Västbloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
  • Vårdförbundetbloggen
Västbloggen

Västbloggen

Vi vill bli tackade på riktigt

12 juli, 2020 by Branka Djukanovic Svensson

Marcus Eriksson
Legitimerad biomedicinsk analytiker
Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström skrev i Göteborgs-Posten ett insändarsvar där hon tackar oss på klinisk mikrobiologi, efter min kollega Marie Karlssons insändare om vårt missnöje över att vi som sliter som djur med att analysera alla covid-19-prover inte ens har fått ett tack från varken sjukhuset eller regionen. Ett tack i Göteborgs-Posten upplever vi inte är tillräckligt.

Arbetsbelastningen är i skrivande stund oerhört hög för oss biomedicinska analytiker som kämpar nästan dygnet runt för att hinna analysera den kolossala mängden prover som sköljer över oss. Vi skall hinna analysera ett mycket stort antal prover avseende SARS-CoV-2, men vi ska också hinna analysera alla andra sjuka patienters prover avseende andra agens, exempelvis HIV hos HIV-infekterade eller neutrotropa virus hos patienter med svår meningit eller encefalit, som också behöver ett svar i tid. Allt detta med i princip lika stor bemanning som innan pandemin. Detta har medfört en fullständigt orimlig arbetsbörda för oss medarbetare på klinisk mikrobiologi – under lång tid – vilket är en fara för vår hälsa. Vi vet inte hur länge detta kommer att hålla på, men vi är alla redan väldigt, väldigt trötta och utarbetade.

Tyvärr känner vi oss inte sedda. Vi biomedicinska analytiker som analyserar alla covid-19-prover är nyckelpersoner i denna pandemi, men inte en enda gång har vi uppmärksammats eller tackats i något sammanhang överhuvudtaget. Det är många viktiga frågor som vi biomedicinska analytiker med vårt arbete besvarar i denna pandemi. Är patienten smittad? Är vårdpersonal smittad? Hur många är smittade? Hur många har antikroppar?
Utan oss – ingen diagnostik eller statistik.

Vi ser gärna att hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström och sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg tar sig tid att besöka oss på klinisk mikrobiologi för att mer personligt tacka oss för det arbete som vi utför i denna svåra tid, tillsammans – för patienten. Allra helst vädjar vi om att få vårt arbete värderat genom att bli tackade med lön.

Marcus Eriksson
Legitimerad biomedicinsk analytiker
Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Filed Under: #covid19, #livsviktigayrken, #tackamedlön, #vardpol, #vgrpol, Biomedicinsk analytiker, Lön, Politik

Inte ens ett tack till biomedicinska analytiker

22 juni, 2020 by Branka Djukanovic Svensson

Marie Karlsson,
legitimerad biomedicinsk analytiker
Klinisk mikrobiologi
Sahlgrenska universitetssjukhuset

Jag kan inte uttrycka i ord hur det varit för oss de senaste två veckorna på Klinisk mikrobiologi – virusdiagnostik på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, det har varit fruktansvärt. 

Helt utan förvarning, sent måndag eftermiddag 1/6, började det välla in kopiösa mängder prov, utöver den oerhörda mängd prov vi redan hanterar varje dag. 
En otrolig insats av vårdcentralerna att lyckas skala upp så fort, ett enormt jobb och jag är verkligen imponerad. Men jag önskar att vi biomedicinska analytiker som ska hantera alla dessa prover åtminstone haft en sportslig chans att förbereda oss.
Allt kring provtagning och analys gällande covid-19 tycks ske utan kommunikation eller samarbete mellan Region Västra Götalands ledning och Klinisk mikrobiologi. Vi blir helt enkelt inte tillfrågade om laboratoriet har den kapacitet som krävs att hantera provflödet, ingen möjlighet att skala upp i förväg. I bästa fall får vi i dagsläget veta via olika sorters media att provtagning ska öka. Sen får vi så gott vi kan hantera det som kommer på stående fot och hoppas att ingen av kollegorna är frånvarande den dagen. 

Provtagningen har ökat radikalt från och med måndag 15/6 och någon på högre ort har påstått att vi i Region Västra Götaland har laboratoriekapacitet att klara det. Samtidigt är vi på Klinisk mikrobiologi i en situation där det mesta börjar ta slut i form av plast och förbrukningsmaterial, vi vet ibland inte själva från dag till annan vilken analyskapacitet vi faktiskt har, vi drunknar redan i prover och allt som hör till, mina kollegor och jag mår dåligt psykiskt och fysiskt och vet inte riktigt vart detta ska sluta för oss själva som människor. 
Vi sliter tills vi bryter ihop av utmattning.

