Det är en stor fråga de flesta brottas med inför semestrarna och den är inte på något sätt unik för vården men däremot slår den hårdare mot samhället än om vi tappar farten inom byggnadssektorn i två månader. Jag har arbetat i i snart 25 år inom olika branscher och inför sommaren har det alltid varit samma fråga, oavsett bransch, hur löser vi sommaren med alla semestrar?

I och med att det är ett fenomen som uppstår i alla branscher så borde fokus ligga på hur vi ska vrida på kuben tillsammans. Varför har vi aldrig personal till att täcka våra semestrar? Finns det någon universallösning? Nej, det kommer alltid bli lite mindre erfarenhet, lägre arbetstakt och kanske till och med lite fel och brister under semester perioderna.

Eftersom vården är en av våra viktigaste samhällsfunktioner är det viktigt att den fungerar året om. Jag som student har i alla fall några svar på varför jag inte arbetar inom vården samt några frågor till vården. Jag kan börja med varför jag väljer bort vården inför mitt sommarjobb.

Det viktigaste för mig som student är att få en bra lön, jag har två barn och bor i en villa. De pengar som bli över lägger jag på hög för att använda under terminen, så lönen är det absolut viktigaste. Vården kan inte få mig som sommarvikarie för att lönen är för låg. Det blir skillnad när jag är färdig utbildad och kan jobba året om men nu har jag bara tre månader på mig att dra in så mycket jag kan för att hushålla med i nio månader. Den andra biten är arbetsmiljön. Jag har tidigare arbetat som sommarvikarie inom vården och vet hur stressigt det blir för alla, den ordinarie personal som ska axla allt ansvar, de ”nya” som är stressade för att de inte vet alla rutiner, patienterna som känner av att personalen är stressad och alla saker som tar slut och påfyllningen av material halkar efter. Det blir att släcka bränder, varje sommar.

Sen kommer lite frågor till vården från mig som student. Eftersom det blir likadant varje år så borde det finnas ett effektivare flödesschema där vårdköer, operationer och andra behandlingar läggs från september till maj. Vård som inte kan anstå, trauma, kroniska sjukdomar o.s.v. kommer alltid att finnas, men det vi kan planlägga bör alltid ligga utanför semesterperioderna till 100%. När juni kommer ska alla operationer vara klara och vårdköerna skall vara på noll. Detta borde medföra att vi har mer ordinarie personal tillgänglig för att täcka upp på t.ex. akuten.

Varför fångar inte vården upp studenter tidigare? Sjukhuset har som policy att vänta tills studenten har gjort fyra terminer. Fånga upp studenterna på sin första praktik och bind dem tidigare till stället. Fråga vad de vill, vad de har för målsättning, var genuint intresserade i er framtida kollega. Hade någon frågat mig så hade de fått det här svaret:

 

• Jag skulle vilja arbeta på er medicinska avdelning mitt första halvår och sedan byta till en kirurgisk avdelning nästa halvår. Det vore även önskvärt om jag fick arbeta 50% sedan, och de andra 50% vidare utbildar jag mig till specialistsjuksköterska. En rimlig lön med tanke på mina erfarenheter och betald vidare utbildning. När jag arbetat ytterligare några år som specialistsjuksköterska skulle jag vilja forska och fortfarande vara knuten till sjukhuset och min högskola.

Hade vården varit lite smartare hade den sugit upp mig under VFU termin två och bett mig jobba lite extra under studietiden på lov och helger. Då kanske jag till och med hade tjänat in tillräckligt för att även kunna arbeta som sommarvikarie. Och de hade fått en kandidat som brinner för ämnet och vill forska.

Så, där är mitt svar på varför jag inte arbetar inom vården i sommar. Det finns folk som vill arbeta och förmodligen kan göra ett bra omvårdnadsarbete men vården vet inte hur de ska gå tillväga för att knyta dem till sig. Bli en intresserad arbetsgivare, se potentialen i individen, planera och gör ett bättre flödesschema. Finns det ett bra arbetssätt och arbetsmiljö så uppstår inte problemen, då trivs personer och blir lojala och uträttar mer än vad arbetsgivaren betalar för. Samt att det ser vikarier och känner värmen på avdelningen, vilket i sin tur leder till att de också vill stanna och bli en del av atmosfären.

Trevlig sommar

Mikael Öström

”42-årig livlig dalmas, lyckligt gift tvåbarnspappa på västkusten, blivande sjuksköterska och extraknäckande hamnarbetare”