” från sjuksköterskorna?

Var är de risk och konsekvensanalyser som styrker Hans Karlssons påståenden?

Var finns de enheter som har positiva erfarenheter av denna påstådda uppgiftsväxling?

Var finns kunskapen på SKL om sjuksköterskans profession ?

 

Denna påstådda “uppgiftsväxling” som fungerat “så bra” i sommar är vår tids Kejsarens nya kläder, alla pratar om det men ingen har sett det. Jag ser snarare att de växlingar av uppgifter som gjorts har varit från undersköterskor till annan personal. Detta innebär INTE att sjuksköterskegruppen har blivit avlastad utan i de fall jag personligen varit inblandad, har det handlat om en ökad belastning för sjuksköterskekåren med fler uppgifter, fler patienter, ökade krav med färre resurser = avsevärt ökad risk för ohälsosam stress och risker för patienterna.

Detta är INTE en framgångsfaktor, för någon!

Så Hans Karlsson och SKL:

-Sluta sälj ”uppgiftsväxling” som lösningen på bristen på sjuksköterskor på våra sjukhus.

-Sluta få det att låta som om denna strategi är till får vårt väl och ve.

-FRÅGA OSS istället vad vi gör i vår profession, vilka uppgifter vi behöver ”Växla bort” och vilka behov vi har.

Fundera sen på vad ni har framför er när ni tittar på en sjuksköterska om lösningen på bristen på hennes profession är att anställa arbetsterapeuter, socionomer, receptarier, farmaceuter, undersköterskor och vårdbiträden. Det borde tala om vilken enorm kompetens som ligger hos en legitimerad sjuksköterska och vilken tankevurpa det är att inte värdera oss rätt.

Lene Lorentzen – operationssjukköterska och styrelseledamot #Vårdförbundet avdelning Västra Götaland.

 

Lene Lorentzen

Hör intervjun med Hans Karlsson i Sveriges radio. Hans Karlsson är chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

 

Varför ska jag ta från min lön och betala in till Vårdförbundet?

av

Ny som förtroendevald höll Johanna Prütz ett tal till sina barnmorskekollegor om varför hon är medlem i Vårdförbundet och vad som gör att hon är organiserad i en facklig organisation. Genom sin nyvunna inspiration om VARFÖR facket finns, får du som läsare chansen att ta del av Johannas blogginlägg och hennes “meningen med föreningen”.

“Varför ska jag ta från min lön och betala in till Vårdförbundet, de gör ingenting för mig ändå? De pengarna kan jag spara”, så kan jag höra folk resonera ibland.

Bertha Wellin

Kvinnor i Sverige fick rösträtt 1921 och en av de första kvinnorna i riksdagen var Bertha Wellin. Hon var en sjuksköterska som  i början på  20-talet, när man röstade igenom lagstadgad arbetsdag på 8 timmar arbetsdag fick hon igenom att sjuksköterskor skulle undantas därför att vi inte skulle få sätta våra behov före patientens. Året 1933, när Svensk sjuksköterskeförening blev ett fackförbund, avgick Bertha Wellin som ordförande…

Vad vill jag ha sagt med denna historiska tillbakablick? Jo, att vi som är sjuksköterskor och barnmorskor kommer från en tradition där vi alltid ska sätta patienten före oss själva. Men som sjukvården och förlossningsvården ser ut idag råder stor risk att vården urholkas och försämras, eftersom ingen orkar jobba kvar! För patienternas skull MÅSTE vi värna om vår rätt till en god arbetsmiljö med hållbara arbetstider och möjlighet till återhämtning.

Och vi måste få vara lite ego. Visst, vi vill jobba med det vi gör för att vi är människor som känner omsorg om andra, annars skulle vi inte valt dessa yrken. Men vi är också eftertraktade, högskoleutbildade och erfarna anställda. Och det finns ingen vettig anledning att undanta oss från dessa rättigheter.

Det handlar om att förändra en föråldrad syn på de traditionellt kvinnliga yrkena och Vårdförbundet jobbar hårt med dessa frågor.
Genom förhandling och kunskap förändras samhället långsamt.