På något sätt ska vi fortsätta jobba, hantera ännu fler prover då vårdcentralerna skalar upp från dag till dag och fler viktiga personalkategorier ska få möjlighet att testa sig så att de kan jobba. 

Från vecka 25, när denna massiva provtagning har startat, drog vi på lab även ner på personal då första gänget gick på välbehövlig semester. De som är kvar påbörjade ett oerhört ansträngande sommarschema. 

Samtidigt som allt detta pågår tittar jag av en händelse på en presskonferens som Västra Götalands Regionen höll fredag den 5/6. Vår Hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström tackar hjärtligt vårdcentralerna och den provtagande personalen för att de gjort ett storartat jobb, med rätta. Men, efter att ha sett den presskonferensen ville jag mest gråta. Det var inte första gången den dagen och jag och mina kollegor har gråtit många gånger sedan dess. 
Inte ens ett tack får vi biomedicinska analytiker av vår kära Hälso- och sukvårdsdirektör för det arbete vi utför. Inte. Ett. Tack. 
Och jag vet att hon var väl medveten om vad den plötsliga och enorma provtagningen inneburit för oss, det var och är en ren katastrof. 

Vad har vi för glädje av att ta prover på en massa människor på en och samma gång om vi på laboratoriet inte klarar av att hantera dem? Fortsätter det på samma sätt får vi i värsta fall slänga prover som vi inte hinner med att ens titta på, för att inte tala om analysera dem. 

Den som i förlängningen blir drabbad av det här är patienten. Vi pratar om någons mormor, farfar, mamma, syster, son, våra kollegor som kämpar för att vårda dessa personer. För många kan det innebära en personlig katastrof om vi biomedicinska analytiker inte klarar att göra vårt jobb för att det brister i kommunikationen med vår ledning. 

Sättet som vi biomedicinska analytiker blir behandlade på av vår uppdragsgivare är inte värdigt. Vi får inte ens ett tack. Det kan knäcka även den mest lojala av anställda. 

Slutligen vill jag rikta ett stort och hjärtlig TACK till mina fina arbetskamrater i alla olika yrkeskategorier som jag omges av varje dag. 
Ni är på riktigt helt makalösa! Det känns tryggt att ha er! 
Utan er faller allt.

Marie Karlsson 
Legitimerad biomedicinsk analytiker
Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Filed Under: #covid19, #livsviktigayrken, #vardpol, #vgrpol, Biomedicinsk analytiker, Politik, Villkor

Vi förtjänar också 500kr extra

22 juni, 2020 by Branka Djukanovic Svensson

Regionstyrelsen fattade 26 maj beslut om att medarbetare som arbetar i skyddsutrustning på enheter med inneliggande smittsamma covid-19-patienter får 500 kronor i extra ersättning per arbetat pass. Att vi inte är inkluderade är en mycket stor besvikelse för oss biomedicinska analytiker på virologen, viruslaboratoriet på Sahlgrenska universitetssjukhuset, där vi numera kämpar nästan dygnet runt med en orimlig arbetsbörda för att hinna analysera alla inkommande prover.

Under våren har vi jobbat häcken av oss med att analysera prover från patienter med misstänkt covid-19 för att kunna upptäcka smittade så att de kan försättas i karantän och därmed begränsa smittspridningen i samhället. Provsvaret som vår covid-19-diagnostik genererar är dock inte bara av stor vikt för patienten utan även för Folkhälsomyndighetens epidemiologiska arbete för att följa sjukdomens utbredning i befolkningen och för att skapa underlag åt regeringen som leder till att de vidtar diverse åtgärder i syfte att förhindra smittspridning. Med den diagnostik som vi utför räddar vi liv, både direkt och indirekt, dels genom att patienter med positivt provsvar samt vårdbehov snabbt får den vård som erfordras och dels genom diverse smittskyddsåtgärder för att förhindra transmission till andra som hade kunnat avlida av covid-19.

Sedan primärvården initierade masstestning av samtliga patienter med misstänkta covid-19-symtom är arbetsbelastningen nu värre än någonsin tidigare under denna pandemi – provflödet har ökat med flera hundra procent. Nu är det bara en tidsfråga hur länge till vi kommer att orka med den höga arbetsbelastningen – samtidigt som en tredjedel av personalstyrkan går på välbehövlig semester. Utöver vår covid-19-diagnostik ska vi förstås även hinna med all annan virusdiagnostik – analys av prover med andra viktiga frågeställningar som exempelvis HIV. Senare väntar oss troligtvis även en masstestning av antikroppar för analys av genomgången infektion, som vi också behöver klara av.

