Västbloggen

Västbloggen

Västbloggen

SKR borde skämmas!

by

Samuel Hylén, legitimerad sjuksköterska
och förtroendevald i Vårdförbundet Kungälvs kommun

Nu är tiden kommen för arbetsgivarna inom vården att komma upp till bevis!

Biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och barnmorskor har nu sedan tidigt i våras stått på barrikaderna och krigat mot covid-19. Dessa yrkesgrupper består ofta av medlemmar som bär på en stark vilja att hjälpa människor, men detta får och skall inte påverka den lön vi får för vårt arbete negativt!

Vi har sedan 2019 ett avtal med SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som säger att satsningar skall göras med att identifiera särskilt yrkesskickliga, vilka skall ha en bättre löneutveckling än övriga (10.000 kr mer /månad än övriga under tre år är Vårdförbundets yrkande). Vårdförbundet anser att detta bör vara ungefär var fjärde anställd. 
Detta har de flesta arbetsgivare inte varit i närheten av under 2019 och 2020. 
Viktigt att tillägga är att avtalets intention är att öka lönespridningen och möjliggöra en bra livslön, inte att denna prioritering av särskilt yrkesskickliga skall medföra att övriga får liten eller ingen löneutveckling.

Nu påbörjas förhandlingarna lokalt för 2021 och det ser inte ut som att arbetsgivarna kommer att göra detta i år heller. Nu borde SKR skämmas ögonen ur sig för sina medlemmar som inte ens i den situation vi nu befinner oss sätter av pengar för att kunna leverera ens i närheten av detta.

Vårdförbundet respekterar de avtal vi tecknat med SKR och föreslår att arbetsgivaren börjar göra det samma. Utifrån rådande pandemi och den insats Vårdförbundets medlemmar gjort och gör så borde arbetsgivaren tacka med att leverera mer än de avtalat om, inte mindre.

#tackamedlön #ärviintevärdamer #vårdförbundet #SKR

Samuel Hylén
Legitimerad sjuksköterska och förtroendevald i Vårdförbundet
Kungälvs kommun

Vi vill bli tackade på riktigt

by

Marcus Eriksson
Legitimerad biomedicinsk analytiker
Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström skrev i Göteborgs-Posten ett insändarsvar där hon tackar oss på klinisk mikrobiologi, efter min kollega Marie Karlssons insändare om vårt missnöje över att vi som sliter som djur med att analysera alla covid-19-prover inte ens har fått ett tack från varken sjukhuset eller regionen. Ett tack i Göteborgs-Posten upplever vi inte är tillräckligt.

Arbetsbelastningen är i skrivande stund oerhört hög för oss biomedicinska analytiker som kämpar nästan dygnet runt för att hinna analysera den kolossala mängden prover som sköljer över oss. Vi skall hinna analysera ett mycket stort antal prover avseende SARS-CoV-2, men vi ska också hinna analysera alla andra sjuka patienters prover avseende andra agens, exempelvis HIV hos HIV-infekterade eller neutrotropa virus hos patienter med svår meningit eller encefalit, som också behöver ett svar i tid. Allt detta med i princip lika stor bemanning som innan pandemin. Detta har medfört en fullständigt orimlig arbetsbörda för oss medarbetare på klinisk mikrobiologi – under lång tid – vilket är en fara för vår hälsa. Vi vet inte hur länge detta kommer att hålla på, men vi är alla redan väldigt, väldigt trötta och utarbetade.

Tyvärr känner vi oss inte sedda. Vi biomedicinska analytiker som analyserar alla covid-19-prover är nyckelpersoner i denna pandemi, men inte en enda gång har vi uppmärksammats eller tackats i något sammanhang överhuvudtaget. Det är många viktiga frågor som vi biomedicinska analytiker med vårt arbete besvarar i denna pandemi. Är patienten smittad? Är vårdpersonal smittad? Hur många är smittade? Hur många har antikroppar?
Utan oss – ingen diagnostik eller statistik.

Vi ser gärna att hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström och sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg tar sig tid att besöka oss på klinisk mikrobiologi för att mer personligt tacka oss för det arbete som vi utför i denna svåra tid, tillsammans – för patienten. Allra helst vädjar vi om att få vårt arbete värderat genom att bli tackade med lön.

