Inslag efter inslag handlar om krisen i sjukvården, och det märker vi oavsett var vi jobbar!
Sverige har lägst antal vårdplatser bland de utvecklade länderna i hela OECD.
Det är inte konstigt att det är kaos på akutmottagningarna, vore märkligare om det inte var det. Förstår politiker denna koppling? Katastrofberedskapen vid en ev. epidemi = 0.
Främsta orsaken till att man stänger vårdplatser är att det saknas sjuksköterskor, som det finns gott om men man orkar inte jobba som sjuksköterska. Var fjärde jobbar med annat. Orsaker till att man jobbar med annat är stress, för hög arbetsbelastning, svårigheter att påverka sin arbetssituation och oro över att patienterna far illa.
Enkel lösning, bättre schema, tätare bemanning, höj lönen och bra löneutveckling.
Det sägs att man satsat på kommun och Primärvård, men menar man då de närakuter i storstäder som tar hand om de som egentligen inte behöver söka alls? Satsningen på primärvården täcker idag inte ens inflationen. Aldrig har det varit så svårt att komma intill på sin VC som idag. Primärvården behöver pengar så att de kan anställa mer personal till rätt löner. Politiker skall inte styra budget med hjälp av diagnoskods-registreringar eller satsningar på enskilda insatser.
I kommunen får vi allt fler, allt sämre patienter utan att få allt fler sjuksköterskor. Det skall sparas. Att vara sjuksköterska i kommunal hemsjukvård kräver att man kan arbeta helt självständigt, ta egna beslut, är enormt flexibel, har bred erfarenhet och klarar att ta beslut utan att ha en läkare bakom ryggen. Palliativ vård sker oftast i hemmet idag, både unga och gamla vill få avsluta sitt liv i hemmet. Detta kräver stora kunskaper kring den palliativa vården, förmåga till empati, att jobba utan att visa sig stressad, ta hand om hela familjen kring den som är sjuk, och vara kunnig i den tekniska utrustning som finns kring patienten.
Man har infört utökad grundbemanning som innebär att ingen frånvaro ersätts. Vi skall sköta vårt eget plus kollegans ibland i flera veckor då varken sjukdom, vård av barn, frånvaro pga att man själv önskat gå ner i arbetstid, eller semestrar täcks. Den som är hemma med barn eller är sjuk själv mår dåligt över att sätta kollegor på ”pottkanten” och har ont i magen över hur det ser ut när man är på plats igen. Man släcker akuta bränder och håller verksamheten flytande men hinner inte komma längre än så. Kollega efter kollega blir sjukskrivna pga stress och arbetsgivaren förändrar ingenting till det bättre. Besparingar är värt mer än de anställdas hälsa! Mer pengar kommer finns inte utan allt skall lösas inom befintlig ”ram”.
De äldre ökar och vårdplatser minskar, vilket kommer öka belastningen ännu mer, så det vore rimligare att öka bemanningen och tillföra mer pengar, snarare än att minska.
Arbetsgivaren tycks tro att det är arbetssättet det är fel på, att vi kan skriva ut patienter och därmed få en rimligare belastning. I verkligheten är det så att de vi skriver in inte blir inte friska igen med en ”Quick fix” och sedan kan skrivas ut. De allra flesta är antingen 85 + och multisjuk eller svårt sjuk yngre palliativ som skrivs ut efter man gått bort i hemmet.
Nya Ekedal har byggt ut och där har man ökat antal platser men minskat antal sjuksköterskor. Enhetschefer behövdes det fler däremot.
Vi vet att kommunerna har ont om pengar, men enligt regeringen så skall det ju satsas på Skola vård och omsorg. Det är enormt tärande att arbeta i en verksamhet där det ständigt pratas om besparingar och aldrig sker något som är till det bättre. Tur att patientarbetet är så roligt annars hade många slutat för länge sedan.
Ni som arbetar i omvårdnadsnämnden i Skövde kommun, vi kommer gärna till er och berättar om vår vardag, eller kom ut till oss och se hur vi har det.
Nina Thool
Distriktssköterska Skövde Kommun
och förtroendevald för Vårdförbundet
Västbloggen publicerar sjuksköterskan och Vårdförbundetmedlemmen Mattis Nilssons tankar om krisen som han först gjorde som inlägg på Facebook.