Jag önskar att regionstyrelsen och Sahlgrenska universitetssjukhusets ledning snarast besöker oss för att visa oss sin uppskattning. Vi gör också ett fantastiskt arbete, under svåra förhållanden som är långt utanför det normala. Vi är också välförtjänta av 500 kronor i extra ersättning per arbetspass.

Marcus Eriksson
biomedicinsk analytiker
Klinisk virologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Filed Under: #covid19, #vardpol, #vgrpol, Arbetsmiljö, Arbetstid, Biomedicinsk analytiker, Politik

Vad gör en biomedicinsk analytiker på klinisk mikrobiologi?

15 april, 2019 by Gästbloggare

Berit Johansson arbetar som biomedicinsk analytiker på mikrobiologen Sahlgrenska universitetssjukhuset och är förtroendevald för Vårdförbundet

Idag är det Biomedicinska analytikers yrkesdag!

Grattis!

Vi har bett Berit på klinisk mikrobiologi/bakteriologi Sahlgrenska universitetssjukhuset att beskriva vad hon och hennes kollegor gör.

Att vara biomedicinsk analytiker på Klinisk Mikrobiologi/Bakteriologi Sahlgrenska universitetssjukhuset innebär att man varje dag utför ett väldigt intressant detektivarbete för att ta reda på patienternas sjukdomsorsak. Ingen dag är den andra lik på arbetsplatsen. När en patient kommer in akut på sjukhuset så kan läkaren inte alltid, via anamnesen, veta vad patienten lider av. Bland det första man gör med patienten som har hög feber är att ta olika prover och blododlingar som skickas till oss på Bakteriologen. Läkaren sätter oftast in ett bredspektrumantibiotika till patienten efter provtagning.

På laboratoriet analyserar vi dessa odlingar och ger preliminärt svar så fort som en blododlingsflaska har larmat i blododlingsskåpet. Vi analyserar först via direktmikroskopi där vi färgat preparat enligt Gram. Rödfärgade bakterier betyder gramnegativa bakterier, blåfärgade bakterier betyder grampositiva bakterier. Vi ser också i mikroskopet om det är kocker (runda bakterier i kedjor eller två och två vilket är streptokocker eller i druvklasar vilket är stafylokocker). Bakterierna kan också vara stavformade, oftast då gramnegativa så som E. Coli.
När en blododlingsflaska har larmat så ringer vi direkt efter mikroskopering till patientens sjuksköterska för att lämna ett preliminärt svar. (Detta svar leder ofta till att man kan snäva in på antibiotikabehandling för patienten). Därefter odlar vi fram bakterierna på agarplattor, samt eventuella andra tester och gör en resistensbestämning. Vi gör även preliminär resistensbestämning som vi oftast kan svara på samma eftermiddag, beroende på typ av bakterie och hur bra den har vuxit fram på agarplattan. Redan nästa dag kan vi oftast lämna ett slutgiltigt svar med resistensbestämning och typning av bakterien.

Att våra analyser och vår kompetens finns tillgängliga på våra sjukhus räddar inte bara patientens liv, vi sparar dessutom kostnader för vårdplatser och belastning på avdelningar. När en patient kommer in med feber är det av stort värde att få ett snabbt svar på vad som orsakar patientens feber.
Att vi, Biomedicinska Analytiker, har kunskap om både sjukdomar och analysmetoder, kan bedöma och ge svar på prover. Det säkerställer den analytiska kedjan och är en trygghet för patienten!

/Berit johansson

Filed Under: Biomedicinsk analytiker Tagged With: #MinYrkesdag

Vem vill vänta på provsvar?

31 augusti, 2018 by Martin Håland

Har nu lyssnat till ett antal valutfrågningar både i TV och på radio. 
Att satsa på sköterskor är ofta gångbart för politiker i en valdebatt, men jag blir aldrig klok på om det är undersköterskor, mentalskötare eller sjuksköterskor som de menar.

Men vården består av fler yrkeskategorier. Vårdförbundet representerar röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och sjuksköterskor.

I media basuneras ut att vårdkrisen beror på för få sjuksköterskor. Men det är bara en del av sanningen.

Oftast glömmer media och politiker bort att det är en brist på röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.
Två mycket viktiga yrkesutövare som behöver finnas för att du ska få rätt diagnos och i slutändan rätt behandling.
Två yrkesgrupper som också är underbetalda, underbemannade och som idag saknar möjligheten att specialistutbilda sig.

Om dessa yrkesgrupper saknas så förlängs väntan på provsvaren, röntgenundersökningarna vilket medför försenade operationer och behandlingar, något som också är en del av sjukvårdsköerna.

Hur länge ska man tex efter mammografi behöva vänta på svar?