Marcus Eriksson
Legitimerad biomedicinsk analytiker
Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Öppet brev till våra politiker i VGR

by

Vi kräver att våra medlemmars behov av semester värderas högt!
Avdelningsstyrelse Vårdförbundet Västra Götaland

I Sverige har vi den svenska modellen där parterna, arbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna, tecknar kollektivavtal om de villkor som ska gälla på den svenska arbetsmarknaden. I VGR ser vi en annan ordning utveckla sig där regionens politiker, istället för att ge sjukhusförvaltningarna de budgetmedel de behöver för att värdera sin personal rätt, pytsar ut olika ersättningar genom politikerbeslut som dubbelt natt-OB, dubbelt helg-OB och nu också extra ersättning för en del av dem som jobbar med covid-patienter. 

 Då det står klart att de budgetmedel som beslutats om inte räcker till, läggs det förslag om andra ekonomiska lösningar. Just nu är det sjukvårdspersonalens, Vårdförbundets medlemmars semester, regionstyrelsen ska besluta om. Den ersättning som redan finns vid flytt av semestervecka, föreslås nu fördubblas. Regionstyrelsens Johnny Magnusson (M) anser inte att regionen har råd och har redan bestämt sig för att han inte kommer rösta ja när förslaget ska hanteras politiskt den 23/6. Han anser samtidigt att det inte blir mindre jobbigt för personalen om de skulle få mer betalt. Varför sjukvårdspersonal inte skulle reagera positivt på ekonomisk ersättning som alla andra är en illusion i stil med att de skulle vara hjältar och änglar.
Vårdförbundets medlemmar är högutbildade omvårdnadsproffs, inget annat.

Så till övriga politiker i regionstyrelsen som inte har bestämt sig, här kommer mer information. 

Sommarersättningen utgår till individen som frivilligt, genom överenskommelse med sin chef, flyttar del av sin semester till annan del av året. Denna summa ligger på 8000 kr/vecka i VGR, och har gjort så i många år. Andra regioner erbjuder upp till 25 000 kr/vecka.   

Det som händer nu är att arbetsgivaren, i stor skala, drar tillbaka redan beviljad semester, tvingar många av våra medlemmar att ta ut mindre än sin lagliga rättighet till 4 veckors sammanhängande semester, och för det utgår samma ersättning som för en som frivilligt flyttar en vecka. Upplevelsen för våra medlemmar är att det är gratis för arbetsgivaren att bryta mot lagen, att tvinga personalen att arbeta mer än de mäktar med. Hade de orkat med en semester på bara tre veckor så hade de frivilligt redan flyttat en vecka.

Men nu när de som mest behöver sina 4 veckor, nu när de stått i sina tunga skyddsutrustningar, riskerat fysiska och psykiska men av att gå till jobbet, sprungit med i arbetsgivarens höga tempo av verksamhetsförändringar som är fulla av arbetsmiljörisker, tvingas gå till nya avdelningar där man inte känner sina kollegor, inte känner patientklientelet, inte vet hur länge detta ska fortgå, så gör man de.  När det behövs, så löper du linan ut, för patienten, för dina kollegor och för din arbetsgivare.

Så om Johnny Magnusson inte anser att denna uppoffring är värd mer än en frivillig flytt av en semestervecka så får vi vända oss till övriga politiker i Regionstyrelsen.  I början av april sa finansministern att brist på pengar får inte, ska inte och kommer inte vara ett hinder för sjukvårdens arbete i Sverige mot coronaviruset.
Visa nu att regionstyrelsen i Västra Götaland förstår att vården av pandemins offer inte är beroende av hur många respiratorer, lokaler, militärtält, sövningsmedel eller syrgas som finns, det är beroende av att Vårdförbundets medlemmar med sin oumbärliga kompetens orkar gå till jobbet varje dag.

Vårdförbundet anser att en flyttad vecka är värd 30 000 kr. Tilliten till arbetsgivaren är skadad. Man får sin semester förkortad, förflyttad och i många fall liten eller ingen ledighet tillsammans med familj och vänner.
Våra medlemmar måste kompenseras!  

