Västbloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
  • Vårdförbundetbloggen
Västbloggen

Västbloggen

Till politiker i Tranemo kommun

26 februari, 2021 by Branka Djukanovic Svensson

Johanna Stenberg legitimerad sjuksköterska och förtroendevald för Vårdförbundet i Tranemo kommun skriver ett öppet brev till politiker:
”Hur avser ni att avtalet HÖK-19 ska följas? Hur ska vi klara omställningen till Nära vård som pågår just nu, och hur premieras kompetens och vidareutbildning för sjuksköterskor i Tranemo kommun? ”

I Västra Götalands uppdragshandling för omställningsområde utveckla den nära vården1, kan man bl.a. läsa följande: 
”Nära vård grupperas i tre delprogram; Utveckla vård i hemmet, etablera närsjukvårdscentrum och stärka hälso- och sjukvårdens bas.” Vidare står att en ”utvecklad vård i hemmet gör det möjligt för fler patienter med komplexa vård-och omsorgsbehov att få personcentrerad, teambaserad, proaktiv vård i det egna hemmet i stället för sjukhusvård. Det innebär att vården blir mer tillgänglig, individanpassad, trygg och mer ändamålsenlig, det vill säga vårdens kvalitet ökar.”

Omställning till nära vård/vården flyttar hem kräver större kompetens och mer resurser. Allt fler mycket sjuka och vårdkrävande personer vårdas i det egna hemmet i stället för på sjukhus och det ställer höga krav på kompetens och ökad tillgänglighet. Tranemo kommun har sedan tidigare en kompetensförsörjningsplan med ett mål där hälften av sjuksköterskorna i hemsjukvården ska ha en adekvat vidareutbildning, t.ex. till distriktssjuksköterska. I nuläget är det endast 7 av 29 sjuksköterskor, vilket motsvarar ungefär 20%. Vidareutbildade sjuksköterskor behövs för att trygga patientsäkerhet, helhetstänk och utvecklingsarbete mot hemsjukvård.
Hur ska vi behålla och rekrytera kompetenta sjuksköterskor och vara en attraktiv arbetsplats?
Vi har inte sett någon ökning av tjänster, snarare neddragningar och svårigheter att täcka vikariat och tjänster, oavsett vidareutbildning eller ej.  Många känner sig otillräckliga, både fysiskt och mentalt. 

Vårt gemensamma avtal, HÖK-192, lyfter särskilt lönenivåer, lönespridning och prioritering av särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor; de som har lång erfarenhet av sjuksköterskearbetet, är trygga, stabiliserar gruppen och utvecklar verksamheten. Vårdförbundet menar att ca var 4:e person bör vara särskilt yrkesskicklig, särskilt i en grupp med så lång erfarenhet som många här faktiskt har. Vi tycker att dessa personer bör ha en löneutveckling på ca 10,000 kr/månad under det treåriga avtalet. 

De fem sjuksköterskor som i Tranemo kommun bedömts som särskilt yrkesskickliga har på två år fått en total löneökning på ungefär 500 kr utöver ”vanligt påslag”. Fem sjuksköterskor motsvarar ca 15% om vi bara räknar omsorg. Tar vi även med skolsköterskorna blir siffran än lägre.

Vi arbetar alla dagar, hela dygnet. Under det gångna året har våra medlemmar slitit hårt i nära kontakt med covid-19, utan möjlighet att backa undan från sjukdomen. Vi har snabbt tagit till oss stora mängder ny information, skapat och anpassat oss till nya rutiner och handlett omvårdnadspersonal. Allt för att ta hand om våra patienter på bästa sätt. Många av oss har själva blivit sjuka.

För detta får vi nu ett påslag på 2%, där chef förfogar över 1,7%. Med det påslaget finns ingen chans att följa vårt gemensamma avtal, jämna ut eventuella snedsitsar och främja en god löneutveckling. Vid löneöversyn hänvisas siffrorna tillbaks till politiken, så därför frågar jag nu er.
Hur avser ni att avtalet HÖK 19 ska följas? Hur ska vi klara omställningen till Nära vård som pågår just nu, och hur premieras kompetens och vidareutbildning för sjuksköterskor i Tranemo kommun? 