Ett sätt att attrahera och hålla kvar dessa grupper vore om arbetsgivaren kan visa en möjlig karriärväg inom yrket. Men för att det ska gå behöver staten sätta ner foten och bestämma vad som ska ingå i en utbildning för att bli specialist som biomedicinska analytiker eller röntgensjuksköterska. Det är det som menas med reglerad specialistutbildning.

Kom igen politiker, hur svårt kan de va?

Länkar till två klipp om hur det är att vara röntgensjuksköterska och biomedicinsk analytiker!

 

Filed Under: Biomedicinsk analytiker, Röntgensjuksköterska, Säker vård

15 april yrkesdag för Biomedicinska analytiker! En viktig kugge i vårdkedjan!

15 april, 2018 by Gästbloggare

Bianca Bugge, Biomedicinsk Analytiker, Nu sjukvården

Jag är legitimerad Biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi och på VÅR dag vill jag gärna passa på att lyfta det som just jag tycker är det bästa, roligaste och mest intressanta med mitt jobb!!

 

*Kunskapen

Att veta hur det funkar inne i kroppen, hur allt hänger ihop och påverkar varandra. Vad det är som händer när något inte fungerar som det ska, och vilka tecken till detta man kan hitta genom vår diagnostik. Att veta hur hjärtklaffarna är uppbyggda, och hur de fungerar. Att förstå varför hastigheten på blodet ökar i ett kärl när det blir en förträngning. Att inse hur otroligt komplex själva handlingen att gå på toaletten och kissa egentligen är. Att kunna titta på en EEG-kurva och veta om patienten är pigg, dåsig eller sover och i vilket sömnstadie personen befinner sig i. Att veta och förstå skillnaden mellan ett förmaksutlöst extraslag och ett som är ventrikulärt. Att förstå varför en patient med KOL kommer ha problem med att andas ut, medan inandningen brukar funka bra. Listan är lång, och jag upphör aldrig att förundras över våra fantastiska kroppar.

*Tekniken

För att undersöka människokroppens fysiologi krävs det avancerad utrustning. Som Biomedicinsk Analytiker inom Klinisk Fysiologi får man arbeta med olika undersökningsmetoder som tex ultraljud, spirometri, cystometri, nuklearmedicin, EEG, perifer tryckmätning för att nämna några. För att undersökningarna skall bli bra är det viktigt att förstå såväl fysiologin som tekniken bakom metoden. Man måste veta VAD man mäter för att kunna utesluta eventuella felkällor och få fram rättvisande resultat. Efter varje kurva, bild eller siffra behöver man ta ställning till om det är rättvisande och reproducerbart. Detta är vårt kunskapsområde, och det är helt avgörande att vi lämnar ifrån oss resultat som man kan lita på.

*Människan

Ingen patient är den andra lik, och när man arbetar i patientnära vård blir det aldrig långtråkigt. Vi undersöker människor i alla åldrar och skeden i livet, från att ta ett EEG på det för tidigt födda spädbarnet på neonatalavdelningen, till att köra en lungscintigrafi på den äldre patienten som ligger inne på avdelningen för multisjuka äldre. Många patienter är svårt sjuka, andra är oroliga. En del försöker skämta bort den värsta oron, någon annan kanske uppvisar en aggressivitet och en tredje brister i gråt när man frågar hur de mår. Som Biomedicinsk Analytiker träffar du oftast bara patienten någon enstaka gång, men det är otroligt viktigt att patienten känner sig sedd och lyssnad på. Många av våra undersökningar kräver ett stort samarbete mellan undersökare och patient, andra undersökningar kan kännas väldigt utlämnande för patienten. Att skapa ett förtroende och att vara både inkännande och professionell är en utmaning, det vet alla som arbetar med patienter.

*Utvecklingen

Idag kan man diagnosticera och behandla allt fler och allvarligare sjukdomar. Detta ställer stora krav på diagnostiken, nya tekniker implementeras och metodiken utvecklas hela tiden. Som Biomedicinsk Analytiker behöver vi utvecklas i samma takt! Utbildning och utvecklingsarbete ingår i det dagliga arbetet, och det är viktigt att hålla sig uppdaterad inom sitt kunskapsområde. Det finns också många olika kurser, möten och nätverksträffar som Biomedicinska Analytiker inom klinisk fysiologi har tillträde till. Dessa är oftast tvärprofessionella, och det är otroligt intressant och lärorikt att diskutera olika delar av diagnostiken, och att utbyta erfarenheter med andra som arbetar med samma saker.

*Framtiden

Biomedicinsk Analytiker är ett framtidsyrke, vår roll i diagnostiken utvecklas hela tiden och vi blir mer och mer självständiga i vårt arbete. I framtiden tror jag att vi kommer bli ännu mer självklara i teamen runt patienten, vi behövs där och har en viktig roll som experter inom vårt ämnesområde. Tekniken och metodiken utvecklas ständigt, och kraven på snabb och säker diagnostik ökar hela tiden. Vi kan vara med och driva den utvecklingen!