Den senaste HÖK 16 (Huvudöverenskommelsen) fokuserar på bättre återhämtning vid skiftarbete och nattarbete, hälsosamma arbetstider, större möjlighet till utbildning och specialisering med lön från arbetsgivaren för att på lång sikt lösa kompetensbristen.
Genom att betala din medlemsavgift till Vårdförbundet bidrar du till att Vårdförbundet kan ha anställda som aktivt driver frågor som rör allas våra rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Det är lätt att tänka att Vårdförbundet inte ger mig något personligen, men det är för att vi idag tar saker som anställningsskydd, semester, föräldraledighet och arbetsskadeförsäkring för givna.
Idag är majoriteten av oss inom vården organiserade och medlemmar i ett fackförbund. Tänk om denna viktiga rättighet, och jag vill säga SKYLDIGHET, urholkas då är inte arbetsgivaren längre bunden av våra kollektivavtal (som gäller även ickemedlemmar)…

De kan anställa personal helt utifrån vinstdrivande intressen. Varje anställd får då förhandla om sina villkor. Är du stark och frisk och en bra förhandlare får du kanske det bättre men vad händer med dig den dag du blir sjuk? Eller med din kollega, som alltid ställer upp och inte kräver något. Ska inte hon ha semester?
Nej, kollektivavtal förenar oss och värnar om våra rättigheter som tidigare generationer har fått slåss för.
Och arbetsgivaren vinner också på ett samarbete med fackförbunden. En bättre arbetsmiljö leder till nöjdare personal och bättre utförande av vården. Att få oss att stanna kvar och trivas och vilja vara med och utveckla vården ligger i arbetsgivarens intresse. Detta bygger den svenska modellen på. Istället för konflikter och strejker har vi fredsplikt, kollektivavtal och lagar om medbestämmande och anställningsskydd som arbetsgivare och fackförbund förhandlar utifrån.
Jag upplever att jag som förtroendevald har möjlighet att påverka och föra fram medlemmarnas åsikter uppåt. Alla behöver inte själva vara förhandlare, vi har förtroendevalda  och jag är en av dem.

Kom till oss om ni har frågor så ska vi tillsammans förbättra våra förhållanden.  Tillsammans är vi starka!

Johanna Prütz
barnmorska  och  förtroendevald på förlossningen på Södra Älvsborgs Sjukhus.

#tillsammansärvistarka #flergermer #Vårdförbundet

 

 

Kollektivavtalets dag- allvarligt, hur viktigt är det på en skala?

av

Kollektivavtalets dag är den 17 mars. KanelbullarAllvarligt, hur viktigt kan det vara att uppmärksamma den? I jämförelse med riktigt viktiga dagar som kanelbullens dag eller frimärkets dag så står sig kollektivavtalets dag väl slätt?

Tvärtom! Finns nog ingen viktigare dag att uppmärksamma då den står för ordning och reda på arbetsmarknaden. Det betyder i sin tur att de flesta av oss har ett arbete att gå till med ordnade former som är kända för oss innan vi tar jobbet, att vi får en lön i kuvertet som vi på förhand vet ungefär vad det blir och att vi för året har X antal semesterdagar att se fram emot. Detta betyder att vi som medborgare och arbetstagare i Sverige kan leva våra liv i trygghet baserat på en ordnad anställning.

Tidigt 1900-tal var det oro på arbetsmarknaden med dålig arbetsmiljö och usla arbetsvillkor med låga löner. Man protesterade via strejker och arbetsgivaren kontrade med att lägga lockout. Detta var ju inte hållbart för någon part då arbetstagarna inte fick några löner att leva för och arbetsgivaren fick inte ut sin produktion. Kloka som de var satte de sig ner och kom överens om att arbetstagarna fick lov att organisera sig i fackförbund med rätten att teckna kollektivavtal, samtidigt som rätten att leda och fördela arbetet skulle ligga hos arbetsgivaren. Detta ledde till lugn och ro för båda parter i många år samtidigt som man såg många förbättringar på arbetsmarknaden.

Tyvärr avstannade förbättringsarbetet och på 70-talet insåg våra politiker att om vi skulle komma längre med våra förbättringar av den svenska arbetsmarknaden så måste de lagstifta. Det var där bland andra Lagen om facklig förtroendeman(LFF), Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML) kom till. Dessa lagar stärker arbetstagarens rätt på arbetsmarknaden genom att säkerställa att vi får lov att organisera oss i fackförbund och välja förtroendevalda som för vår talan, vi får insyn i och möjlighet att påverka arbetsgivarens verksamhet via MBL och genom AML får vi en möjlighet att via skyddsombud säkerställa att vår arbetsmiljö är god.