Med vänlig hälsning,                                                                                                                          
Johanna Stenberg
Legitimerad sjuksköterska och
förtroendevald för Vårdförbundet i Tranemo kommun


  1. RS 2018-03553-3 Uppdragshandling för omställningsområde utveckla den nära vården 1855412_1_1 (vgregion.se)
  2. hok-19-ofr-hos—version-till-hemsidan-20190522.pdf (vardforbundet.se)
  3. Politikers arbetsmiljöansvar – Arbetsmiljöverket (av.se)

Filed Under: #HÖK19, #livsviktigayrken, #tackamedlön, #vardpol, #vgrpol, kommunen, Politik

SKR borde skämmas!

25 november, 2020 by Branka Djukanovic Svensson

Samuel Hylén, legitimerad sjuksköterska
och förtroendevald i Vårdförbundet Kungälvs kommun

Nu är tiden kommen för arbetsgivarna inom vården att komma upp till bevis!

Biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och barnmorskor har nu sedan tidigt i våras stått på barrikaderna och krigat mot covid-19. Dessa yrkesgrupper består ofta av medlemmar som bär på en stark vilja att hjälpa människor, men detta får och skall inte påverka den lön vi får för vårt arbete negativt!

Vi har sedan 2019 ett avtal med SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som säger att satsningar skall göras med att identifiera särskilt yrkesskickliga, vilka skall ha en bättre löneutveckling än övriga (10.000 kr mer /månad än övriga under tre år är Vårdförbundets yrkande). Vårdförbundet anser att detta bör vara ungefär var fjärde anställd. 
Detta har de flesta arbetsgivare inte varit i närheten av under 2019 och 2020. 
Viktigt att tillägga är att avtalets intention är att öka lönespridningen och möjliggöra en bra livslön, inte att denna prioritering av särskilt yrkesskickliga skall medföra att övriga får liten eller ingen löneutveckling.

Nu påbörjas förhandlingarna lokalt för 2021 och det ser inte ut som att arbetsgivarna kommer att göra detta i år heller. Nu borde SKR skämmas ögonen ur sig för sina medlemmar som inte ens i den situation vi nu befinner oss sätter av pengar för att kunna leverera ens i närheten av detta.

Vårdförbundet respekterar de avtal vi tecknat med SKR och föreslår att arbetsgivaren börjar göra det samma. Utifrån rådande pandemi och den insats Vårdförbundets medlemmar gjort och gör så borde arbetsgivaren tacka med att leverera mer än de avtalat om, inte mindre.

#tackamedlön #ärviintevärdamer #vårdförbundet #SKR

Samuel Hylén
Legitimerad sjuksköterska och förtroendevald i Vårdförbundet
Kungälvs kommun

Filed Under: #HÖK19, #livsviktigayrken, #tackamedlön, #vardpol, #vgrpol, kommunen, Lön, Villkor

Till våra politiker

20 februari, 2020 by Branka Djukanovic Svensson

Inslag efter inslag handlar om krisen i sjukvården, och det märker vi oavsett var vi jobbar!

Sverige har lägst antal vårdplatser bland de utvecklade länderna i hela OECD.

Det är inte konstigt att det är kaos på akutmottagningarna, vore märkligare om det inte var det. Förstår politiker denna koppling? Katastrofberedskapen vid en ev. epidemi = 0.

Främsta orsaken till att man stänger vårdplatser är att det saknas sjuksköterskor, som det finns gott om men man orkar inte jobba som sjuksköterska. Var fjärde jobbar med annat. Orsaker till att man jobbar med annat är stress, för hög arbetsbelastning, svårigheter att påverka sin arbetssituation och oro över att patienterna far illa.

Enkel lösning, bättre schema, tätare bemanning, höj lönen och bra löneutveckling.

Det sägs att man satsat på kommun och Primärvård, men menar man då de närakuter i storstäder som tar hand om de som egentligen inte behöver söka alls? Satsningen på primärvården täcker idag inte ens inflationen. Aldrig har det varit så svårt att komma intill på sin VC som idag. Primärvården behöver pengar så att de kan anställa mer personal till rätt löner. Politiker skall inte styra budget med hjälp av diagnoskods-registreringar eller satsningar på enskilda insatser.