Sammanfattningsvis skulle jag säga att som Biomedicinsk analytiker har man ett otroligt roligt, omväxlande och givande yrke. Utan diagnostik stannar vården, och Biomedicinska analytiker är en viktig kugge i vårdkedjan. Vi gör skillnad, varje dag!

Bianca Bugge

Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Vårdförbundsmedlem, NU sjukvården

 

 

 

 

Filed Under: Biomedicinsk analytiker, Okategoriserade

Min legitimation betyder faktiskt något!

28 april, 2016 by Sanne Nordqvist

20160428_151601 (1)Den 26 april publicerade Sveriges Radio P4 ett inslag om sjuksköterskebristen och situationen för sjuksköterskor inför sommaren. I inslaget intervjuades vår avdelningsordförande Anne Karin Höglund. I vanlig ordning presenterar media sina ”nyheter” på ett sensationsartat och mycket okunnigt sätt. Jag ska medge att inslaget gjorde mig upprörd, rent ut sagt förbannad. Rubriken löd ”Sjuksystrar blir undersköterskor i sommar”.

För det första: det heter SJUKSKÖTERSKA. Hur många gånger ska vi behöva bli benämnda på detta förlegade och nedvärderande sätt? Sjuksköterska är en skyddad yrkestitel som faktiskt betyder något, det är en del av vår professionsidentitet. Den enda som får kalla mig för ”syrra” är min lillebror.

För det andra: vad menar Sveriges Radio med att ”sjuksystrar blir undersköterskor”? Lite bakgrundsfakta: Vid årsskiftet trädde en ny lagändring i kraft som innebär att den som utför sjusköterskeuppgifter måste ha fått sin legitimation innan hen kan kalla sig för sjuksköterska. Så har det ju förvisso alltid varit, men tidigare har den som precis tagit sin examen och är under handläggning hos Socialstyrelsen kunnat börja jobba i väntan utfärdande av legitimationen. Detta är numer inte tillåtet, alltså får den som tar sin examen nu i juni inte börja jobba som sjuksköterska förrän troligtvis en bit in i semesterperioden. I Västra Götalandsregionen har man valt att anställa dessa blivande sjuksköterskor som undersköterskor för att sedan konvertera tjänsten när legitimationen är klar.

Rubriken ”Sjuksystrar blir undersköterskor” är alltså från början helt felaktig – sjuksköterskan kan inte bli undersköterska eftersom hen inte är sjuksköterska än.

Det finns ytterligare en dimension i detta. I åratal har olika avdelningar och kommuner livnärt sig på ”T5:or”. Alltså sjuksköterskestudenter som avslutat termin fem som under en tidsbegränsad period (exempelvis en sommar) kunnat jobba självständigt som sjuksköterska under vissa premisser. Denna möjlighet finns givetvis inte heller kvar. Behöver jag poängtera att arbetsgivaren helt plötsligt fick stora problem att klara bemanningen i sommar?

Detta leder mig till min tredje reservation: Vårdförbundet tycker att detta är bra! I inslaget från Sveriges Radio framstår Vårdförbundet som kritiska, som om det var de nya reglerna som gör att sjuksköterskorna inte får semester och att patientsäkerheten är hotad. Givetvis är det precis tvärtom! Ingen ska kunna jobba som, kalla sig eller ta det ansvar som det innebär att vara sjuksköterska om man inte är sjuksköterska. Legitimationen betyder faktiskt något, det finns en anledning till att Socialstyrelsen behöver granska min kompetens innan jag får lov att utföra vissa arbetsuppgifter.

Jag är själv gammal ”T5:a”, eller ”sjuksköterska på dispens” som det kallades då. Sommaren 2009 tog jag mina första stapplande steg in i medicinrummet på avdelning 1 på Vuxenpsykiatriska kliniken på SÄS. Jag glömmer aldrig när jag stod och delade små färgglada piller i de vita plastkopparna när en skötarkollega kom och ställde sig i dörren. Han granskade mig uppifrån och ner. ”Hur känns det att göra något som du egentligen inte får göra?” frågade han. ”Pilutta dig”, tänkte jag tyst för mig själv, ”det får jag visst det. Han är nog bara avundsjuk”. För visst fick jag, det var helt tillåtet.

Jag lärde mig massor den sommaren. Men när jag tänker tillbaka på min kollegas ord så slår det mig vad det var han egentligen sa. Där står jag, utan legitimation eller ens avslutad utbildning, och gör samma arbetsuppgifter som mina legitimerade kollegor gjort i åratal. Hade jag kunskapen? Fanns kompetensen? Var jag mogen för det? Givetvis inte, men det förstod jag inte då. Inte mina chefer heller, eller så blundade de för den insikten. Jag kan rada upp mängder med situationer som uppstod som jag tvingades hantera som jag egentligen inte skulle behöva ha utsatts för, ansvar som jag egentligen inte var redo att ta.

Nu hände det inget allvarligt den sommaren, inget som jag behövde stå till svars för i alla fall. Om något skulle hända idag har jag en legitimation som kan granskas. Jag kan få en erinran, en varning, bli avstängd eller till och med få yrkesförbud, baserat på allvarlighetsgrad och omständigheter. Socialstyrelsen har gett mig en legitimation och den kan de också ta tillbaka. Om en sjuksköterskestudent eller en nyutexaminerad sjuksköterska utan legitimation hamnar i en situation som innebär att en patient far illa, blir skadad eller till och med dör, så finns det ingen legitimation att dra in. Du kan däremot räkna med att den aldrig blir utfärdad. Någonsin. En hel yrkeskarriär i sjön innan den ens har hunnit att börja.

I inslaget från Sveriges Radio framgår en del kloka saker dock, bland annat från Socialstyrelsens enhetschef Pernilla Ek, som konstaterar att om man en gång bestämt att patientsäkerheten kräver legitimation så kan man inte helt plötsligt ändra på det bara för att det råkar vara sommar. För det handlar om just patientsäkerhet. Det är därför vi känner att vi har ont i magen, precis som vår ordförande Anne Karin sa. Det gör mig ledsen att media gång på gång envisas med att klippa och klistra för att få ihop någon slags sensation att rapportera om, vilket är ytterligare en anledning till att få ont i magen. Även om det som sägs är sant och man är korrekt citerad, kan jag lita på att mitt budskap går fram så som det är tänkt? Bevisligen inte.

Jag hoppas att jag, Anne Karin och alla sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor en dag slipper att ha ont i magen inför sommaren. En sak vet vi säkert – att börja tumma på legitimationen är inte rätta medicinen.

//Sanne Nordqvist

PS. Efter att flera hört av sig till Sveriges Radio ändrade man rubriceringen på inslaget. Det står numera “Sjuksköterskor blir undersköterskor i sommar”. Det är ju snarare en justering än en faktisk ändring, men ändå en liten seger.

Filed Under: Barnmorska, Biomedicinsk analytiker, Legitimation, Röntgensjuksköterska, Sjuksköterska Tagged With: #sjuksköterska, legitimation, sommar, student, undersköterska

Internationella biomedicinska analytikerdagen 15 april

15 april, 2016 by Marianne Brindbergs

 

Biomedicinska analytiker är en yrkesgrupp som sällan uppmärksammas i den svenska sjukvården. Den 15 april firar vi vår yrkesdag med årets tema; patientsäkerhet. Med anledning av detta vill vi uppmärksamma den centrala roll som Biomedicinska analytiker har för patientsäkerheten i den svenska sjukvården. Biomedicinska analytiker är en förutsättning för patientsäkerhet!

Diagnoser, behandlingar och uppföljning bygger på de provsvar vi tar fram. Även om vi sällan syns i vården är vårt arbete en garant för att rätt behandling ges.

 

Det är faktiskt så att 70% av alla diagnoser grundar sig på underlag från biomedicinska analyser. Resultatet ger läkaren förutsättning att kunna ställa diagnos, genomföra operationer och ge rätt behandling.Vi arbetar med olika typer av provtagning och analyser. Vi arbetar med att finna frånvaron, närvaron, utbredningen och orsaken till sjukdom.

 

Biomedicinska analytiker träffar inte alltid patienten, men med avancerad teknologi och yrkesskicklighet utgör yrkesgruppens precision och noggrannhet en garant för patientsäkerheten.

 

Vården måste precis som andra system i samhället använda den bästa kunskapen för att vi ska nå det allra bästa resultatet – både för varje individ och för samhället. En förutsättning för detta är att man inom alla vårdens områden är öppen för att ta emot nya arbetsmetoder och låta medarbetare utveckla sin kunskap i patientens tjänst. Biomedicinska analytiker behövs i Sveriges framtida sjukvård, då kravet på snabba och säkra diagnoser ökar.

Trots att vi är en yrkesgrupp som är mycket betydelsefulla för patientsäkerheten uppmärksammas vi sällan i den svenska sjukvården. Därför vill vi fira vår yrkesdag med att påtala vår betydelse för vården och patientsäkerheten.

Biomedicinska analytiker är nyckeln till diagnos, rätt diagnos ger säker vård!

BMA

Anne Karin Höglund ordförande Vårdförbundet Västra Götaland

Vivianne Johansson Biomedicinsk analytiker Södra Älvsborgs sjukhus

Emma Gustafsson Biomedicinsk analytiker Nu-sjukvården

Annika Corneliusson, Berit Johansson Biomedicinska analytiker Sahlgrenska Universitets sjukhuset

Filed Under: Biomedicinsk analytiker, Okategoriserade, Politik, Säker vård, Villkor Tagged With: #Internationella biomedicininskaanalytikerdagen, #MinYrkesdag, #säkervård, biomedicinsk analytiker

“Natten går tunga fjät” Julhälsning 2015

21 december, 2015 by Marianne Brindbergs

Vårdförbundet avdelning Västra Götaland önskar alla en God Jul och en förhoppning om det nya året att vi tar många steg till ett HÅLLBART YRKESLIV. Njut av vår “skönsång”. Texten har du nedan.

”Natten går tunga fjät, runt gård och stuva”

Natten går tunga fjät, runt säng och salar

Ångesten ligger tät, smärtans tår skvalar

Nu kommer någon där, smärtlindringen hon bär

Sjuksköterskan, sjuksköterskan

Vers 1jul 2015

När första ljuset brinner
En biopsi vi tar
Ett EKG vi kanske hinner
Biomedicinska analytikern ger ett diagnostiskt svar

”Nu är det jul igen…”

Nu är det lön igen och nu är det lön igen

Och lönen varar nu en månad

Det var inte sant för det var inte sant

Ett jobb i vård är rena rånet

För det var inte sant för det var inte sant

Ett jobb i vård är rena rånet

Vers 2

När andra ljuset brinner
Då är röntgensjuksköterskans här

i rummet där strålarna finnes
hen blyförklädet bär

”Räven raskar…”

HR stöttar våra chefer

HR stöttar våra chefer

Som ber om lov

Som ber om lov

Att få öka sin bemanning

Men HR skakar på huve’t sitt

Men HR skakar på huve’t sitt

De säger nej

De säger nej

För ni har överskridit budget

Vers 3

När tredje ljuset brinner
Sjuksköterskan in på salen går
Med lugn och kunskap smärtan  försvinner
Och patienten bättre mår.

”Jul jul strålande jul”

SAM SAM arbetsmiljö

och den ska va strukturerad

Standardiserad och organiserad

För att vi ska få en bra arbetsmiljö

Skyddsombud chefen går hand i hand

Skapar ihop hållbart yrkesliv

SAM SAM arbetsmiljö

Allt i en samverkande anda

Vers 4

När fjärde ljuset brinnerchristmas-xmas-christmas-tree-decoration-medium

Snart ska barnet ut

Likt Josef, barnmorskan letar och finner

En krubba till barnet  till slut.

God Jul

Styrelsen  Vårdförbundet Västra Götaland

Filed Under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Barnmorska, Biomedicinsk analytiker, Förtroendevald, Lön, Politik, Röntgensjuksköterska, Säker vård, Sjuksköterska, Villkor Tagged With: arbetsmiljö, biomedicinsk analytiker, Julsång, Lön

Vet du vem jag är?

17 april, 2015 by Marianne Brindbergs

BiancaJag är doldisen i vården. Jag är den som ser till att du får svar på ditt blodprov. Jag tar hand om provet och till att rätt analyser görs. Jag ser till att du kan lita på svaret, att metoden fungerar och att vi gör på rätt sätt. Jag är den du kan ringa till när du funderar på vilket rör som skall användas eller vilka prover som skall tas. Jag ger dig snabba säkra svar så att du kan behandla patienten på bästa sätt.

Jag är också den som ser till att det finns blod att ge när någon kommer in efter en stor olycka. Att blodet är testat och friskt. Och att blodgivarna känner sig välkomna, så att de vill fortsätta att ge. Jag ser till att rätt blod lämnas ut när även om det är bråttom eller mitt i natten.

Jag är den som tar hand om de prover du skickar för att se vad det var för celler i det där födelsemärket du skar bort, eller i provet du tog från patientens tarm. Jag ser till att provet hanteras på bästa sätt, och jag skär till lagom tjocka snitt så man kan titta på provet i ett mikroskop. Jag kan färga ditt prov så att man skilja en cell från en annan. När du behöver snabbsvar under en operation är jag där och tar hand om ditt prov.

Jag är den du vänder dig till när du misstänker en smittsam sjukdom, eller inte vet vilken antibiotika du skall använda. Jag gör odlingar och kontrollerar sedan vilken bakterie som gjort patienten sjuk. Jag analyserar urin, faeces och sputum som du skickar till mig. Om jag hittar bakterier i en blododling så larmar jag så du kan sätta in en snabb insats.

Jag är den du skickar patienten till när du funderar på vad som är fel. Jag undersöker lungornas funktion, jag kontrollerar hur urinblåsan fungerar. När du inte lyckas hitta någon dopplersignal på foten så skickar du patienten till mig för att mäta tåtryck, ankeltryck och lårtryck. Jag läser in långtids-EKG och är med patienterna när de gör ett arbets-EKG. Om en patient är medvetslös så kommer jag till dig och kör ett EEG för att hjälpa dig att hitta vad som är fel. Jag är den som kör ultraljud på halskärlen för att hitta om stroken berodde på en propp, och den som kartlägger venerna på benen inför en operation. När du vill veta hur bra hjärtat slår eller om det finns några klaffläckage så är det jag som håller i ultraljudsproben.

Jag är en viktig del i tumörutredningar och utför de nuklearmedicinska undersökningar du behöver för att kunna behandla patienten. Jag arbetar med öppna strålkällor och gör beredningar i LAF-bänk bakom blyglas för att kunna bereda rätt preparat. Jag står och håller i handen på mannen som är rädd och tycker det är obehagligt att ligga under gammakameran, eller tröstar och lyssnar på den unga kvinnan som är rädd att cancern har spridit sig. Jag tar hand om små barn och oroliga föräldrar.

 

Jag gör allt detta och oändligt mycket mer. Vet du nu vem jag är?

Jag är den Biomedicinska Analytikern på Klinisk Kemi. Jag är den Biomedicinska Analytikern på Transfusionsmedicin. Jag är den Biomedicinska Analytikern på Mikrobiologi, eller den som är på Patologen. Jag är den Biomedicinska Analytikern som arbetar på Klinisk Fysiolog, på Nuklearmedicin eller på Neurofysiologi. Jag är den Biomedicinska Analytikern som arbetar på vårdcentralen eller kanske på hjärtmottagningen. Jag finns överallt i vården och är inblandad i alla vårdprocesser. Det går inte en dag utan att du använder dig av min kunskap.

Så nu hoppas jag att du vet vem jag är!!

Bianca Bugge leg. Biomedicinsk Analytiker

Klinisk Fysiologi / Nuklearmedicin

Filed Under: Biomedicinsk analytiker, Säker vård Tagged With: #MinYrkesdag, biomedicinsk analytiker

Next Page »

Här bloggar avdelning Västra Götaland

Sök

Senaste inläggen

  • Lägesrapport från en annan del av verkligheten
  • Partsmodellen levererar under krisen
  • Vårdförbundets medlemmars livsviktiga insatser under coronapandemin måste belönas!
  • Skämskudde VGR!!
  • SKR borde skämmas!

Arkiv

Kategorier

  • #covid19
  • #facketgörskillnad
  • #HÖK19
  • #livsviktigayrken
  • #minyrkesdag
  • #partsmodellen
  • #sjuksköterskansår
  • #tackamedlön
  • #TCO
  • #vardpol
  • #vgrpol
  • Ambulans
  • Arbetsmiljö
  • Arbetstid
  • årsmöte
  • Barnmorska
  • bemanningssjuksköterska
  • Biomedicinsk analytiker
  • delegering
  • demokrati
  • Dokumentation
  • Etik
  • Fackpampar
  • Förtroendevald
  • HBTQ
  • Hemsjukvården
  • Internationella kvinnodagen
  • Jämställdhet
  • Kollektivavtalets dag
  • kommunen
  • Legitimation
  • Lön
  • mänskliga rättigheter
  • Okategoriserade
  • Politik
  • Pride
  • primär vård
  • Röntgensjuksköterska
  • Säker vård
  • semester
  • Sjuksköterska
  • Sjuksköterskedagen
  • Skolsköterskor
  • Student
  • undersköterska
  • valberedning
  • Vårdförbundet
  • Villkor
  • West Pride

Senaste kommentarer

  • Therese Jensen om Skämskudde VGR!!
  • Anne Karin Höglund om Skämskudde VGR!!
  • Therese Jensen om Skämskudde VGR!!
  • Therese Jensen om Skämskudde VGR!!
  • Therese Jensen om Skämskudde VGR!!

För redaktörer

Logga in här

RSS Nyheter från webben

  • Krislägesavtal aktiverat i flera regioner
  • Anne Karins Julbrev - Påverka våra politiker!
  • Var med och stötta Musikhjälpen!
  • Tack Anki!
  • Inga fler Kristallnätter!

Facebook

Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Nödvändigt
Alltid aktiverad

Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.

Ej nödvändigt

Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.