Västbloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
  • Vårdförbundetbloggen
Västbloggen

Västbloggen

Osynlig ledning

25 januari, 2019 av Branka Djukanovic Svensson Lämna en kommentar

“Osynlig ledning” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Det har kommit till vår kännedom att vi i sjukhusledningen upplevs som osynliga!

Att vi som arbetar i vården närmast patienten upplever ledningen som osynlig är inget ovanligt. Att ledningen utgörs av olika personer och olika nivåer beroende på vem man frågar är heller inget ovanligt.
I landsting och regioner kan ledningen bestå av allt ifrån politiken i Regionfullmäktige, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, koncernkontoret, sjukhusstyrelsen, sjukhusledningen, ledningsgrupp på verksamhetsnivå till den egna enhetschefen. Att olika ledningspersoner hänvisar till beslut tagna på andra nivåer än där man själv verkar är heller inte ovanligt.

Upplevelsen är ofta att sjukvården består av två parallella världar. En där styrning och ledning pågår och en där vården bedrivs. Allt för ofta vet den ena inte vad den andra gör vilket man också ofta står helt oförstående inför, från båda håll.
Frågan är om vi i alla led kommer ihåg varför vi finns till och för vem vi finns till, att patienten är stjärnan i vår verksamhet. Att det inte finns något självändamål i att fatta många, komplicerade beslut i rask takt om inte man tillser att besluten implementeras i verksamheten och följs upp.

För att bli en synlig ledning innebär inte bara att man känns igen som person utan att de beslut som tas blir synliga och förståeliga för de som ska utföra dem. Här har arbetsgivaren lång väg att gå och steg ett måste bli att ge personalen förutsättningarna att vara en del i utvecklingen och styrningen på sin arbetsplats och i den verksamhet man verkar.

/Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet
Västra Götaland

Arkiverad under: Okategoriserade

Äta och kissa

28 december, 2018 av Branka Djukanovic Svensson

“Äta och kissa” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Men… du har ju varken ätit eller kissat på hela dagen!
-Kissat?… Aha… det är kanske därför som det kluckar i öronen!

Det är inte ovanligt att man som barnmorska inte hinner gå på toaletten, ta sina arbetspauser och raster för att vårda sina patienter, födande mammor. I förlossningsvården går det inte att planera sitt arbete då det till stor del ären akutverksamhet.

Arbetstidslagen 15 §
Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.
Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Arbetstidslagen 17 §
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Att det händer att vi som personal inom akutverksamhet inte får ut våra raster eller pauser som det var tänkt är något vi alla är beredda på. Vad vi däremot inte accepterar är när verksamheten bemannas så slimmat att det från början inte är möjligt att ta ut sin rast. Bemannar man en verksamhet med så få barnmorskor att den ena inte kan lämna avdelningen för då blir den andra ensam barnmorska kvar, då har man byggt in ett system som omöjliggör uttag av rast. Det samma gäller om man bemannar med för få för befintlig arbetsbörda.
Att inte bemanna för att möjliggöra avlösning för rast är ett brott mot arbetstidslagen, arbetsmiljölagen och patientsäkerhetslagen.
Att därigenom tvinga Vårdförbundets medlemmar att välja mellan god vård för patienten eller egen lagstadgad och nödvändig återhämtning är varken humant eller god personalpolitik!

 

Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet
Västra Götaland

Arkiverad under: Arbetsmiljö, Barnmorska, Okategoriserade, Säker vård, Villkor Taggad som: #hållbartyrkesliv, #säkervård, arbetsmiljö

Sjuk sjuksköterska #Duvanderomvården

5 oktober, 2018 av Branka Djukanovic Svensson

“Sjuk sjuksköterska” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
– Blek, kladdig, utmärglad, sönderstressad, överfylld blåsa, sömnbrist, nedsatt nutrition… fort… hämta sjuksköterskan!
– Det där ÄR sjuksköterskan!

