Västbloggen

Västbloggen

Västbloggen

Sjuk-Huset

av

“Sjuk-Huset” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Kom du fram till någon diagnos?
-Ett allvarligt bristtillstånd. Brist på personal, brist på acceptabla löner, brist på bra arbetsmiljö, brist på…

Våra sjukhus finns till för att ge Sveriges invånare tillgång till god och säker vård i tillfälle av att behov uppstår. I sjukhusen finns personal av olika yrkeskategorier som via sina utbildningar skaffat sig den kunskap och kompetens som behövs för att utföra vård. Där finns även många yrkeskategorier som inte arbetar i patientnära arbete men som lika fullt behövs för att god vård ska kunna utföras. Till detta finns lokaler, utrustning och mediciner som möjliggör en vård av hög kvalitet.

Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

5 kap. Verksamheten

Allmänt

1 §  Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,
2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och
5. vara lätt tillgänglig.

2 §  Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.

 

Vi ser idag en situation där våra sjukhus drivs med en brist på personal, då främst Vårdförbundets medlemmar. Bristen på kollegor med rätt kompetens för uppdraget leder till en allt för stor arbetsbörda på många som i sin tur leder till en ohälsosam stress och risk för sjukskrivning för individen. För patienten kan effekterna vara katastrofala då risken för fel och misstag ökar då personalen är överbelastad. På vilket sätt uppfylls vår lagstiftning när arbetsgivarna tillåts bedriva en underfinansierad vård, fortfarande med kraven att prestera i toppklass på bekostnad av våra medlemmars hälsa? Är vår lagstiftning bara fina ord på ett papper eller är den ryggraden i det Sverige vi vill ha? Allt kostar, och en vård av god kvalitet kostar mer än man idag betalar. Det får bli slut på det!

/Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

Underläkare kan inte ersätta sjuksköterskor

av

Hur långt kan vårdens arbetsgivare gå för att slippa ta tag i den verkliga frågan, bristen på sjuksköterskor inom slutenvården? Den senaste veckan har vi i Göteborgsområdet fått se ännu ett exempel på kreativt tänkande från våra chefer.

Enligt Socialstyrelsen finns 15 000 legitimerade sjuksköterskor som inte arbetar i hälso- och sjukvård i Sverige. Många vårdavdelningar vittnar om svårigheter att rekrytera, men ännu fler om svårigheter att behålla. Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU), verksamhetsområde Medicin och akutsjukvård Mölndal, skickade i förra veckan ut ett brev som var adresserat till läkarstudenter termin 10 och underskrivet av verksamhetschef Jerker Persson. I brevet erbjuds läkarstudenterna arbete som sjuksköterskor inför sommaren. Brevet publicerades av (minst) en student och fick stor spridning i sociala medier. Vi i Vårdförbundet läste det med bestörtning. Inte i första hand för att tanken tänkts, men för att brevet gått ut till studenterna innan första kontakten tagits med Vårdförbundet. Brevets innehåll är i flera avseenden kränkande mot sjuksköterskeprofessionen och för omvårdnaden som akademiskt ämne. Måndagen 4 mars, gick dessutom SUs ledning ut med att man vill arbeta på detta sätt, alltså att anställa underläkare för att ersätta sjuksköterskor. Fortfarande utan samverkan med Vårdförbundet.

Vårdförbundet kan ha respekt för att trycket är högt på våra chefer på olika nivåer och att bristen på vårdplatser inte bara drabbar patienter utan alla oss som arbetar i vården. Däremot kan vi inte acceptera att vår arbetsgivare frångår gängse rutiner för hur information framförs till fackförbunden och absolut inte bilden av sjuksköterskeprofessionen som framförs i brevet.

Jerker Persson skriver att ”allt som en sjuksköterska får göra får också en läkare göra”. Detta påstående är förstås inte helt felaktigt rent juridiskt, men visar på en bristande respekt för vår profession och för omvårdnaden som ämne. I en intervju med Vårdfokus (190301) menar Jerker Persson även att man ”alltid kan fråga sig vad som är omvårdnad”. Vi är många som inte behöver fråga oss det.
Legitimerade sjuksköterskor har minst en kandidatexamen i omvårdnad, specialistsjuksköterskor har en magister och det finns många på våra universitet och högskolor med omvårdnad som sitt forskningsområde. Omvårdnad är ett ämne som behandlar frågor om vårdande relationer, handlingar och som främjar hälsa på alla plan utifrån patientens livssammanhang. Inte något som går att koka ned till ett antal uppgifter som sedan kan fördelas ut. En underläkare kan vara aldrig så duktig på att utföra medicinsktekniska uppgifter, men specifik omvårdnad kommer hen inte att bemästra med mindre än att faktiskt vara legitimerad sjuksköterska.