Lene Lorentzen,
Anne Karin Höglund, ordförande
samt övriga styrelsen i Vårdförbundet avdelning Västra Götaland

Hur tänker ni politiker? Glömde ni helheten?

by

Jag är omflyttad och jobbar inte direkt med inneliggande covid-19 patienter, vilket jag är väldigt tacksam för. På avdelningen vårdar vi till största delen kirurgpatienter, en patientkategori jag inte kan mycket om då jag nästan uteslutande jobbat med ortopedisk vård under mina år som sjuksköterska. Jag har turen att få vara på den delen av avdelningen där vi har ortopedpatienter men många av de jag jobbar med är ovana vid ortopedisk vård, de behöver få tid att lära sig, tid som inte finns utan arbetet skall bara utföras. Själv är jag i samma situation om jag får en kirurgpatient att ta hand om. Vi får utföra arbete vi inte är vana vid, utan bredvidgång eller upplärning. Vi hjälps åt på avdelningen och enligt mig gör vi ett otroligt bra jobb. 

Bara för att vi inte jobbar direkt på en covid-19 avdelning betyder det dock inte att vi inte träffar på patienter med covid-19. Vi möter både patienter med misstänkt och bekräftad covid-19 och får klä på oss full skyddsutrustning tills provsvar kommit eller patienten flyttats till epidemiavdelningen. Ibland dröjer det, ibland går det fort.

Vi på de ”vanliga” avdelningarna sliter lika mycket som den personal som jobbar med de inneliggande covid-19 patienterna, skillnaden är bara att vi inte alltid måste gå i full skyddsutrustning. 

Extra ersättning till de som jobbar med inneliggande covid-19 patienter låter fint men varför får inte alla ta del av ersättningen? Jag tänker först och främst på de som jobbar inom ambulansen eller på akuten som är i första ledet att träffa patienterna. De, om några, är i en utsatt position eftersom de aldrig med säkerhet kan veta vad de möter för patient. Hur tänker ni politiker kring oss andra? Vi som får den ”vanliga” vården att fungera.

Förstå mig rätt nu. Jag missunnar ingen den extra ersättningen men vi är många som sliter för att få vården att gå ihop. 

Vården har tvingats ställa om extremt mycket det senaste. Ett sedan tidigare redan hårt ansträngt läge har nu blivit ännu mer belastat. Personalen flyttas om mellan olika avdelningar och de som jobbar på mottagningarna får gå in på avdelningarna istället. Byten av pass med kort varsel är också vanligt, bemanningen måste ju gå ihop om vi skall orka.
Alla påverkas vi av covid-19 vården på olika sätt, oavsett om vi är sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor, oavsett vart vi jobbar. Vi har och utför alla en lika viktig del inom vården!

Svensk sjukvård har länge varit i ett pressat läge. Det har blivit extra tydligt nu när vi är mitt i en pandemi och detta är inget som kommer att lösa sig när pandemin är över. Då skall vi ta hand om all planerad vård som vi idag bara skjuter framför oss.
Politiker!
Det är dags att ni ser värdet i det jobb vi gör. En ordentlig löneökning till oss alla skulle vara bättre än tillfälliga tillägg. 

Sofia Thorsen
Legitimerad sjuksköterska
Förtroendevald och skyddsombud i Vårdförbundet
Ortopediavdelningen, Alingsås lasarett/Sjukhusen i väster

Sjuk-Huset

by

“Sjuk-Huset” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Kom du fram till någon diagnos?
-Ett allvarligt bristtillstånd. Brist på personal, brist på acceptabla löner, brist på bra arbetsmiljö, brist på…

Våra sjukhus finns till för att ge Sveriges invånare tillgång till god och säker vård i tillfälle av att behov uppstår. I sjukhusen finns personal av olika yrkeskategorier som via sina utbildningar skaffat sig den kunskap och kompetens som behövs för att utföra vård. Där finns även många yrkeskategorier som inte arbetar i patientnära arbete men som lika fullt behövs för att god vård ska kunna utföras. Till detta finns lokaler, utrustning och mediciner som möjliggör en vård av hög kvalitet.

Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

5 kap. Verksamheten

Allmänt

1 §  Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,
2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och
5. vara lätt tillgänglig.

2 §  Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.

 

Vi ser idag en situation där våra sjukhus drivs med en brist på personal, då främst Vårdförbundets medlemmar. Bristen på kollegor med rätt kompetens för uppdraget leder till en allt för stor arbetsbörda på många som i sin tur leder till en ohälsosam stress och risk för sjukskrivning för individen. För patienten kan effekterna vara katastrofala då risken för fel och misstag ökar då personalen är överbelastad. På vilket sätt uppfylls vår lagstiftning när arbetsgivarna tillåts bedriva en underfinansierad vård, fortfarande med kraven att prestera i toppklass på bekostnad av våra medlemmars hälsa? Är vår lagstiftning bara fina ord på ett papper eller är den ryggraden i det Sverige vi vill ha? Allt kostar, och en vård av god kvalitet kostar mer än man idag betalar. Det får bli slut på det!

/Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

Specialistsjuksköterskan #Duvanderomvården

by

“Specialistsjuksköterskan” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Nu har vi nästan lyckats klona en specialistsjuksköterska!
-Fint!… men vore det inte lättare att erbjuda dom betald utbildning och en rejäl löneförhöjning?

Bristen på specialistsjuksköterskor är nationell inom alla elva inriktningar, anestesisjukvård, intensivsjukvård, operationssjukvård, ambulanssjukvård, psykiatrisk vård, distriktssköterska, medicinsk vård, kirurgisk vård, onkologisk vård, hälso- och sjukvård av barn och ungdom, vård av äldre.

 

Nationella planeringsstödet 2018:
”SCB bedömer i sin långtidsprognos att efterfrågan på specialistsjuksköterskor inom samtliga inriktningar kommer att överstiga tillgången fram till 2035.”

För att säkra tillgången på specialistsjuksköterskor måste det löna sig att läsa vidare. Nationell reglering av betald specialistutbildning inom ramen för anställningen är ett måste! Förutsägbar, likvärdig uppvärdering av lönen efter genomförd utbildning är ett måste!

 

/Styrelsen
Vårdförbundet
Avdelning Västra Götaland

Till SU:s sjukhusledning-lyssna på era medarbetare!

by

Jag var med på Dialogmötet som sjukhusledningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kallade till och passade på att föra fram mina och mina kollegors åsikter om förbättringar som ledningen kunde satsa på för att få erfaren personal med all sin specialistkompetens, som det tagit år att förvärva, att stanna kvar på SU. Samtidigt skulle man öka patientsäkerheten, kvaliteten och trivseln på arbetsplatsen.

Jag fick applåder av medarbetare som var närvarande och jag kände mig stolt som legitimerad Biomedicinsk analytiker. Jag skrev ner vad jag sa på mötet och vill med bloggens hjälp sprida det. Det blev kanske inte exakt ordagrant vad jag sa och jag har kanske missat att säga något, med det här är mitt budskap. Nu är det upp till arbetsgivaren att agera!

Annika Corneliusson Legitimerad Biomedicinsk analytiker med mer än 30 års erfarenhet inom Klinisk Fysiologi.

 

 

 

 

Ett av Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) prioriterade mål är att vi ska vara ”Landets ledande Universitetssjukhus”. Statistik i Dagens medicin över just nämnda prioriterade mål visar att SU ligger sist i listan av alla Universitetssjukhus i Sverige.

SU är ett av Nord Europas största sjukhus med specialistsjukvård av högsta klass. Statistik visar att just SU:s vårdpersonal har lägst löner av alla Universitetssjukhus i Sverige. Då blir det nästan komiskt löjligt när ni i Sjukhusledningen och politiker aldrig nämner rådande låga löneläge för Vårdpersonalen på SU.

Om Vårdpersonal hade lön i förhållande till utbildning, kompetens, ansvar och arbetstider skulle vi inte ha den personalflykt, som vi faktiskt har idag på alla sex områdena. Vi skulle slippa dyr hyrpersonal och ny påfunna idéer som att läkare ska jobba på ackord på akuten.

Vid ett tidigare Dialogmöte på Mölndals sjukhus berättade sjukhusdirektören och biträdande sjukhusdirektören. Att det arbetas intensivt med bristen av sjuksköterskor. Att kompetensutveckling är jätteviktig. Arbeta de arbetar med arbetsmiljön. Att de har förtydligat karriärvägarna. Att de erbjuder vidareutbildning och möjligheter till forskning.

Vid mötet på Sahlgrenska utvecklade samma personer från arbetsgivaren svaren med

  • Att man fått till ett bättre nattavtal (vilket Vårdförbundet har stridit för)
  • Att sjuksköterskor får betalt under specialistutbildning (vilket Vårdförbundet har stridit för)
  • Att SU utnämnt ” Överbiomedicinsk analytiker” och ”Översjuksköterska” (vilket Vårdförbundet har stridit för)

 

Allt ovan nämnda är väl bra att det ska arbetas med……..Men vi ”på golvet” vet att den främsta möjligheten att få erfaren personal med all sin specialistkompetens, som det tagit år att förvärva, att stanna kvar på SU är att ge rimliga och rättvisa löner.