Att inte få tillräcklig återhämtning i form av dygnsvila, veckovila, rast, arbetspauser och semester medför stora risker för ohälsa.

 

ATL (arbetstidslagen)

13 § Alla arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila)

14 § Arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila)

15 § Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället

17 § Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

 SemL (semesterlagen)

12 § Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni–augusti.

 

Det är ohållbart att arbetsgivaren inte säkerställer återhämtning för Vårdförbundets medlemmar under arbetsåret. Att man sen bygger sin verksamhet på så slimmade grunder att det inte finns utrymme för fyra veckors sammanhängande ledighet på sommaren är oacceptabelt. Bemanna upp så att patientsäkerhet och arbetsmiljö säkerställs även under sommaren! Ingen ska bli sjuk av att vårda någon annan!

 

Styrelsen
Vårdförbundet
Avdelning Västra Götaland

Arkiverad under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Okategoriserade, Sjuksköterska, Vårdförbundet, Villkor

Att det är val den 9 september är nog inget som undkommit någon

27 augusti, 2018 av Lene Lorentzen

Debatterna är igång, valstugorna, plakaten och dörrknackningarna. Många kanske tänker, fy va tröttsamt, bara det tar slut snart, orkar inte lyssna på allt dividerande fram och tillbaka om vem som är ansvarig för vad och varför.

Men jag, jag är bara tacksam!

Tacksam för att få leva i en demokrati, med alla fel och brister det innebär. (Alternativet är så mycket sämre)
Tacksam att kunna lita på att det valresultat vi ser är det som registreras.
Tacksam att få leva i ett samhälle där debatten flödar, där röster för och emot hörs, där vi får visa missnöje med våra politiker och regering, och de med oss, där vi får tycka vad vi vill, när vi vill och till och med, får säga det högt.

Skulle bara önska att vi som tyckare kunde vara lite mer nyanserade, ha lite mer förståelse för hur en demokrati fungerar. Som jag ser det är det som med samverkan. Vi från fackligt håll har en åsikt vi för fram. Om arbetsgivaren antar vårt förslag utan förändring kan man säga att vi har påverkat till 100 % i den frågan, det blev som vi ville. Om arbetsgivaren däremot bara antar delar eller inget av vårt förslag har vi inte fått gehör för vår fråga. Men det betyder inte att vi ljög när vi sa att vi skulle driva frågan. Men i och med att vi inte kan bestämma själva, därför kan vi inte heller helt ta allt ansvar för att förslaget inte gått igenom. På samma sätt är det med en regering som inte sitter i majoritet, oavsett färg, de kan inte bestämma själva. Så det de säger de vill driva men sen inte får igenom i en minoritets regering, är inte lögner. Det är deras sanning, deras vilja, men beslutet är resultatet av en kompromiss. Om de skulle tvinga igenom sin vilja i alla fall, kallas det inte längre för demokrati utan för diktatur.

Så är man osäker på vilket parti man vill lägga sin röst på, bör man titta på vilka förslag de lagt fram. Det gäller riksdagsval likväl som kommun och landstingsval. Men oavsett vem/vilka som styr i vårt land, på alla nivåer, vill jag påstå att ingen har kommit till botten med vårdplatsbristen. Ingen har vågat ta ansvar för den uppenbara anledningen till att köerna växer, kaoset på sjukhusen ökar och Vårdförbundets medlemmar tar anställningar utanför våra sjukhus.

Den uppenbara anledningen är att vi är för få på plats och det är vi för att det i dag kostar mer än det smakar att jobba kvar. Ju sämre förutsättningarna blir för att göra vårt jobb, ju mer ska det till i lönekuvertet för att övertala oss att komma tillbaka.

Så till er som kommer regera, fatta besluten i nästa mandatperiod, det finns inget att vänta på, inga genvägar.

En uppvärdering av Vårdförbundets medlemsgrupper är lösningen på vårdplatsbristen!