Medicin och akutsjukvård Mölndal har blivit ett uppmärksammat exempel på hur arbetsgivare inom vården försöker hantera sjuksköterskebristen, men de är alltså inte ensamma. Dessutom återinför arbetsgivaren sjukvårdsbiträden, delegerar läkemedelsuppgifter och tar fram låtsas-tjänster, som sjuksköterskeassistenter. Samtidigt framhåller arbetsgivaren vikten av att vi alla arbetar på toppen av vår kompetens. Toppen av sjuksköterskans kompetens är att se helheten. För att kunna göra det måste man vara ute bland patienterna.

Vi ser fram emot den dag då vår arbetsgivare ägnar lika mycket engagemang åt våra villkor som åt att hitta lösningar på att ersätta sjuksköterskor med andra yrken. Vårdplatser hålls öppna genom att ha medarbetare i rätt antal och med rätt kompetens. Alla vårdens yrken behövs, men vi kan inte ersätta varandra.
Våra yrken är inte till salu!

Förtroendevalda för Vårdförbundet på Sahlgrenska universitetssjukhuset
Carina Deréus
Matilda Eriksson
Nicklas Martinsson
Susanne Blom Persson

Fullt väntrum

av

“Fullt väntrum” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Vi måste verkligen bygga ut väntrummet här på akuten!
-Vore bättre att bygga ut Primärvården!

Att akutmottagningarnas väntrum är fulla och även överfulla är tyvärr inget ovanligt. Många av landets sjukhus är byggda för länge sedan och inte dimensionerade för det antal patienter som är i behov av vård i dag.

Socialstyrelsen

”Överbeläggning är när en inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på en disponibel vårdplats. En disponibel vårdplats definieras som en vårdplats i sluten vård, med fysisk utformning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö”.

”Effektiv vård”, Göran Stiernstedt et al´

”Utredningens förslag: Vård som inte kan tillgodoses i öppen vård ges som sluten vård.”

Fulla väntrum kan tyvärr inte klassas som överbeläggningar då patienten tekniskt sett bara väntar på att få vård. Inte desto mindre blir det sjukvårdspersonalens ansvar att se till de som sitter i väntrummet. Är inflödet för högt finns risker att de som är i behov av att få hjälp snabbt missas eller försämras i sitt tillstånd under väntan. Därför är fulla väntrum ett stort stressmoment med ökade krav för sjuksköterskorna på en akutmottagning. Ett av förslagen i den statliga utredningen ”Effektiv vård” är att Sverige måste bättra på sin primärvårdsverksamhet då den ska vara första instansen man som patient ska söka sig till. Det betyder att ska vi minska antal som söker sig till akutmottagningarna, förmodat att de har lättare sjukdomstillstånd som kan skötas via primärvården, så måste tillgängligheten i primärvården öka. Detta är en del i dagens omställningsarbete som pågår i landet. Men taget i beaktning att demografin förändras till att vi blir fler som lever längre kommer söktrycket till sjukvården, oavsett instans, att öka. Så oavsett om vi lyckas med att ställa om vården kommer arbetsbelastningen vara fortsatt hög på våra akutmottagningar. Oavsett om lokalerna är för små eller de som söker är för många, så är enda lösningen för att tillgodose en god arbetsmiljö för Vårdförbundets medlemmar att arbetsbelastningen per sjuksköterska är rimlig.

Omställningen löser inte kompetensförsörjningsproblemet!

Avdelningsstyrelsen Västra Götaland

Äta och kissa

av

“Äta och kissa” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Men… du har ju varken ätit eller kissat på hela dagen!
-Kissat?… Aha… det är kanske därför som det kluckar i öronen!

Det är inte ovanligt att man som barnmorska inte hinner gå på toaletten, ta sina arbetspauser och raster för att vårda sina patienter, födande mammor. I förlossningsvården går det inte att planera sitt arbete då det till stor del ären akutverksamhet.

Arbetstidslagen 15 §
Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.
Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Arbetstidslagen 17 §
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Att det händer att vi som personal inom akutverksamhet inte får ut våra raster eller pauser som det var tänkt är något vi alla är beredda på. Vad vi däremot inte accepterar är när verksamheten bemannas så slimmat att det från början inte är möjligt att ta ut sin rast. Bemannar man en verksamhet med så få barnmorskor att den ena inte kan lämna avdelningen för då blir den andra ensam barnmorska kvar, då har man byggt in ett system som omöjliggör uttag av rast. Det samma gäller om man bemannar med för få för befintlig arbetsbörda.
Att inte bemanna för att möjliggöra avlösning för rast är ett brott mot arbetstidslagen, arbetsmiljölagen och patientsäkerhetslagen.
Att därigenom tvinga Vårdförbundets medlemmar att välja mellan god vård för patienten eller egen lagstadgad och nödvändig återhämtning är varken humant eller god personalpolitik!