Personalflykten skulle minska. Patientsäkerheten skulle öka och det hela skulle bli billigare i längden och då och endast då kanske vi kan bli ”Landets ledande Universitetssjukhus” och kanske, kanske komma först på Dagens medicins lista.

Varför ska jag ta från min lön och betala in till Vårdförbundet?

by

Ny som förtroendevald höll Johanna Prütz ett tal till sina barnmorskekollegor om varför hon är medlem i Vårdförbundet och vad som gör att hon är organiserad i en facklig organisation. Genom sin nyvunna inspiration om VARFÖR facket finns, får du som läsare chansen att ta del av Johannas blogginlägg och hennes “meningen med föreningen”.

“Varför ska jag ta från min lön och betala in till Vårdförbundet, de gör ingenting för mig ändå? De pengarna kan jag spara”, så kan jag höra folk resonera ibland.

Bertha Wellin

Kvinnor i Sverige fick rösträtt 1921 och en av de första kvinnorna i riksdagen var Bertha Wellin. Hon var en sjuksköterska som  i början på  20-talet, när man röstade igenom lagstadgad arbetsdag på 8 timmar arbetsdag fick hon igenom att sjuksköterskor skulle undantas därför att vi inte skulle få sätta våra behov före patientens. Året 1933, när Svensk sjuksköterskeförening blev ett fackförbund, avgick Bertha Wellin som ordförande…

Vad vill jag ha sagt med denna historiska tillbakablick? Jo, att vi som är sjuksköterskor och barnmorskor kommer från en tradition där vi alltid ska sätta patienten före oss själva. Men som sjukvården och förlossningsvården ser ut idag råder stor risk att vården urholkas och försämras, eftersom ingen orkar jobba kvar! För patienternas skull MÅSTE vi värna om vår rätt till en god arbetsmiljö med hållbara arbetstider och möjlighet till återhämtning.

Och vi måste få vara lite ego. Visst, vi vill jobba med det vi gör för att vi är människor som känner omsorg om andra, annars skulle vi inte valt dessa yrken. Men vi är också eftertraktade, högskoleutbildade och erfarna anställda. Och det finns ingen vettig anledning att undanta oss från dessa rättigheter.

Det handlar om att förändra en föråldrad syn på de traditionellt kvinnliga yrkena och Vårdförbundet jobbar hårt med dessa frågor.
Genom förhandling och kunskap förändras samhället långsamt.

Den senaste HÖK 16 (Huvudöverenskommelsen) fokuserar på bättre återhämtning vid skiftarbete och nattarbete, hälsosamma arbetstider, större möjlighet till utbildning och specialisering med lön från arbetsgivaren för att på lång sikt lösa kompetensbristen.
Genom att betala din medlemsavgift till Vårdförbundet bidrar du till att Vårdförbundet kan ha anställda som aktivt driver frågor som rör allas våra rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Det är lätt att tänka att Vårdförbundet inte ger mig något personligen, men det är för att vi idag tar saker som anställningsskydd, semester, föräldraledighet och arbetsskadeförsäkring för givna.
Idag är majoriteten av oss inom vården organiserade och medlemmar i ett fackförbund. Tänk om denna viktiga rättighet, och jag vill säga SKYLDIGHET, urholkas då är inte arbetsgivaren längre bunden av våra kollektivavtal (som gäller även ickemedlemmar)…

De kan anställa personal helt utifrån vinstdrivande intressen. Varje anställd får då förhandla om sina villkor. Är du stark och frisk och en bra förhandlare får du kanske det bättre men vad händer med dig den dag du blir sjuk? Eller med din kollega, som alltid ställer upp och inte kräver något. Ska inte hon ha semester?
Nej, kollektivavtal förenar oss och värnar om våra rättigheter som tidigare generationer har fått slåss för.
Och arbetsgivaren vinner också på ett samarbete med fackförbunden. En bättre arbetsmiljö leder till nöjdare personal och bättre utförande av vården. Att få oss att stanna kvar och trivas och vilja vara med och utveckla vården ligger i arbetsgivarens intresse. Detta bygger den svenska modellen på. Istället för konflikter och strejker har vi fredsplikt, kollektivavtal och lagar om medbestämmande och anställningsskydd som arbetsgivare och fackförbund förhandlar utifrån.
Jag upplever att jag som förtroendevald har möjlighet att påverka och föra fram medlemmarnas åsikter uppåt. Alla behöver inte själva vara förhandlare, vi har förtroendevalda  och jag är en av dem.

Kom till oss om ni har frågor så ska vi tillsammans förbättra våra förhållanden.  Tillsammans är vi starka!

Johanna Prütz
barnmorska  och  förtroendevald på förlossningen på Södra Älvsborgs Sjukhus.

#tillsammansärvistarka #flergermer #Vårdförbundet

 

 

Kollektivavtalets dag- allvarligt, hur viktigt är det på en skala?

by

Kollektivavtalets dag är den 17 mars. KanelbullarAllvarligt, hur viktigt kan det vara att uppmärksamma den? I jämförelse med riktigt viktiga dagar som kanelbullens dag eller frimärkets dag så står sig kollektivavtalets dag väl slätt?

Tvärtom! Finns nog ingen viktigare dag att uppmärksamma då den står för ordning och reda på arbetsmarknaden. Det betyder i sin tur att de flesta av oss har ett arbete att gå till med ordnade former som är kända för oss innan vi tar jobbet, att vi får en lön i kuvertet som vi på förhand vet ungefär vad det blir och att vi för året har X antal semesterdagar att se fram emot. Detta betyder att vi som medborgare och arbetstagare i Sverige kan leva våra liv i trygghet baserat på en ordnad anställning.

Tidigt 1900-tal var det oro på arbetsmarknaden med dålig arbetsmiljö och usla arbetsvillkor med låga löner. Man protesterade via strejker och arbetsgivaren kontrade med att lägga lockout. Detta var ju inte hållbart för någon part då arbetstagarna inte fick några löner att leva för och arbetsgivaren fick inte ut sin produktion. Kloka som de var satte de sig ner och kom överens om att arbetstagarna fick lov att organisera sig i fackförbund med rätten att teckna kollektivavtal, samtidigt som rätten att leda och fördela arbetet skulle ligga hos arbetsgivaren. Detta ledde till lugn och ro för båda parter i många år samtidigt som man såg många förbättringar på arbetsmarknaden.

Tyvärr avstannade förbättringsarbetet och på 70-talet insåg våra politiker att om vi skulle komma längre med våra förbättringar av den svenska arbetsmarknaden så måste de lagstifta. Det var där bland andra Lagen om facklig förtroendeman(LFF), Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML) kom till. Dessa lagar stärker arbetstagarens rätt på arbetsmarknaden genom att säkerställa att vi får lov att organisera oss i fackförbund och välja förtroendevalda som för vår talan, vi får insyn i och möjlighet att påverka arbetsgivarens verksamhet via MBL och genom AML får vi en möjlighet att via skyddsombud säkerställa att vår arbetsmiljö är god.

Så kollektivavtal är det vi använder när vi vill förhandla fram bättre villkor för fler än en person, för kollektivet. Om vi inte hade möjligheten att teckna kollektivavtal skulle varje arbetstagare bli tvungen förhandla om sina egna villkor vilket leder till att det alltid finns någon som säljer sig lite billigare än de andra. Detta sänker villkoren på arbetsmarknaden, både när det gäller ersättningar och arbetstider men också arbetsmiljön.

Men kollektivavtalet är i fara. Anslutningsgraden i fackförbunden sjunker, Vårdförbundet är inget undantag. Det är endast fackförbund som har rätten att förhandla för kollektivet men denna rätten har vi bara så länge som vi kan säga att vi talar för merparten av våra yrkesgrupper. Så den dagen Vårdförbundet inte längre har tillräckligt många medlemmar är våra villkor och avtal inom sjukvården i fritt fall med en katastrof för sjukvården i kölvattnet.

Lene Lorentzen

Lene Lorentzen Ledamot Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

Så stå upp för kollektivavtalet, var stolt över ditt medlemskap i ditt fackförbund. Känn att du är en del av den svenska modellen och demokratin och att du i det lilla kan påverka i det stora.

Lene Lorentzen

#kollektivavtaletsdag #flergermer #Vardforbundet

 

 

Kollektivavtalets dag 17 mars

3 300 miljoner skäl till att vi inte utbildar nya sjuksköterskor?

by

3 300 miljoner skäl till att vi inte utbildar nya sjuksköterskor?
Kanske inte riktigt sant men en del saker under min utbildning till sjuksköterska har fått mig att börja fundera på om utbildningen verkligen är inne på rätt väg. Efter fyra terminer blev det ett abrupt avbrott, vilket har gett mig möjlighet till en del reflektion i frågan.
Våren 2015 samlades alla nya elever och den första funderingen kom redan vid andra välkomsttalet.

”Kom ihåg en sak, sjuksköterska är inget praktiskt yrke”. Oj då, jag hade ingen aning om att vi skulle bli akademiker och forskare allihopa 20160617_154802som satt i aulan. Jag trodde i min enfald att jag skulle springa i en korridor med en sökare i fickan som piper, en telefon i örat med en överrapportering till kommunen, en anhörig som vill flika in en fråga och en undersköterska som behöver hjälp med en tyngre patient samt en läkare som behöver ronda. Och kanske även under samma nanosekund som allt sker blanda till antibiotika, lägga mitt schema och handleda en student.

Men jag kanske har fel om verkligheten och skolan har rätt, sjuksköterska är inget praktiskt yrke.
Att gå från 40 veckors VFU (verksamhetsförlagd utbildning) till nästan hälften och fylla ut teoritiden med massa inlämningsarbeten på minst 2 000 ord som ska vara vetenskapligt skrivna enligt mallar och referenser, då undrar jag om utbildningen speglar verkligheten. Att ta bort kurser som smärta, svikt och dra in på VFU på IVA och istället vara kvar i skolans lokaler och tro att en docka kan spegla det som händer en människa på en IVA-avdelning känns inte helt relevant. Sen har lärosätet mage att kritisera andra lärosäten att de är för medicinskt inriktade, kanske borde man revidera i vilken riktning skolan är på väg. En nationell standard och en revidering av samtliga utbildningsplatser för framtida sjuksköterskor borde vara aktuellt innan VFU’n är nere på 10 veckor och alla refererar enligt APA (American Psychological Association).
Efter att ha arbetat med människor i över 15 år inom alla områden så tror jag att jag har en hyfsad omvårdnadskänsla. På min första omvårdnadstenta fick jag VG (väl godkänd) men på min kliniska omvårdnad blev jag underkänd och spärrad. Efter två år måste jag ta en paus innan jag får göra mina sista två terminer och det hade varit helt okej om det hade känts relevant. Men om jag har VG på första omvårdnaden och när 76% blir underkända efter fyra terminers studier och vid sista tentatillfället underkänns 91%!

Har då verkligen alla studenter efter två år plötsligt blivit dumma i huvudet eller skulle det kunna vara så att det är något fel på kursen?

De som går terminen efter oss har fyra chanser innan de blir spärrade, vissa ämnen har fem tillfällen, vi blev spärrade efter tre. Några studenter fick komma till examinatorn och bli muntligt godkända medans vissa av oss aldrig fick den chansen. Ett fel som jag gärna lyfter är på en fråga om vad som kan hända med en patient vid isolering, jag skrev att de kunde bli arga. Det var fel, rätt svar är att de kan uppleva ilska. Tillåt mig skratta men hur ser du skillnad på någon som är arg eller upplever ilska, vilka olika bemötandestrategier använder vi oss av vid dessa två vitt skilda tillstånd.

untitledSå ett halvårs avstängning från fortsatta studier, hur ska jag klara mig? 

Jo tack bara bra, jag blev erbjuden 100% på en hjärtmedicin avdelning men tackade nej för jag fick även ett erbjudande om 100% på IVA och full lön vid specialistutbildningen senare. Det positiva i det hela är att jag som undersköterska på IVA nu får allt det som skolan har skalat bort som irrelevant, så jag kan jämföra hur dockorna simulerar cyanotiskt utseende, blek och svettig hud när jag kommer tillbaka. Jag tror på allvar att utbildningen behöver en rejäl översyn och tydligare riktlinjer för att spegla verkligheten, vi kan inte bli spärrade på grund av att en examinator inte kan förstå synonymer och bara tillåter vissa att sitta i knät och bli muntligt godkända eller att vi missar ett kommatecken när vi refererar enligt APA. Utbildningen glider mer och mer bort från verkligheten.

/Mikael Öström