Lene Lorentzen, ledamot, avdelningsstyrelsen, Vårdförbundet Västra Götaland

Arkiverad under: Okategoriserade

Vad ska jag rösta på?

24 augusti, 2018 av Martin Håland

Frågan fick jag i veckan av en person som besökte Pride festivalen och stannade till vid vårt tält.

”-Löven, Fridolin, Lööf, Sjöstedt, Åkesson, Kristersson, Busch Thor, Björklund säger att de ska satsa på vården.”

VÅRD SKOLA OMSORG och lite miljö, brott och straff och integration på ett hörn.
Vilket parti vågar inte säga att de kommer att satsa på VÅRD SKOLA och OMSORG?

Det är fullt fokus på partiledarna och valet till riksdag.

Jag berättade om mina tankar:
*Jag vill att det ska satsas på vård. Jag vill inte uppleva att det inte finns tillräckligt med vårdplatser.
*Jag vill inte att patienter ska dö i köer och korridorer för att de inte får vård.
*Jag vill att mina föräldrar ska träffa en kompetent sjuksköterska från kommunens hemsjukvård när de blir skröpliga.
*Jag vill att min arbetskamrat som väntar barn ska få en lugn förlossning och ha en stabil barnmorska vid sin sida hela förlossningen.
*Jag vill att mina Vårdförbunds medlemmar får en bra arbetsmiljö som gör att de trivs och kan utvecklas!

Vad kan nu Löven, Fridolin, Lööf, Sjöstedt, Åkesson, Kristersson, Busch Thor, Björklund göra åt det?

Riksdagen beslutar väldigt lite om sjukvård, däremot kan de besluta om möjligheten att utbilda specialister. I dag är det upp till varje landsting eller kommun att eventuellt erbjuda specialistutbildning.

Vården i Sverige bedrivs i huvudsak av kommun, landsting eller regioner. Det är inte en statlig angelägenhet.

Vad ska jag då rösta på? Frågan hänger kvar……

Det är kommun och landstingspolitiker som är huvudansvariga för sjukvården i Sverige!
Kommunvalet har de flesta koll på. Men jag undrar ibland om kommunpolitikerna har förstått att de ansvarar för sjukvård.
Landstingsvalet är tyvärr något av en doldis. Måste erkänna att även jag har slentrian röstat i landstingsvalet. Men en stor del av landstingets ansvar är att se till att du som medborgare får vård!

Mitt svar till mannen blev en hänvisning till Vårdförbundets valmanifest.
•Öka antalet sjuksköterskor med 45 000 till år 2030. Då har Sverige över 15 sjuksköterskor per 1 000 invånare, vilket skulle göra att Sverige hamnar i nivå med övriga Norden (idag ligger vi klart sämst till med 11,1 sjuksköterskor per 1 000 invånare).
•En barnmorska per födande kvinna i aktiv förlossning.
•Lagstadga (riksdagens uppgift) om reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor.
•Lagstadga (riksdagens uppgift) om att specialistutbilda via utbildningsanställningar – alla vårdens arbetsgivare ska erbjuda Akademisk Specialisttjänstgöring (AST) och antalet utbildningsplatser ska öka.

De partier som tänker genomföra ovanstående i riksdag, landsting och kommun får mina respektive röster!

Det är genom att rösta vi kan påverka!

Arkiverad under: Okategoriserade

Halloj alla goa kollegor!

17 augusti, 2018 av Gästbloggare

Med detta inlägg vill jag hylla och belysa hur viktigt det är med ett vänligt bemötande.
Jag har arbetat extra som beredskapssjuksköterska på avd. 61 på NÄL, man gör ju vad man kan för att hjälpa till under sommaren.
Jag vill berätta om de fantastiska sjuksköterskorna som jag har träffat på här! Hoppas ni läser och känner igen er. Jag jobbar i vanliga fall administrativt, så jag är inte så insatt i rutiner och hur det fungerar med vissa saker.