 

Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet
Västra Götaland

Städskrubb och vårdplatsöversyn

av

“Städskrubb och vårdplatsöversyn” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Vi håller på med en vårdplatsöversyn, och undrar om den här städskrubben används?
-Skämtar ni eller?

Att patienter ligger i andra lokaler än på en godkänd vårdplats är det nya normala. När vårdplatserna är färre än patienterna tvingas personalen ta till utrymmen som behandlingsrum, korridor, matsal och så vidare. Patienten ligger då på en överbeläggningsplats. Att vårda patienter på platser som inte lever upp till godkända krav på lokal, utrustning, bemanning, integritet och säkerhet leder till ökade risker för både patient och personal.

Socialstyrelsen

Disponibel vårdplats, vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö.

Överbeläggning, händelse när en inskriven patient vårdas på vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats.

Det är lätt att se när en patient ligger på en överbeläggningsplats om den befinner sig i en korridor. Inte lika lätt när bemanningen är det som inte räcker till. Om vi inte kan definiera hur många vi ska vara för att vårda säkert med bibehållen god arbetsmiljö, kan vi inte heller påvisa att vi måste bli fler. Om vi inte kan se vad som är fel, kan vi inte heller lösa problemet.
Dags att ställa krav på att införa vårdtyngdsmätning anpassad till den vård som bedrivs inom en viss enhet.
En vårdplatsöversyn är irrelevant utan en bemanningsöversyn.
En bemanningsöversyn är omöjlig utan kontinuerlig vårdtyngdsmätning.
Dags att börja jobba!

Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

 

Frukost

av

“Frukost” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Oh!… Är det frukost?
-Nä!… Det är gårdagens middag. Vi är ont om personal och ligger lite efter…

Att arbeta underbemannad leder till att man har fler arbetsuppgifter än man hinner med inom den tidsrymd de bör utföras. Det leder antingen till att man hoppar över en uppgift eller skjuter den på framtiden. För personalen leder det alltid till att tid och energi måste läggas på att prioritera bland viktiga omvårdnadsåtgärder istället för att faktiskt utföra dem.

Arbetsmiljölagen, kap 2, 2 §

”Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö”

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2015:4)

Organisatorisk och social arbetsmiljö

9 §” Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.”

10 §, 4” Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras.

Att vara tvungen att välja mellan viktiga omvårdnadsåtgärder och hela tiden besluta att en patient ska få en sämre vård än man vet sig vara kapabel till att ge, är grundbulten till samvetsstress.
Är det verkligen det Sverige vi vill ha? Är det det resultat vi vill få av all forskning, undersökningar, studier och utvecklingsarbete vi lägger pengar, tid och kraft på i Sverige? Är det den arbetsmiljön vi ska vara nöjda med som barnmorska, biomedicinskanalytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska?
Svaret är NEJ!
Vi förväntar oss mer!
Vi kräver mer!

/Styrelsen Vårdförbundet avdelning Västra Götaland

Övertid #Duvanderomvården

av

“Övertid” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Skulle du kunna jobba lite övertid idag?
-Det går inte… Jag jobbar redan 24 timmar det här dygnet!

Inget ovanligt scenario att Vårdförbundets medlemmar blir frågade om de kan arbeta övertid i form av längre pass, extra pass, dubbelpass.

HSL(hälso och sjukvårdslagen) kap 5, 2 § ”Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.”

AML(arbetsmiljölagen) kap 3, 2 § Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs.

 

Anpassa budget efter bemanningsbehov, vårdandet sker i mötet mellan patient och personal. Det är inte acceptabelt att arbetsgivarens respekt för lagstiftningen endast finns i ord. Det är dags för handling!

 

Styrelsen
Vårdförbundet
Avdelning Västra Götaland

Utlokalisering #Duvanderomvården

av

Vårdförbundet avdelning Västra Götaland startar härmed ett samarbete med tecknaren och sjuksköterskan Lars Duvander.
Vi kommer löpande publicera teckningar med aktuella teman från vården i Sverige idag. Styrelsen ger samtidigt sin syn på vårdpolitik kopplat till varje teckning.
Du vill inte missa detta.
Håll utkik på Västbloggen!