Så kollektivavtal är det vi använder när vi vill förhandla fram bättre villkor för fler än en person, för kollektivet. Om vi inte hade möjligheten att teckna kollektivavtal skulle varje arbetstagare bli tvungen förhandla om sina egna villkor vilket leder till att det alltid finns någon som säljer sig lite billigare än de andra. Detta sänker villkoren på arbetsmarknaden, både när det gäller ersättningar och arbetstider men också arbetsmiljön.

Men kollektivavtalet är i fara. Anslutningsgraden i fackförbunden sjunker, Vårdförbundet är inget undantag. Det är endast fackförbund som har rätten att förhandla för kollektivet men denna rätten har vi bara så länge som vi kan säga att vi talar för merparten av våra yrkesgrupper. Så den dagen Vårdförbundet inte längre har tillräckligt många medlemmar är våra villkor och avtal inom sjukvården i fritt fall med en katastrof för sjukvården i kölvattnet.

Lene Lorentzen

Lene Lorentzen Ledamot Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

Så stå upp för kollektivavtalet, var stolt över ditt medlemskap i ditt fackförbund. Känn att du är en del av den svenska modellen och demokratin och att du i det lilla kan påverka i det stora.

Lene Lorentzen

#kollektivavtaletsdag #flergermer #Vardforbundet

 

 

Kollektivavtalets dag 17 mars

3 300 miljoner skäl till att vi inte utbildar nya sjuksköterskor?

av

3 300 miljoner skäl till att vi inte utbildar nya sjuksköterskor?
Kanske inte riktigt sant men en del saker under min utbildning till sjuksköterska har fått mig att börja fundera på om utbildningen verkligen är inne på rätt väg. Efter fyra terminer blev det ett abrupt avbrott, vilket har gett mig möjlighet till en del reflektion i frågan.
Våren 2015 samlades alla nya elever och den första funderingen kom redan vid andra välkomsttalet.

”Kom ihåg en sak, sjuksköterska är inget praktiskt yrke”. Oj då, jag hade ingen aning om att vi skulle bli akademiker och forskare allihopa 20160617_154802som satt i aulan. Jag trodde i min enfald att jag skulle springa i en korridor med en sökare i fickan som piper, en telefon i örat med en överrapportering till kommunen, en anhörig som vill flika in en fråga och en undersköterska som behöver hjälp med en tyngre patient samt en läkare som behöver ronda. Och kanske även under samma nanosekund som allt sker blanda till antibiotika, lägga mitt schema och handleda en student.

Men jag kanske har fel om verkligheten och skolan har rätt, sjuksköterska är inget praktiskt yrke.
Att gå från 40 veckors VFU (verksamhetsförlagd utbildning) till nästan hälften och fylla ut teoritiden med massa inlämningsarbeten på minst 2 000 ord som ska vara vetenskapligt skrivna enligt mallar och referenser, då undrar jag om utbildningen speglar verkligheten. Att ta bort kurser som smärta, svikt och dra in på VFU på IVA och istället vara kvar i skolans lokaler och tro att en docka kan spegla det som händer en människa på en IVA-avdelning känns inte helt relevant. Sen har lärosätet mage att kritisera andra lärosäten att de är för medicinskt inriktade, kanske borde man revidera i vilken riktning skolan är på väg. En nationell standard och en revidering av samtliga utbildningsplatser för framtida sjuksköterskor borde vara aktuellt innan VFU’n är nere på 10 veckor och alla refererar enligt APA (American Psychological Association).
Efter att ha arbetat med människor i över 15 år inom alla områden så tror jag att jag har en hyfsad omvårdnadskänsla. På min första omvårdnadstenta fick jag VG (väl godkänd) men på min kliniska omvårdnad blev jag underkänd och spärrad. Efter två år måste jag ta en paus innan jag får göra mina sista två terminer och det hade varit helt okej om det hade känts relevant. Men om jag har VG på första omvårdnaden och när 76% blir underkända efter fyra terminers studier och vid sista tentatillfället underkänns 91%!

Har då verkligen alla studenter efter två år plötsligt blivit dumma i huvudet eller skulle det kunna vara så att det är något fel på kursen?