Det fattades ett ovanligt läkemedel på avdelningen så jag ringde till hjärtavdelningen (avd. 43/44) för att höra om de hade medicinen. Då svarar en supertrevlig sjuksköterska som tar sig tid, ni vet hur dyrbar den är. De har inte medicinen, så hon hjälper mig att se om någon annan avdelning har den.
Jag ringer till strokeavdelningen (avd.53), där en lika trevlig sjuksköterska svarar och förstår mitt problem. Hon guidar mig i telefonen hur jag ska göra, trots att jag hör att hon har fullt upp i bakgrunden. Fantastiskt!
Med hennes hjälp får jag beställt läkemedlet. Hon erbjuder sig att även guida mig till rätt sal för att hämta ut det, men härifrån skulle jag nog klara mig. Jag tackar så mycket och beger mig iväg.

Jag går mot rummet, men det visar sig att jag inte har behörighet att gå in då eftersom jag bara är inne tillfälligt. Jag går då ner till avd. 42 och där möter jag en kollega som hjälper mig. Jag skrattar åt hela situationen, det är klart detta händer under mitt pass!
Hon är då supergullig och följer med mig till rummet och guidar mig så det blir rätt. Det hela med ett gott humör. Allt går bra och patienten får sin medicin tack vare dessa fantastiska och hjälpsamma människor!

Igår fick jag problem med en insulinordination, läkaren hade skrivit ”enligt PM stroke”. Jag ringde till strokeavdelningen för jag tänkte att kanske går det att lösa. Med den vänligaste tonen svarar en otroligt gullig sjuksköterska och berättar exakt hur det ska ges enligt deras PM.

Jag har ringt till andra på NÄL som också har varit fantastiskt supertrevliga och hjälpt till på alla vis. Tänk vilka kollegor vi har!

Varför jag skriver detta är att jag vill belysa hur mycket det betyder att få ett vänligt och gott bemötande, när man irrar omkring och har bekymmer. Dessa kollegor gjorde min dag, jag kände hur härligt det är när man känner sig välkommen.
Vi fokuserar ofta på det negativa i vardagen, vi behöver se de små positiva sakerna på jobbet. Ett vänligt ”Hej, kan jag hjälpa dig?” I detta fall betydde det så mycket för mig.

Så tack till alla er som kämpar. Tack för all hjälp jag fick! Jag kommer definitivt ställa upp fler somrar även resten av året så klart och ta extrapass, när man får så gó hjälp.
Det låter som att jag bara ringer runt… men vill belysa dessa fantastiska människor!

Helen Sandqvist, leg. Sjuksköterska, NÄL

Arkiverad under: Okategoriserade

15 april yrkesdag för Biomedicinska analytiker! En viktig kugge i vårdkedjan!

15 april, 2018 av Gästbloggare

Bianca Bugge, Biomedicinsk Analytiker, Nu sjukvården

Jag är legitimerad Biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi och på VÅR dag vill jag gärna passa på att lyfta det som just jag tycker är det bästa, roligaste och mest intressanta med mitt jobb!!

 

*Kunskapen

Att veta hur det funkar inne i kroppen, hur allt hänger ihop och påverkar varandra. Vad det är som händer när något inte fungerar som det ska, och vilka tecken till detta man kan hitta genom vår diagnostik. Att veta hur hjärtklaffarna är uppbyggda, och hur de fungerar. Att förstå varför hastigheten på blodet ökar i ett kärl när det blir en förträngning. Att inse hur otroligt komplex själva handlingen att gå på toaletten och kissa egentligen är. Att kunna titta på en EEG-kurva och veta om patienten är pigg, dåsig eller sover och i vilket sömnstadie personen befinner sig i. Att veta och förstå skillnaden mellan ett förmaksutlöst extraslag och ett som är ventrikulärt. Att förstå varför en patient med KOL kommer ha problem med att andas ut, medan inandningen brukar funka bra. Listan är lång, och jag upphör aldrig att förundras över våra fantastiska kroppar.