I kommunen får vi allt fler, allt sämre patienter utan att få allt fler sjuksköterskor.  Det skall  sparas. Att vara sjuksköterska i kommunal hemsjukvård kräver att man kan arbeta helt självständigt, ta egna beslut, är enormt flexibel, har bred erfarenhet och klarar att ta beslut utan att ha en läkare bakom ryggen. Palliativ vård sker oftast i hemmet idag, både unga och gamla vill få avsluta sitt liv i hemmet. Detta kräver stora kunskaper kring den palliativa vården, förmåga till empati, att jobba utan att visa sig stressad, ta hand om hela familjen kring den som är sjuk, och vara kunnig i den tekniska utrustning som finns kring patienten.

Man har infört utökad grundbemanning som innebär att ingen frånvaro ersätts. Vi skall sköta vårt eget plus kollegans ibland i flera veckor då varken sjukdom, vård av barn, frånvaro pga att man själv önskat gå ner i arbetstid, eller semestrar täcks. Den som är hemma med barn eller är sjuk själv mår dåligt över att sätta kollegor på ”pottkanten” och har ont i magen över hur det ser ut när man är på plats igen. Man släcker akuta bränder och håller verksamheten flytande men hinner inte komma längre än så. Kollega efter kollega blir sjukskrivna pga stress och arbetsgivaren förändrar ingenting till det bättre. Besparingar är värt mer än de anställdas hälsa!   Mer pengar kommer finns inte utan allt skall lösas inom befintlig ”ram”.

De äldre ökar och vårdplatser minskar, vilket kommer öka belastningen ännu mer, så det vore rimligare att öka bemanningen och tillföra mer pengar, snarare än att minska.

Arbetsgivaren tycks tro att det är arbetssättet det är fel på,  att vi kan skriva ut patienter och därmed få en rimligare belastning. I verkligheten är det så att de vi skriver in inte blir inte friska igen med en ”Quick fix” och sedan kan skrivas ut. De allra flesta är antingen 85 + och multisjuk eller svårt sjuk yngre palliativ som skrivs ut efter man gått bort i hemmet.

Nya Ekedal har byggt ut och där har man ökat antal platser men minskat antal sjuksköterskor. Enhetschefer behövdes det fler däremot.

Vi vet att kommunerna har ont om pengar, men enligt regeringen så skall det ju satsas på Skola vård och omsorg. Det är enormt tärande att arbeta i en verksamhet där det ständigt pratas om besparingar och aldrig sker något som är till det bättre. Tur att patientarbetet är så roligt annars hade många slutat för länge sedan.

Ni som arbetar i omvårdnadsnämnden i Skövde kommun, vi kommer gärna till er och berättar om vår vardag, eller kom ut till oss och se hur vi har det.

Nina Thool
Distriktssköterska Skövde Kommun
och förtroendevald för Vårdförbundet

Filed Under: Arbetsmiljö, kommunen, Politik Tagged With: #hållbartyrkesliv, #säkervård, #vardpol

Nattsjuksköterskan loggar in

23 november, 2016 by Robin Åberg

Läs sjuksköterskan Susanne Clemborns fantastiska dokumentation av en arbetsnatt i Karlsborgs kommun!

//Robin

Susannes nattbok, bild 1:

bild-1Sjuksköterska på natten i Karlsborgs kommun; Susanne Clemborn loggar in söndagen 20 nov 2016.

Först blir det en rapport från kvällssjuksköterskan. Ikväll är det fina Josefine som har jobbat. Då vet man att alla har blivit väl omhändertagna!

 

 

 

Susannes nattbok, bild 2:

bild-2Efter rapport och lite läsande i datorn blir det en liten fika med nattpatrullen.

Två undersköterskor i en bil som ”gör” Karlsborg under nattens gång. Tyvärr ville de inte vara med på bild…

 

 

 

 

 Susannes nattbok, bild 3:

bild-3 Nu ut i natten!

En pump till ett TPN krånglar långt ute i tassemarkerna.

TPN = total parenteral nutrition. Dropp med alla näringsämnen man måste ha, för de som inte kan äta något. Är oftast kopplat till en CVK, port a cath eller picc line. Det är katetrar som läggs in i en central ven, oftast övre hålvenen. TPN ska gå in på 12 tim, så oftast sätts de på kvällen, går in medan vårdtagaren sover och tas bort på morgonen.

Mmmm, vilken bil ska jag välja? Fördelen med att vara ensam(?)- man kan välja o vraka!