De som går terminen efter oss har fyra chanser innan de blir spärrade, vissa ämnen har fem tillfällen, vi blev spärrade efter tre. Några studenter fick komma till examinatorn och bli muntligt godkända medans vissa av oss aldrig fick den chansen. Ett fel som jag gärna lyfter är på en fråga om vad som kan hända med en patient vid isolering, jag skrev att de kunde bli arga. Det var fel, rätt svar är att de kan uppleva ilska. Tillåt mig skratta men hur ser du skillnad på någon som är arg eller upplever ilska, vilka olika bemötandestrategier använder vi oss av vid dessa två vitt skilda tillstånd.

untitledSå ett halvårs avstängning från fortsatta studier, hur ska jag klara mig? 

Jo tack bara bra, jag blev erbjuden 100% på en hjärtmedicin avdelning men tackade nej för jag fick även ett erbjudande om 100% på IVA och full lön vid specialistutbildningen senare. Det positiva i det hela är att jag som undersköterska på IVA nu får allt det som skolan har skalat bort som irrelevant, så jag kan jämföra hur dockorna simulerar cyanotiskt utseende, blek och svettig hud när jag kommer tillbaka. Jag tror på allvar att utbildningen behöver en rejäl översyn och tydligare riktlinjer för att spegla verkligheten, vi kan inte bli spärrade på grund av att en examinator inte kan förstå synonymer och bara tillåter vissa att sitta i knät och bli muntligt godkända eller att vi missar ett kommatecken när vi refererar enligt APA. Utbildningen glider mer och mer bort från verkligheten.

/Mikael Öström

Krisen är vår vardag!

av

Mattis NilssonVästbloggen publicerar sjuksköterskan och Vårdförbundetmedlemmen Mattis Nilssons tankar om krisen som han först gjorde som inlägg på Facebook.

Läs Mattis Nilssons blogg!

Krisen på Sahlgrenska är inte en nyhet utan något som är vår vardag sedan flera år. Däremot blir det en nyhet varje gång när en patient med tillräckligt många vänner på sociala medier gör viral succé med ett inlägg om sina fjorton timmar på en inte så ergonomisk brits, som hen tvingats dela med verklighetens folk eller när en utbränd vårdpersonal med patos skriver något välformulerat.

 

Om chefer, regionpolitiker, HR-representanter på allvar hade velat lösa den här ständigt pågående kris på hade man kunnat;

  1. Skriva ett lokalt avtal med Vårdförbundet om arbetstidsförkortning. Som det är nu orkar ingen arbeta heltid natt inom Sahlgrenska.
  1. Öppna en vårdcentral eller flera som har öppet nattetid. I Göteborg och Alingsås finns det ingenstans att söka vård förutom på akuten efter kl 22 på vardagar och efter kl 16 på helger. Det är inte så himla samhällsekonomiskt att folk med typ migrän och halsfluss ska behöva söka på en akutmottagning kl 17 en lördag. I Alingsås är akuten dessutom stängd nattetid så då behöver du åka in till Göteborg. En förlängning av det här förslaget är att man kanske hade kunnat tänka sig ett jouröppet apotek men det är väl helt orimligt efter reformen eftersom de mest verkar vilja sälja hälsokost, schampo och slussa pengar till skatteparadis.
  1. Öppna fler korttidsboenden. Dels så kanske man räddar några anhöriga (läs kvinnor) från att bränna ut sig om de fick lite hjälp med att ta hand om sina åldrade släktingar dels så är det kanske mer ekonomiskt hållbart att personalen på HIA tar hand om patienter med hjärtinfarkt än att de ska behöva leta efter medicinskt färdiga men dementa patienter som rymt och irrar runt i kulvertarna på Sahlgrenska.
  1. Ta bort HRs mandat att sätta lön. Man skulle kunna tro att lönen på Sahlgrenska sätts mellan arbetstagare och chef i samråd med facket. Det är det inte. Istället är det HR som likt en ”illuminati-inspirerad” organisation underkänner alla löneanspråk som inte följer deras mallar. Rent konkret går det till så här; Du har jobbat i Karlstad som sköterska. Du blir kär och flyttar till Göteborg. I Karlstad hade du 28000 i lön vilket du också vill ha här. Du berättar det på anställningsintervjun och chefen hör med HR som svarar 25 vilket gör att du börjar jobba på bemanningen i stället och chefen står där med en fortsatt vakant tjänst.

Om chefer, regionpolitiker, HR-representanter på allvar hade velat lösa den här ständigt pågående kris då hade man kunnat göra det men man VILL inte.

Kan de själva svara på varför?

Slut på rean #slutpårean #enannanvårdärmöjlig

/Mattis Nilsson legitimerad sjuksköterska

Akutmottagning Östra, Sahlgrenska Universitetssjukhuset