*Tekniken

För att undersöka människokroppens fysiologi krävs det avancerad utrustning. Som Biomedicinsk Analytiker inom Klinisk Fysiologi får man arbeta med olika undersökningsmetoder som tex ultraljud, spirometri, cystometri, nuklearmedicin, EEG, perifer tryckmätning för att nämna några. För att undersökningarna skall bli bra är det viktigt att förstå såväl fysiologin som tekniken bakom metoden. Man måste veta VAD man mäter för att kunna utesluta eventuella felkällor och få fram rättvisande resultat. Efter varje kurva, bild eller siffra behöver man ta ställning till om det är rättvisande och reproducerbart. Detta är vårt kunskapsområde, och det är helt avgörande att vi lämnar ifrån oss resultat som man kan lita på.

*Människan

Ingen patient är den andra lik, och när man arbetar i patientnära vård blir det aldrig långtråkigt. Vi undersöker människor i alla åldrar och skeden i livet, från att ta ett EEG på det för tidigt födda spädbarnet på neonatalavdelningen, till att köra en lungscintigrafi på den äldre patienten som ligger inne på avdelningen för multisjuka äldre. Många patienter är svårt sjuka, andra är oroliga. En del försöker skämta bort den värsta oron, någon annan kanske uppvisar en aggressivitet och en tredje brister i gråt när man frågar hur de mår. Som Biomedicinsk Analytiker träffar du oftast bara patienten någon enstaka gång, men det är otroligt viktigt att patienten känner sig sedd och lyssnad på. Många av våra undersökningar kräver ett stort samarbete mellan undersökare och patient, andra undersökningar kan kännas väldigt utlämnande för patienten. Att skapa ett förtroende och att vara både inkännande och professionell är en utmaning, det vet alla som arbetar med patienter.

*Utvecklingen

Idag kan man diagnosticera och behandla allt fler och allvarligare sjukdomar. Detta ställer stora krav på diagnostiken, nya tekniker implementeras och metodiken utvecklas hela tiden. Som Biomedicinsk Analytiker behöver vi utvecklas i samma takt! Utbildning och utvecklingsarbete ingår i det dagliga arbetet, och det är viktigt att hålla sig uppdaterad inom sitt kunskapsområde. Det finns också många olika kurser, möten och nätverksträffar som Biomedicinska Analytiker inom klinisk fysiologi har tillträde till. Dessa är oftast tvärprofessionella, och det är otroligt intressant och lärorikt att diskutera olika delar av diagnostiken, och att utbyta erfarenheter med andra som arbetar med samma saker.

*Framtiden

Biomedicinsk Analytiker är ett framtidsyrke, vår roll i diagnostiken utvecklas hela tiden och vi blir mer och mer självständiga i vårt arbete. I framtiden tror jag att vi kommer bli ännu mer självklara i teamen runt patienten, vi behövs där och har en viktig roll som experter inom vårt ämnesområde. Tekniken och metodiken utvecklas ständigt, och kraven på snabb och säker diagnostik ökar hela tiden. Vi kan vara med och driva den utvecklingen!

Sammanfattningsvis skulle jag säga att som Biomedicinsk analytiker har man ett otroligt roligt, omväxlande och givande yrke. Utan diagnostik stannar vården, och Biomedicinska analytiker är en viktig kugge i vårdkedjan. Vi gör skillnad, varje dag!

Bianca Bugge

Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Vårdförbundsmedlem, NU sjukvården

 

 

 

 

Arkiverad under: Biomedicinsk analytiker, Okategoriserade

Det frivilliga extrapassets paradox

7 september, 2017 av Lene Lorentzen

När huvudskyddsombudet går runt på avdelningarna på sjukhuset möts hon av hårt arbetande personal. Frågar som alltid, hur har ni det? Svaret, samma som igår, mycket, det är fullt men det går bra. Är ni fullt bemannade? Är ni dem ni ska vara? Ja, det är vi. Fast tre sjuksköterskor gör extra pass och själv ska jag jobba ikväll också. Så vad betyder egentligen orden, det går bra?