“Utlokalisering” Tecknaren Lars Duvander #Duvanderomvården

Att Vårdförbundets medlemmar får vårda patienter som är utlokaliserade på grund av vårdplatsbrist är mer regel än undantag. För sjuksköterskan innebär det att man ofta tvingas arbeta utanför sitt kompetensområde.

Socialstyrelsen: ”Utlokaliseringar av patienter ger en ökad risk för vårdskador eftersom det inte alltid finns tillräcklig kompetens och kapacitet för att möta patientens behov.”

AFS 2015:4 (Arbetsmiljöverkets författningssamling, Organisatorisk och social arbetsmiljö): ”Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet”.

AML (arbetsmiljölagen): ”arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet”.

Så länge vi tvingas arbeta i en miljö med organisatoriska brister som utlokaliserade patienter är beviset på, finns en fara att vi arbetar under för stora krav. Blir dessa brister långvariga kan de höga kraven bli en grund till ohälsa. Vi vet att bristen på vårdplatser beror på att det finns för få sjuksköterskor anställda på våra sjukhus. Dags att bemanna upp!

 

Styrelsen
Vårdförbundet
Avdelning Västra Götaland

Vem vill vänta på provsvar?

av

Har nu lyssnat till ett antal valutfrågningar både i TV och på radio. 
Att satsa på sköterskor är ofta gångbart för politiker i en valdebatt, men jag blir aldrig klok på om det är undersköterskor, mentalskötare eller sjuksköterskor som de menar.

Men vården består av fler yrkeskategorier. Vårdförbundet representerar röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och sjuksköterskor.

I media basuneras ut att vårdkrisen beror på för få sjuksköterskor. Men det är bara en del av sanningen.

Oftast glömmer media och politiker bort att det är en brist på röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.
Två mycket viktiga yrkesutövare som behöver finnas för att du ska få rätt diagnos och i slutändan rätt behandling.
Två yrkesgrupper som också är underbetalda, underbemannade och som idag saknar möjligheten att specialistutbilda sig.

Om dessa yrkesgrupper saknas så förlängs väntan på provsvaren, röntgenundersökningarna vilket medför försenade operationer och behandlingar, något som också är en del av sjukvårdsköerna.

Hur länge ska man tex efter mammografi behöva vänta på svar?

Ett sätt att attrahera och hålla kvar dessa grupper vore om arbetsgivaren kan visa en möjlig karriärväg inom yrket. Men för att det ska gå behöver staten sätta ner foten och bestämma vad som ska ingå i en utbildning för att bli specialist som biomedicinska analytiker eller röntgensjuksköterska. Det är det som menas med reglerad specialistutbildning.

Kom igen politiker, hur svårt kan de va?

Länkar till två klipp om hur det är att vara röntgensjuksköterska och biomedicinsk analytiker!

 

Att tälta

av

Hävert på sjukhussäng

Sonen kom i går hem från en resa i Bohuslän där han tillsammans med en kompis varit och tältat på öar utanför Hamburgsund. En dröm som sonen haft hela sommaren.

Samtidigt var jag på besök på MAVA (Medicinsk akutvårdsavdelning) på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. På MAVA upplevde jag en annan typ av tältning.

På MAVA som har en personal som sliter för att göra allt till det bästa, så ligger det patienter i korridoren. En korridor där personal, andra patienter, sjuktransporter, matvagnar, anhöriga går förbi ska sjuka patienter vårdas. En korridor där lysrören i taket aldrig släcks.

Hur gör man då för att få någon form av avskildhet? Hur gör man för att på natten kunna sova utan att ljuset från taket ska störa nattsömnen. Jo, patienterna tältar.

På de flesta sjukhussängar finns en sk hävert. Det är den där metallstången som patienten kan använda sig av för att dra sig upp ur sängen. Den används nu som tältstomme! En sjukhusfilt över häverten blir ett tält.

Sonen ville uppleva lite friluftsliv och äventyr genom att sova i tält. Patienten som ligger i korridoren på MAVA vill få hjälp att må bättre.

I vissa sammanhang används ljus som tortyr, det är fångar som utsätts för ljus dygnet runt… Släck då ljuset i korridoren tänker du. Men det går inte. Personal måste ha ljus för att kunna arbeta.

  • Problemet är inte att släcka ljuset i korridoren, inte heller att lösa det med tältning.
  • Problemet är att det inte finns vårdplatser tillräckligt.
  • Problemet är att det inte finns sjuksköterskor tillräckligt.
  • Problemet är inte en sjuksköterskebrist.
  • Problemet är att det inte finns arbetsgivare som är tillräckligt attraktiva för att rekrytera så att tältningen i korridoren inte behöver finnas.

Och vårdplatsbristen är inte ett sommarfenomen, det har blivit ett kroniskt tillstånd.