Susannes nattbok, bild 4:

bild-4Lite fakta:

  • Karlsborgs kommun är ca 797 kvadratkilometer stort, varav 391 är vatten! (Nej, inga båtar på jobbet…).
  • 6844 invånare.
  • Antalet vårdtagare under jourtid: strax över 200 st.
  • Är uppdelade på: ett äldreboende, hemsjukvård, LSS, psyk.

 

 

Susannes nattbok, bild 5:

bild-5 Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser med sin frånvaro än så länge, på fur o gran… som tur är.

Här ute i skogarna på de slingrande vägarna räcker det med de eventuellt vilda djuren som lurar i buskarna!

 

 

 

 

 

Susannes nattbok, bild 6:

bild-6Nu är vi tillbaka på Haganäset äldreboendet, som är min utgångspunkt. Nu går vi runt en sväng och ser hur det är på ”huset”.

Långa korridorer är det! Många steg under en natt blir det! En stegräknare kanske vore nåt?

 

 

 

 

 

Susannes nattbok, bild 7:

bild-7

 

Haganäset består av:

Korttid/rehab, Demensenheten och Särskilt boende.

 

 

 

 

 

 

Susannes nattbok, bild 8:

bild-8Nu ut en sväng igen! En man har ramlat och slagit upp ett jack vid ena ögonbrynet. Lite tejpning, tillsyn och omtanke! Bland hyreshusen och trappuppgångarna kan det lura vilddjur av en annan sort i buskarna!

 

 

 

 

 

 

Susannes nattbok, bild 9:

bild-9Nu är natten snart morgon o nu ska TPN:t plockas bort.

Ut igen på de slingriga vägarna o fortfarande är det becksvart ute!

 

 

 

 

 

 

Susannes nattbok, bild 10:

bild-10Så var det färdigt och vi styr kosan tillbaka. Väl ute på 49:an är det lätt att trampa ner gasen, men aj aj, ta det lugnt nu!

Vi har fortfarande lite kvar av natten.

 

 

 

 

 

 

 

Susannes nattbok, bild 11:

bild-11Måndag morgon 21nov 2016, klockan är 7 och mina kollegor väntar på att jag ska rapportera! Alltid lika härligt med måndag morgon.

Alla är lika trötta, utom jag! Som får gå hem o sova!! Underbart!

 

 

Susannes nattbok, bild 12:

bild-12Ja, jag vill verkligen avsluta Magna Cura!!

Tror du mig inte?

Watch me!

 

 

 

 

Susanne Clemborn
Leg Sjuksköterska
Karlsborgs kommun

Filed Under: Arbetstid, kommunen, Sjuksköterska, Villkor

Helt ny nivå, nivån av idioti!

20 juni, 2016 by Lene Lorentzen

Adjektiven räcker inte till för att beskriva hur illa jag tycker om Socialstyrelsens senaste föreskriftsförslag. Den där de vill öppna upp för delegering av läkemedel till undersköterskor inom slutenvården.

Ja, du hörde rätt!
Enligt det här förslaget vill Socialstyrelsen alltså att undersköterskor som har en gymnasieutbildning, som förresten ser olika ut beroende på vilken skola du gått på, ska få iordningställa, administrera och överlämna läkemedel, även inom slutenvården. I samma mening som man föreslår detta säger man att många av de skador som uppstår i vården kan kopplas till användningen av läkemedel och att allvarliga vårdskador kan inträffa i samband med ordination, iordningställande och administrering av läkemedel. Motivet till denna förändring anges bland annat vara en ökad säkerhet för patienterna!
20160617_154944

För att vara den myndighet som utfärdar en sjuksköterskas legitimation är det djupt oroande att se vilken dålig insikt Socialstyrelsen verkar ha i de kunskaper en sjuksköterska måste behärska vad gäller just läkemedelshantering.

Det handlar ju förstås inte om tabletten i sig, det handlar om vad som är i tabletten eller infusionen, injektionen eller plåstret, vilken förväntad effekt den ska ha, vilka oväntade effekter den kan få och förmågan att ta hand om de oväntade effekterna om de uppstår. Är patienten i skick att ta in medicinen eller ska man helt avstå på grund av hur patienten mår för övrigt? Är patienten till och med i behov av något helt annat just nu? Listan kan göras lång och absolut inte rymmas inom två timmars webbutbildning gjord av SKL som föreslås vara lösningen. Sen kan man lägga till lite praktiska instruktioner också, för all del.

Detta är att göra narr av både sjuksköterskors kunskap och kompetens och patienters behov. Det är att sätta undersköterskor i en situation de inte alls är utbildade för eller har erfarenhet av. Det är raka motsatsen till patientsäkerhet.

I texten hänvisar man till att samhället sparar pengar på denna lösning, då undersköterskor är billigare arbetskraft än sjuksköterskor. Detta får mig att ifrågasätta om Socialstyrelsen har glömt sin egen värdegrund där de hävdar att deras arbete bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Så vitt jag vet visar ingen forskning på att en delegering av läkemedelshanteringen till gymnasieutbildad personal ökar patientsäkerheten.

Detta förslag lyfter uppgiftsväxlingen och besparingsivern till en helt ny nivå, nivån av idioti!

/Lene Lorentzen

Filed Under: delegering, kommunen, Legitimation, Säker vård, Sjuksköterska, undersköterska, Villkor Tagged With: #säkervård, #Socialstyrelsen, delegering, patientsäkerhet

Grattis till mig själv!

12 maj, 2016 by Marianne Brindbergs

Grattis till mig själv!!

Idag firar jag min yrkesdag, 12 maj! Jag firar att jag varit sjuksköterska i 20 år. Jag firar att jag har ett livsviktigt och ett fantastiskt yrke.selfie B

 

Tänk att min kunskap gör skillnad. Din kunskap gör skillnad. Vi fantastiska sjuksköterskor som finns där människor har behov av vår profession. Där jag är yrkesverksam inom den kommunala hälso- och sjukvården möter jag de mest sköra äldre och multisjuka människor med komplexa vårdbehov. Åh, ja jag och mina kollegor gör skillnad i min lilla kommun.

Vilken palett av olika inriktningar och möjligheter det finns för oss sjuksköterskor . Jag hittar sjuksköterskor som arbetar på skolan, inom äldrevården, på ambulans, i fängelse, på vårdcentral, i krigsområden, inom bistånd, lyxbåtar, oljeplattformar, forskar, på högskolan, är sjukhusdirektörer och sist men inte minst på sjukhus.

Oj, oj, oj vad vi kan göra med vår profession!

Vår styrelse Vårdförbundet Västra Götaland har också en mångfald och består av två operationssjuksköterskor, en anestesisjuksköterska, en barnsjuksköterska och snart två psykiatrisjuksköterskor. Vi har sjuksköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård, kardiologiskt lab och ortopedi.

 

Vår kunskap gör skillnad, vår samlade erfarenhet gör skillnad för patienten, samhället och världens alla människor som träffar på en sjuksköterska.

Och idag är det vår dag, vår yrkesdag 12 maj, min dag!

Grattis till mig och dig!!

Marianne Brindbergs som är mycket stolt

legitimerad sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård i Hjo kommun

Filed Under: kommunen, Okategoriserade, Sjuksköterska Tagged With: #sjuksköterskedagen

Vem ska granska vården?

16 juli, 2015 by Robin Åberg

bild 1

Tack Göteborgsposten!

Just som jag nästan förlorat hoppet om viljan från media att koppla ett helhetsgrepp på vården, publicerar GP Vårdförbundets debattartikel om de strukturella problem som ställer till det och ger en dyr och för många patienter dålig vård.

Ska vården flytta hem bör resurserna också göra det.

För man ställer ibland frågan, vem kan granska vården? Eller snarare vem ska granska media som granskar vården?

Jag vet i egenskap av ledamot i Vårdförbundet hur media vid ett antal tillfällen serverats viktiga underlag och fakta om hur vården ser ut och är organiserad. Faktaunderlag som behöver komma allmänheten till del. Förändringar som behöver debatteras. Felaktigheter och skeva maktförhållanden som behöver upplysas om, granskas och förändras.

Vad händer? Ofta ingenting.

Händelser som engagerar hundratals från professionen, politiker och tjänstemän vänds ryggen.

Varför? För trist för allmänheten?

I stället väljer man att rapportera enskilda incidenter ryckta ur sitt sammanhang, ibland rena tokerierna. Jag har pratat med chefer, MAS:ar i kommuner och stadsdelar i Västra Götaland som sönderstressade tvingas hantera journalister som ska granska verksamheter utifrån helt felaktiga underlag.

Det kan handla om människor som av olika anledningar kontaktar media, hittar på rakt av eller ser världen med mycket subjektiva ögon.

Det kan vara en patient, en anhörig, en anställd, människor som mår dåligt och är generellt besvikna. Dessa personer ser ibland massmedia som en ventil för sin frustration och det må vara hänt, vi har ju yttrandefrihet gud bevars, men problemet är att massmedia inte alltid verkar kunna skilja på tokerier och relevant kritik.

Problemet blir att hårt pressade verksamheter ska tvingas lägga massa tid och resurser på att svara på helt ogrundade anklagelser, beredda på att närsomhelst, gång efter annan, hamna innanför skranket och svara på vilka ogrundade anklagelser som helst.

Rapporteringen som följer är på sätt och vis ointressant eftersom den inte tillför någonting konstruktivt vare sig i debatten eller till vårdens verklighet.

Jag förstår att medias intention är god, man vill ta tag i och belysa problemen, men det enda som händer är att enskilda personer mår dåligt och känner sig trängda.

Denna typ av rapportering tror jag bara ökar risken för ”rädda” organisationer.

Syndabockar passerar revy, exempel statueras, men när diskuterar vi vårdorganisationens egentliga problem och konstruktiva lösningar?

Därför vill jag tacka GP som vågar lyfta diskussionen om de multisjuka äldre till en relevant nivå, en nivå där vi verkligen kan göra någonting åt problemen på riktigt.

//Robin

Mer läsning: När vården flyttar hem

N-r_v-rden_flyttar_hem_2014-04-02

Filed Under: kommunen, Politik, Säker vård Tagged With: arbetsmiljö, arbetstider, bemanning, kommun

”Färdigvårdad” med behov av vård

2 mars, 2015 by Martin Håland

Färdigvårdad….
Ett begrepp som används av oss i sjukvården.
Det är när sjukvården (läs sjukhuset) har gjort det som du som patient har behövt hjälp med och förhoppningsvis fått hjälp med.

Det är enkelt när du har problem med en blindtarm eller ett brutet ben. Du blir omhändertagen och blindtarmen eller benet opereras och du blir återställd/färdigvårdad.

Sedan har vi de som oftast är äldre och ofta har mer än en sjukdom. Oftast har de svårt att klara sig själva i sitt eget hem….

Färdigvårdad behöver inte innebära att man är utan behov av hjälp. Det är bara det att sjukhusets akutsjukvård har gjort det som de kan och nu ska någon annan ta över. För så är det i Sverige, ett problem med hälsan eller en sjukdom kan behandlas av fler än en vårdgivare.

Vårdgivare ett fantastiskt ord. Jag är vårdgivaren när jag ger vård. Men i byrokratsammanhang så är det vem som ansvarar för att vård ges till patienten. I mitt fall VästraGötalandsregionen, så länge patienten inte är färdigvårdad.

Är patienten färdigvårdad är det kommunens ansvar att ta hand om sina innevånares behov av vård. Så är det ända sedan ÄDEL-reformen genomfördes någon gång på 90-talet. Då har kommunen 5 arbetsdagar på sig att ”ta hem” patienten.
Men det är inte säkert att kommunen har plats eller resurser att ”ta hem” sin patient. Patienten blir liggande kvar på akutsjukvårdsavdelningarna, sjukhussängen som behövs till andra patienter förblir upptagen. Följden blir att de patienter som söker vård via sjukhuset akutmottagningar inte kan få en riktig säng alt får ligga i sjukhusets korridorer som en ”överbeläggning”.

Vems är problemet?
Kommunpolitikerns eller sjukhuspolitikerns?

Som patient eller anhörig är det ointressant om man är färdigvårdad eller inte.
Som patient eller som anhörig ska man ha rätt att få den vård man behöver utan att tänka på om man är färdigvårdad eller inte!

Detta just eftersom man som patient mycket väl fortfarande kan behöva omfattande vård.

Det enda som jag önskar, ffa innan mina föräldrar blir så gamla och sjuka att de riskerar att bli ”färdigvårdade”, är att det finns EN plan för hur patienten ska få den hjälp de behöver och inte flera!

Fundera på om ÄDEL reformen verkligen blev ädel för alla!

Filed Under: kommunen, Okategoriserade, Säker vård

Felavlönad utan sur offerkofta

16 februari, 2015 by Marianne Brindbergs

Jag är felavlönad och jobbar med detta i Vårdförbundet. Mitt uppdrag är att lyfta våra medlemsgrupper och tala för just dem. För det har jag blivit vald till att göra.

Det gör mig inte blind för andra fackförbunds grupper som är felavlönade eller lågavlönade, som till exempel omvårdnadspersonalen, de är mina arbetskamrater i min profession som sjuksköterska. Jag ser dem varje gång jag arbetar som sjuksköterska i kommunen, hur de sliter och ställer upp för sina vårdtagare och våra patienter.

Jag ser hur de inte får sina raster och ligger som skållade råttor i bilarna som far runt för att hålla tiden och utföra de genomförandeplaner som är överenskommet.  Jag ser dem när de går till samma vårdtagare som precis fått hjälp med något och sedan glömt av. De möter den demente med tålamod och vet att snart ska de dit igen. Jag ser och är inte blind.

Jag pratar nästan alltid arbetstid och arbetsmiljö på varje pass med mina arbetskamrater som är omvårdnadspersonal. Jag har bara en kollega dagtid och på kvällarna är jag ensam sjuksköterska i min kommun. Det är oundvikligt att inte se det mina arbetskamrater gör och det skapar en stor förståelse hos mig och jag kan som arbetskamrat dela deras frustration och även råda som skyddsombud. Jag ser och är inte blind.

Där stannar det!

Som förtroendevald i Vårdförbundet driver jag mitt fackförbunds frågor för det är de medlemmarna som valt mig. Här gäller det att skilja på sak och person.

Vi som finns inom de olika kvinnodominerade yrkena är felavlönade utifrån genus och jämställda löner då vi jämför med likvärdiga yrken. Vi behöver ge varandra stöttning i det och lyfta varandra.

Nu på senare tid har det dykt upp i olika sammanhang att vi ställs mot varandra. INTE OKEJ!!!!  Offerkofta

Vi ska inte käbbla mot varandra, lägga krokben eller ställa kvinnodominerade grupper mot varandra. Vad är det som gör att vi inte kan kämpa för bättre villkor utan kämpar på bekostnad av varandra?

Lägg energin på dem och det som verkligen kan förändra våra villkor i stället!

Vi tar en stor risk annars att det blir en sur offerkofta i diskussionen om jämställda löner.

Det blir en sur offerkofta och den vill jag inte ta på mig. Låt oss ta av de sura offerkoftorna och tala om för arbetsgivaren att vi som arbetar i kvinnodominerad sektor är en felavlönad grupp…

PUNKT SLUT.

Punkt slut/ Marianne

Filed Under: Förtroendevald, Jämställdhet, kommunen, Lön, Politik, Villkor

På hittepåvetenskaplig grund

2 juni, 2014 by Robin Åberg

Ett grundläggande maxim i vårat samhälle är vikten av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta har också blivit stående mantra hos olika makthavare, politiker och massmedia. Men hur vetenskapliga är vi egentligen?

Politiker slänger sig ibland med ”vetenskap” som saknar täckning. Till exempel är en förhärskande sanning hos många politiker, oavsett partifärg,  att människor själva efterfrågar att få vårdas i sitt eget hem hellre än på sjukhus.

Detta menar man sig ofta ha forskning på.

Det saknas dock helt forskning som underbygger ett sådant påstående.

(Se Helle Wijk; legitimerad sjuksköterska, universitetslektor, doktor i medicinsk vetenskap och docent i omvårdnad på: https://www.vardforbundet.se/Om-Vardforbundet/Lokala-avdelningar/vastra-gotaland/Artiklar/Vardens-paradigmskifte/)

Däremot finns det studier på att människor vill vårdas där de känner sig trygga, oavsett var detta är.

Här blir vi också varse ett större problem: det finns nästan ingen forskning gjord på vård i kommunal regi. Våra professioner i kommunerna har även svårt att hålla sig ajour med det senaste i forskningsväg eftersom man helt saknar de sökmotorer för vetenskapliga artiklar som finns i slutenvården. Fou-enheter kopplade till kommunal hälso och sjukvård lyser med sin frånvaro.

I den mån politikerna överhuvudtaget tagit politiska mål för inriktning och verksamhet är instrumenten för uppföljning ibland direkt skrattretande för den som har minsta lilla kunskap om hälso-och sjukvård. Så kan tillexempel indikatorn ”smärtskattning sista veckan i livet” mäta om man uppnått det storslagna målet: ”Berördavårdtagare har en god palliativ vård med andligt, socialt och medicinskt innehåll”.

Denna ”hittepå”- vetenskaplighet är inte bra för patientsäkerheten.

Det går an att slå sig för bröstet att vi har världens bästa vård när det inte finns några studier som bevisar varken det eller motsatsen.

Däremot finns forskning inom slutenvården, till exempel den i medicinska tidskriften the Lancet nyligen presenterade RN4CAST-studien som slår fast att utbildning och arbetsbelastning är grundläggande faktorer för vårdens kvalité.

Den slår fast att ju fler patienter en sjuksköterska har ansvar för desstå större är risken för  vårdskador. Det samma gäller utbildning, ju mer utbildning en sjuksköterska har, desstå minre risk för vårdskador. Den här typen av studie kan med största sannolikhet översättas till kommunal hälso- och sjukvård. Linda Aiken, professor i omvårdnad och sociologi vid Pennsylvania University i USA gav under Vårdförbundets kongress svaret på frågan om studiens resultat kunde översättas till kommunala förhållanden och hon menade att      så var fallet.

Är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet så viktigt som alla säger så:

  1. Avsätt pengar till riktig forskning också i kommunerna.
  2. Kräv att politiker och tjänstemän baserar sina beslut på de vetenskapliga resultaten.

//Robin

 

Filed Under: kommunen, Politik, Säker vård

Next Page »

Här bloggar avdelning Västra Götaland

Sök

Senaste inläggen

  • Grattis till mig själv på internationella sjuksköterskedagen!
  • Nu är jag legitimerad sjuksköterska!
  • Martins julbrev – Tack!
  • Massanställ oss barnmorskor!
  • Satsa på kunskapen som barnmorskorna bär!

Arkiv

Kategorier

  • #barnmorskekamp
  • #blienavoss
  • #bmstudentuppror
  • #covid19
  • #enannanvårdärmöjlig
  • #enbarnmorskaunderlivet
  • #facketgörskillnad
  • #geossrättvillkornu
  • #HÖK19
  • #livsviktigayrken
  • #minyrkesdag
  • #partsmodellen
  • #sjuksköterskansår
  • #tackamedlön
  • #TCO
  • #vardpol
  • #vgrpol
  • Ambulans
  • Arbetsmiljö
  • Arbetstid
  • årsmöte
  • Barnmorska
  • bemanningssjuksköterska
  • Biomedicinsk analytiker
  • delegering
  • demokrati
  • Dokumentation
  • Etik
  • Fackpampar
  • Förtroendevald
  • HBTQ
  • Hemsjukvården
  • Intensivvårdssjuksköterska
  • Internationella kvinnodagen
  • Jämställdhet
  • Kollektivavtalets dag
  • kommunen
  • Legitimation
  • Lön
  • mänskliga rättigheter
  • Okategoriserade
  • Politik
  • Pride
  • primär vård
  • Röntgensjuksköterska
  • Säker vård
  • semester
  • Sjuksköterska
  • Sjuksköterskedagen
  • Skolsköterskor
  • Sommarbrev
  • Student
  • undersköterska
  • valberedning
  • Vårdförbundet
  • Villkor
  • West Pride

Senaste kommentarer

  • Max Ås om Nu är jag legitimerad sjuksköterska!
  • Cristina Scacicov om Nu är jag legitimerad sjuksköterska!
  • Nina Nilsson om IVA sjuksköterskor är inte utbytbara!
  • Therese Jensen om Skämskudde VGR!!
  • Anne Karin Höglund om Skämskudde VGR!!

För redaktörer

Logga in här

RSS Nyheter från webben

  • En stund med Vårdförbundet lönar sig!
  • Nyfiken på uppdraget som förtroendevald /skyddsombud?
  • Extra årsmöte i avdelning Västra Götaland
  • Nominera årets förtroendevald!
  • Nyfiken på uppdraget som förtroendevald och skyddsombud?

Facebook

Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary
Alltid aktiverad
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Non-necessary
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
SPARA OCH ACCEPTERA