Jo, det betyder att arbetet på avdelningen, just nu, går bra. De är tillräckligt många för att lösa uppgiften. Tillräckligt många kollegor har ställt upp och tagit extra arbetspass för att säkerställa patientsäkerheten på avdelningen, säkerställa arbetsmiljön på avdelningen. Men kan de säga att patientsäkerheten är säkerställd när tre i styrkan kanske jobbar sin sjunde, tionde, tolfte dag på raken? Kan de säga att arbetsmiljön är god när halva styrkan består av överarbetad personal? Kan de vara säkra på att de fattar rätt beslut, att deras bedömningsförmåga är adekvat när de arbetar för mycket?
När arbetets art innebär att man är på fötterna, aktivt tänkande, praktiskt utförande hela arbetspasset och hanterar andra människors sorg, smärta och tårar är återhämtning mellan arbetspass oerhört viktigt. Så när arbetsgivaren påkallar behovet av arbete utöver heltid sätts den inre pliktkänsla i konflikt med det egna behovet av vila.

På sommartid finns ett ofta ersättningssystem där man ersätts utöver avtal med X antal kronor per timma. Men förutsättningarna för att få dessa ersättningar är att extrapassen tas frivilligt. Måste chefen beordra in personen så får man endast enligt avtal. Om man inte tar extrapasset får kollegorna då slita hårdare, blir man då den som knuffar dem över gränsen till vad de orkar med?
Om jag inte tar extrapasset, anser mina kollegor då att jag är okollegial och inte drar mitt strå till stacken?
Om jag inte tar extrapasset sätter jag då våra patienter i fara, riskerar de få en sämre vård än de behöver när det är för få i tjänst?
Om jag inte tar extrapasset förvärrar jag då min chefs arbetsmiljö, måste hon beordra mig då, fast jag vet att hon inte vill peka med hela handen?
Om jag inte tar extrapasset anses jag då inte så flexibel och engagerad som jag bör vara för att få en god bedömning nästa gång ny lön ska sättas?
Om jag inte tar extrapasset blir jag då utan extraersättningen om jag ändå är den som blir beordrad att arbeta?
Om jag inte tar extrapasset, kan jag då slappna av med gott samvete och vila, när jag vet vilken sits jag satt alla andra i?
Ja, chefen, jag kommer….

Lene Lorentzen

Lene Lorentzen Ledamot Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

 

Hur frivilligt kan man säga att det är när både mitt samvete och min plånbok hålls som gisslan?

//Lene Lorentzen

Arkiverad under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Förtroendevald, Okategoriserade, Säker vård Taggad som: #förtroendevald, #hållbartyrkesliv, #säkervård, #skyddsombud, #vardforbundet

Nu miljardsatsar vi på den nära vården….!

17 januari, 2017 av Martin Håland

Det är självklart att du som innevånare i Västra Götaland önskar en nära vård. I dag är en nära vård överfulla akutmottagningar, vårdplatser som är stängda pga brist på kompetent personal. Patienter i korridorer, väntrum och duschrum. 39 överbeläggningar på Östra sjukhusets medicinklinik den 11 januari. Lika illa på regionens övriga sjukhus. Vårdköer som ökar. Västra Götalands Regionen klarar inte ens att ta hand om de vårdbehov som finns utan tvingas varje år att ”köpa” vård av externa vårdgivare för att hålla vårdköerna någorlunda under kontroll. Vårdcentraler som sliter för att hitta tider för sina patienter.

Att ha en vision om framtidens vård är viktigt, men man måste också ta ansvar för hur det är i dag! Dagens problem i vården har inte hastigt och lustigt kommit nu. De är problem som har eskalerat under flera år!

Vi har aldrig haft så många sysselsatta som nu, skriver politikerna. Det klingar konstigt jämfört med att vi aldrig har haft så få vårdplatser öppna på våra sjukhus. ”Produktionen” som tack vare effektiviseringar tidigare år ökat, minskar nu! Mycket beroende på att Västra Götalandsregionen inte lyckas rekrytera och behålla kompetent personal. Enligt de grön blå politikerna är sjukvårdens ekonomi är i balans och regionens ekonomi är stark och stabil. Det beror delvis på att budgeterade lönemedel inte behöver betalas ut, då det saknas personal att hålla vårdplatser öppna. Ett exempel från Kungälvssjukhus är de geriatriska avdelningarna som tidigare varit två stycken. Idag kan man bara hålla en avdelning öppen pga personalbrist. Det gör att geriatriken som tidigare gått med underskott i dag går med överskott då de inte behöver betala ut lönemedel. Samtidigt som patienter som inte får plats på geriatriken slussas till andra avdelningars korridorer.

I vilken verklighet lever politikerna? Misstroendet mot de styrande i sjukvården och även på andra nivåer ökar. Delvis beroende på att de inte ser eller erkänner de problemen som finns ute i verkligheten. Det är att stoppa huvudet i sanden likt en struts.

Det är långt mellan ”makten” och väljarna. Eller för mina medlemmar(sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor), långt mellan politiska beslutsfattare och anställda. De blågrönas företrädare målar upp en ljus och stabil bild av framtidens vård i Västra Götaland. Men det är nu och här som problemen finns. Det är nu och här som problemen måste tas om hand! Inte genom populistiska utspel. Det krävs gemensamma blocköverskridande satsningar för stabilitet och långsiktighet.

Det vårdadministrativa systemet, läs journalsystem, som ska införas kan knappast de blågröna ta kred för. Det är något som måste till oavsett vem som sitter i majoritet. Det är inte heller något som kommer att lösa situationen här och nu. Möjligtvis något som kommer att underlätta arbetet för de som orkat hålla sig kvar i vården om 10 år.

Ge oss en lön som erkänner kunskap. En lön som gör att medarbetare vill stanna och som får tillbaka medarbetare, så att ni kan öppna de stängda vårdplatserna. Då minskar överbeläggningarna och kanske får vi som arbetar i vården en drägligare arbetsmiljö.

Ge oss arbetstider som gör att vi orkar ett helt arbetsliv och inte bränner ut oss.

Det är dags för politiker, oavsett partitillhörighet i Västra Götaland, att se till att regionen blir en attraktiv arbetsgivare. En arbetsgivare som erkänner kompetens och som ser till att arbetsmiljön är dräglig. Inte nästa månad, inte i nästa års budget, utan NU! Martin Håland

Martin Håland
Legitimerad sjuksköterska
Ledamot avdelningsstyrelsen

Arkiverad under: Okategoriserade, Politik, Sjuksköterska, Villkor

Slut på rean

1 september, 2016 av Robin Åberg

Gör som Can, demonstrera på Söndag!

//Robin

Nu är det dags att bryta den tysthetskultur som råder inom våra vårdinrättningar i Sverige. Den 4:e september går vi på flera orter runt om i landet ut och demonstrerar för att visa att vi faktiskt inte behöver ha det så här. En annan vård är möjlig. En vård där ingen ska behöva dö ensam, en vård där ingen ska behöva ligga på en hård brits i timmar i någon korridor. En vård med en arbetsmiljö där vårdpersonal inte jagas av minnen då man känt sig otillräcklig eller där man helt enkelt sätter sig och gråter efter sitt arbetspass.

Sedan våren 2015 har jag och mina kollegor arbetat för en drägligare arbetsmiljö på MAVA på Sahlgrenska, dock utan större och synliga förbättringar. Hösten 2015 slutade 16 sjuksköterskor efter att vi gemensamt påtalat att lönenivåerna var under all kritik. Lönen i kombination med en dålig arbetsmiljö gjorde att många valde att sluta. Det ledde i sin tur till att 10 nya sjuksköterskor som skulle skolas in under hösten. Denna onda cirkel fortsätter fortfarande med stora uppsägningar samt många nya att introducera. Efter hösten 2015 blev vi lovade att vi aldrig mer skulle behöva skola in en så stor mängd nya sjuksköterskor men bara nu till sommaren kom ytterligare tio sjuksköterskor. Samtidigt kommer nu avgångsbeskeden från erfarna och duktiga sjuksköterskor inför hösten, den onda cirkeln fortsätter att urholka kompetens och äventyrar patientsäkerheten.

Vår avdelning liksom många andra på Sahlgrenska har god potential att förbättras för att kunna erbjuda en hållbar arbetsmiljö och en säker vård för våra patienter. Grunden finns där, om än till stor del nedmonterad. Därför kommer jag och mina kollegor att medverka i manifestationen den 4:e september. Vi hoppas vi blir många, många som står upp för en hållbar arbetsmiljö för alla professioner i vården, tid för återhämtning vid natt- och skiftarbete. Färre patienter per sjuksköterska inom akutsjukvården har man genom vetenskapliga studier bevisat ger färre vårdskador och en ökad överlevnad. Den 4:e september kommer vi att kräva att man öppnar upp stängda vårdplatser, med rätt bemanning. Ingen ska dö på grund av platsbrist.Vi kommer att kräva adekvat löneutveckling, en god arbetsmiljö, patientsäkerhet samt lika vård för alla.  slut på rean

Ta med kollegor, vänner och familj och kom med oss i kampen för en bättre sjukvård. Det är Slut på rean – En annan vård är möjlig!

 

Can Deniz Altintasli

Arkiverad under: Okategoriserade, Villkor Taggad som: gästbloggare

Nästa sida »

Här bloggar avdelning Västra Götaland

Sök

Senaste inläggen

  • Arbetsuppgifter
  • Osynlig ledning
  • Misskreditera inte sjuksköterskeutbildningen!
  • Fullt väntrum
  • Äta och kissa

Arkiv

Kategorier

  • Ambulans
  • Arbetsmiljö
  • Arbetstid
  • Barnmorska
  • bemanningssjuksköterska
  • Biomedicinsk analytiker
  • delegering
  • Dokumentation
  • Etik
  • Fackpampar
  • Förtroendevald
  • HBTQ
  • Internationella kvinnodagen
  • Jämställdhet
  • Kollektivavtalets dag
  • kommunen
  • Legitimation
  • Lön
  • mänskliga rättigheter
  • Okategoriserade
  • Politik
  • Pride
  • primär vård
  • Röntgensjuksköterska
  • Säker vård
  • Sjuksköterska
  • Skolsköterskor
  • Student
  • undersköterska
  • Vårdförbundet
  • Villkor
  • West Pride

Senaste kommentarer

  • Bodil Baldetorp om Misskreditera inte sjuksköterskeutbildningen!
  • Lena Lundström om Misskreditera inte sjuksköterskeutbildningen!
  • Anette Ekström om Misskreditera inte sjuksköterskeutbildningen!
  • Irene Boström om Den sjuka vården
  • Hanna om Att tälta

För redaktörer

Logga in här

RSS Nyheter från webben

  • Dags för jämställda och hälsosamma villkor i välfärdssektorn
  • Internationella kvinnodagen 2019 och ”Lön hela dagen” i avdelning Västra Götaland
  • Nätverksträff för förtroendevalda barnmorskor i avdelning Västra Götaland
  • Har sjukvårdens omställning gett effekt
  • Utbildning för förtroendevalda inom SkaS

Facebook

Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy