Västbloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
  • Vårdförbundetbloggen
Västbloggen

Västbloggen

Vad gör en biomedicinsk analytiker på klinisk mikrobiologi?

15 april, 2019 av Gästbloggare

Berit Johansson arbetar som biomedicinsk analytiker på mikrobiologen Sahlgrenska universitetssjukhuset och är förtroendevald för Vårdförbundet

Idag är det Biomedicinska analytikers yrkesdag!

Grattis!

Vi har bett Berit på klinisk mikrobiologi/bakteriologi Sahlgrenska universitetssjukhuset att beskriva vad hon och hennes kollegor gör.

Att vara biomedicinsk analytiker på Klinisk Mikrobiologi/Bakteriologi Sahlgrenska universitetssjukhuset innebär att man varje dag utför ett väldigt intressant detektivarbete för att ta reda på patienternas sjukdomsorsak. Ingen dag är den andra lik på arbetsplatsen. När en patient kommer in akut på sjukhuset så kan läkaren inte alltid, via anamnesen, veta vad patienten lider av. Bland det första man gör med patienten som har hög feber är att ta olika prover och blododlingar som skickas till oss på Bakteriologen. Läkaren sätter oftast in ett bredspektrumantibiotika till patienten efter provtagning.

På laboratoriet analyserar vi dessa odlingar och ger preliminärt svar så fort som en blododlingsflaska har larmat i blododlingsskåpet. Vi analyserar först via direktmikroskopi där vi färgat preparat enligt Gram. Rödfärgade bakterier betyder gramnegativa bakterier, blåfärgade bakterier betyder grampositiva bakterier. Vi ser också i mikroskopet om det är kocker (runda bakterier i kedjor eller två och två vilket är streptokocker eller i druvklasar vilket är stafylokocker). Bakterierna kan också vara stavformade, oftast då gramnegativa så som E. Coli.
När en blododlingsflaska har larmat så ringer vi direkt efter mikroskopering till patientens sjuksköterska för att lämna ett preliminärt svar. (Detta svar leder ofta till att man kan snäva in på antibiotikabehandling för patienten). Därefter odlar vi fram bakterierna på agarplattor, samt eventuella andra tester och gör en resistensbestämning. Vi gör även preliminär resistensbestämning som vi oftast kan svara på samma eftermiddag, beroende på typ av bakterie och hur bra den har vuxit fram på agarplattan. Redan nästa dag kan vi oftast lämna ett slutgiltigt svar med resistensbestämning och typning av bakterien.

Att våra analyser och vår kompetens finns tillgängliga på våra sjukhus räddar inte bara patientens liv, vi sparar dessutom kostnader för vårdplatser och belastning på avdelningar. När en patient kommer in med feber är det av stort värde att få ett snabbt svar på vad som orsakar patientens feber.
Att vi, Biomedicinska Analytiker, har kunskap om både sjukdomar och analysmetoder, kan bedöma och ge svar på prover. Det säkerställer den analytiska kedjan och är en trygghet för patienten!

/Berit johansson

Arkiverad under: Biomedicinsk analytiker Taggad som: #MinYrkesdag

Vem vill vänta på provsvar?

31 augusti, 2018 av Martin Håland

Har nu lyssnat till ett antal valutfrågningar både i TV och på radio. 
Att satsa på sköterskor är ofta gångbart för politiker i en valdebatt, men jag blir aldrig klok på om det är undersköterskor, mentalskötare eller sjuksköterskor som de menar.

Men vården består av fler yrkeskategorier. Vårdförbundet representerar röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och sjuksköterskor.

I media basuneras ut att vårdkrisen beror på för få sjuksköterskor. Men det är bara en del av sanningen.

Oftast glömmer media och politiker bort att det är en brist på röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.
Två mycket viktiga yrkesutövare som behöver finnas för att du ska få rätt diagnos och i slutändan rätt behandling.
Två yrkesgrupper som också är underbetalda, underbemannade och som idag saknar möjligheten att specialistutbilda sig.

Om dessa yrkesgrupper saknas så förlängs väntan på provsvaren, röntgenundersökningarna vilket medför försenade operationer och behandlingar, något som också är en del av sjukvårdsköerna.

Hur länge ska man tex efter mammografi behöva vänta på svar?

Ett sätt att attrahera och hålla kvar dessa grupper vore om arbetsgivaren kan visa en möjlig karriärväg inom yrket. Men för att det ska gå behöver staten sätta ner foten och bestämma vad som ska ingå i en utbildning för att bli specialist som biomedicinska analytiker eller röntgensjuksköterska. Det är det som menas med reglerad specialistutbildning.

Kom igen politiker, hur svårt kan de va?

Länkar till två klipp om hur det är att vara röntgensjuksköterska och biomedicinsk analytiker!

 

Arkiverad under: Biomedicinsk analytiker, Röntgensjuksköterska, Säker vård

15 april yrkesdag för Biomedicinska analytiker! En viktig kugge i vårdkedjan!

15 april, 2018 av Gästbloggare

Bianca Bugge, Biomedicinsk Analytiker, Nu sjukvården

Jag är legitimerad Biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi och på VÅR dag vill jag gärna passa på att lyfta det som just jag tycker är det bästa, roligaste och mest intressanta med mitt jobb!!

 

*Kunskapen

Att veta hur det funkar inne i kroppen, hur allt hänger ihop och påverkar varandra. Vad det är som händer när något inte fungerar som det ska, och vilka tecken till detta man kan hitta genom vår diagnostik. Att veta hur hjärtklaffarna är uppbyggda, och hur de fungerar. Att förstå varför hastigheten på blodet ökar i ett kärl när det blir en förträngning. Att inse hur otroligt komplex själva handlingen att gå på toaletten och kissa egentligen är. Att kunna titta på en EEG-kurva och veta om patienten är pigg, dåsig eller sover och i vilket sömnstadie personen befinner sig i. Att veta och förstå skillnaden mellan ett förmaksutlöst extraslag och ett som är ventrikulärt. Att förstå varför en patient med KOL kommer ha problem med att andas ut, medan inandningen brukar funka bra. Listan är lång, och jag upphör aldrig att förundras över våra fantastiska kroppar.

*Tekniken

För att undersöka människokroppens fysiologi krävs det avancerad utrustning. Som Biomedicinsk Analytiker inom Klinisk Fysiologi får man arbeta med olika undersökningsmetoder som tex ultraljud, spirometri, cystometri, nuklearmedicin, EEG, perifer tryckmätning för att nämna några. För att undersökningarna skall bli bra är det viktigt att förstå såväl fysiologin som tekniken bakom metoden. Man måste veta VAD man mäter för att kunna utesluta eventuella felkällor och få fram rättvisande resultat. Efter varje kurva, bild eller siffra behöver man ta ställning till om det är rättvisande och reproducerbart. Detta är vårt kunskapsområde, och det är helt avgörande att vi lämnar ifrån oss resultat som man kan lita på.

*Människan

Ingen patient är den andra lik, och när man arbetar i patientnära vård blir det aldrig långtråkigt. Vi undersöker människor i alla åldrar och skeden i livet, från att ta ett EEG på det för tidigt födda spädbarnet på neonatalavdelningen, till att köra en lungscintigrafi på den äldre patienten som ligger inne på avdelningen för multisjuka äldre. Många patienter är svårt sjuka, andra är oroliga. En del försöker skämta bort den värsta oron, någon annan kanske uppvisar en aggressivitet och en tredje brister i gråt när man frågar hur de mår. Som Biomedicinsk Analytiker träffar du oftast bara patienten någon enstaka gång, men det är otroligt viktigt att patienten känner sig sedd och lyssnad på. Många av våra undersökningar kräver ett stort samarbete mellan undersökare och patient, andra undersökningar kan kännas väldigt utlämnande för patienten. Att skapa ett förtroende och att vara både inkännande och professionell är en utmaning, det vet alla som arbetar med patienter.

*Utvecklingen

Idag kan man diagnosticera och behandla allt fler och allvarligare sjukdomar. Detta ställer stora krav på diagnostiken, nya tekniker implementeras och metodiken utvecklas hela tiden. Som Biomedicinsk Analytiker behöver vi utvecklas i samma takt! Utbildning och utvecklingsarbete ingår i det dagliga arbetet, och det är viktigt att hålla sig uppdaterad inom sitt kunskapsområde. Det finns också många olika kurser, möten och nätverksträffar som Biomedicinska Analytiker inom klinisk fysiologi har tillträde till. Dessa är oftast tvärprofessionella, och det är otroligt intressant och lärorikt att diskutera olika delar av diagnostiken, och att utbyta erfarenheter med andra som arbetar med samma saker.

*Framtiden

Biomedicinsk Analytiker är ett framtidsyrke, vår roll i diagnostiken utvecklas hela tiden och vi blir mer och mer självständiga i vårt arbete. I framtiden tror jag att vi kommer bli ännu mer självklara i teamen runt patienten, vi behövs där och har en viktig roll som experter inom vårt ämnesområde. Tekniken och metodiken utvecklas ständigt, och kraven på snabb och säker diagnostik ökar hela tiden. Vi kan vara med och driva den utvecklingen!

Sammanfattningsvis skulle jag säga att som Biomedicinsk analytiker har man ett otroligt roligt, omväxlande och givande yrke. Utan diagnostik stannar vården, och Biomedicinska analytiker är en viktig kugge i vårdkedjan. Vi gör skillnad, varje dag!

Bianca Bugge

Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Vårdförbundsmedlem, NU sjukvården

 

 

 

 

Arkiverad under: Biomedicinsk analytiker, Okategoriserade

Min legitimation betyder faktiskt något!

28 april, 2016 av Sanne Nordqvist

20160428_151601 (1)Den 26 april publicerade Sveriges Radio P4 ett inslag om sjuksköterskebristen och situationen för sjuksköterskor inför sommaren. I inslaget intervjuades vår avdelningsordförande Anne Karin Höglund. I vanlig ordning presenterar media sina ”nyheter” på ett sensationsartat och mycket okunnigt sätt. Jag ska medge att inslaget gjorde mig upprörd, rent ut sagt förbannad. Rubriken löd ”Sjuksystrar blir undersköterskor i sommar”.

För det första: det heter SJUKSKÖTERSKA. Hur många gånger ska vi behöva bli benämnda på detta förlegade och nedvärderande sätt? Sjuksköterska är en skyddad yrkestitel som faktiskt betyder något, det är en del av vår professionsidentitet. Den enda som får kalla mig för ”syrra” är min lillebror.

För det andra: vad menar Sveriges Radio med att ”sjuksystrar blir undersköterskor”? Lite bakgrundsfakta: Vid årsskiftet trädde en ny lagändring i kraft som innebär att den som utför sjusköterskeuppgifter måste ha fått sin legitimation innan hen kan kalla sig för sjuksköterska. Så har det ju förvisso alltid varit, men tidigare har den som precis tagit sin examen och är under handläggning hos Socialstyrelsen kunnat börja jobba i väntan utfärdande av legitimationen. Detta är numer inte tillåtet, alltså får den som tar sin examen nu i juni inte börja jobba som sjuksköterska förrän troligtvis en bit in i semesterperioden. I Västra Götalandsregionen har man valt att anställa dessa blivande sjuksköterskor som undersköterskor för att sedan konvertera tjänsten när legitimationen är klar.

Rubriken ”Sjuksystrar blir undersköterskor” är alltså från början helt felaktig – sjuksköterskan kan inte bli undersköterska eftersom hen inte är sjuksköterska än.

Det finns ytterligare en dimension i detta. I åratal har olika avdelningar och kommuner livnärt sig på ”T5:or”. Alltså sjuksköterskestudenter som avslutat termin fem som under en tidsbegränsad period (exempelvis en sommar) kunnat jobba självständigt som sjuksköterska under vissa premisser. Denna möjlighet finns givetvis inte heller kvar. Behöver jag poängtera att arbetsgivaren helt plötsligt fick stora problem att klara bemanningen i sommar?

Detta leder mig till min tredje reservation: Vårdförbundet tycker att detta är bra! I inslaget från Sveriges Radio framstår Vårdförbundet som kritiska, som om det var de nya reglerna som gör att sjuksköterskorna inte får semester och att patientsäkerheten är hotad. Givetvis är det precis tvärtom! Ingen ska kunna jobba som, kalla sig eller ta det ansvar som det innebär att vara sjuksköterska om man inte är sjuksköterska. Legitimationen betyder faktiskt något, det finns en anledning till att Socialstyrelsen behöver granska min kompetens innan jag får lov att utföra vissa arbetsuppgifter.

Jag är själv gammal ”T5:a”, eller ”sjuksköterska på dispens” som det kallades då. Sommaren 2009 tog jag mina första stapplande steg in i medicinrummet på avdelning 1 på Vuxenpsykiatriska kliniken på SÄS. Jag glömmer aldrig när jag stod och delade små färgglada piller i de vita plastkopparna när en skötarkollega kom och ställde sig i dörren. Han granskade mig uppifrån och ner. ”Hur känns det att göra något som du egentligen inte får göra?” frågade han. ”Pilutta dig”, tänkte jag tyst för mig själv, ”det får jag visst det. Han är nog bara avundsjuk”. För visst fick jag, det var helt tillåtet.

Jag lärde mig massor den sommaren. Men när jag tänker tillbaka på min kollegas ord så slår det mig vad det var han egentligen sa. Där står jag, utan legitimation eller ens avslutad utbildning, och gör samma arbetsuppgifter som mina legitimerade kollegor gjort i åratal. Hade jag kunskapen? Fanns kompetensen? Var jag mogen för det? Givetvis inte, men det förstod jag inte då. Inte mina chefer heller, eller så blundade de för den insikten. Jag kan rada upp mängder med situationer som uppstod som jag tvingades hantera som jag egentligen inte skulle behöva ha utsatts för, ansvar som jag egentligen inte var redo att ta.

Nu hände det inget allvarligt den sommaren, inget som jag behövde stå till svars för i alla fall. Om något skulle hända idag har jag en legitimation som kan granskas. Jag kan få en erinran, en varning, bli avstängd eller till och med få yrkesförbud, baserat på allvarlighetsgrad och omständigheter. Socialstyrelsen har gett mig en legitimation och den kan de också ta tillbaka. Om en sjuksköterskestudent eller en nyutexaminerad sjuksköterska utan legitimation hamnar i en situation som innebär att en patient far illa, blir skadad eller till och med dör, så finns det ingen legitimation att dra in. Du kan däremot räkna med att den aldrig blir utfärdad. Någonsin. En hel yrkeskarriär i sjön innan den ens har hunnit att börja.

I inslaget från Sveriges Radio framgår en del kloka saker dock, bland annat från Socialstyrelsens enhetschef Pernilla Ek, som konstaterar att om man en gång bestämt att patientsäkerheten kräver legitimation så kan man inte helt plötsligt ändra på det bara för att det råkar vara sommar. För det handlar om just patientsäkerhet. Det är därför vi känner att vi har ont i magen, precis som vår ordförande Anne Karin sa. Det gör mig ledsen att media gång på gång envisas med att klippa och klistra för att få ihop någon slags sensation att rapportera om, vilket är ytterligare en anledning till att få ont i magen. Även om det som sägs är sant och man är korrekt citerad, kan jag lita på att mitt budskap går fram så som det är tänkt? Bevisligen inte.

Jag hoppas att jag, Anne Karin och alla sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor en dag slipper att ha ont i magen inför sommaren. En sak vet vi säkert – att börja tumma på legitimationen är inte rätta medicinen.

//Sanne Nordqvist

PS. Efter att flera hört av sig till Sveriges Radio ändrade man rubriceringen på inslaget. Det står numera “Sjuksköterskor blir undersköterskor i sommar”. Det är ju snarare en justering än en faktisk ändring, men ändå en liten seger.

Arkiverad under: Barnmorska, Biomedicinsk analytiker, Legitimation, Röntgensjuksköterska, Sjuksköterska Taggad som: #sjuksköterska, legitimation, sommar, student, undersköterska

Internationella biomedicinska analytikerdagen 15 april

15 april, 2016 av Marianne Brindbergs

 

Biomedicinska analytiker är en yrkesgrupp som sällan uppmärksammas i den svenska sjukvården. Den 15 april firar vi vår yrkesdag med årets tema; patientsäkerhet. Med anledning av detta vill vi uppmärksamma den centrala roll som Biomedicinska analytiker har för patientsäkerheten i den svenska sjukvården. Biomedicinska analytiker är en förutsättning för patientsäkerhet!

Diagnoser, behandlingar och uppföljning bygger på de provsvar vi tar fram. Även om vi sällan syns i vården är vårt arbete en garant för att rätt behandling ges.

 

Det är faktiskt så att 70% av alla diagnoser grundar sig på underlag från biomedicinska analyser. Resultatet ger läkaren förutsättning att kunna ställa diagnos, genomföra operationer och ge rätt behandling.Vi arbetar med olika typer av provtagning och analyser. Vi arbetar med att finna frånvaron, närvaron, utbredningen och orsaken till sjukdom.

 

Biomedicinska analytiker träffar inte alltid patienten, men med avancerad teknologi och yrkesskicklighet utgör yrkesgruppens precision och noggrannhet en garant för patientsäkerheten.

 

Vården måste precis som andra system i samhället använda den bästa kunskapen för att vi ska nå det allra bästa resultatet – både för varje individ och för samhället. En förutsättning för detta är att man inom alla vårdens områden är öppen för att ta emot nya arbetsmetoder och låta medarbetare utveckla sin kunskap i patientens tjänst. Biomedicinska analytiker behövs i Sveriges framtida sjukvård, då kravet på snabba och säkra diagnoser ökar.

Trots att vi är en yrkesgrupp som är mycket betydelsefulla för patientsäkerheten uppmärksammas vi sällan i den svenska sjukvården. Därför vill vi fira vår yrkesdag med att påtala vår betydelse för vården och patientsäkerheten.

Biomedicinska analytiker är nyckeln till diagnos, rätt diagnos ger säker vård!

BMA

Anne Karin Höglund ordförande Vårdförbundet Västra Götaland

Vivianne Johansson Biomedicinsk analytiker Södra Älvsborgs sjukhus

Emma Gustafsson Biomedicinsk analytiker Nu-sjukvården

Annika Corneliusson, Berit Johansson Biomedicinska analytiker Sahlgrenska Universitets sjukhuset

Arkiverad under: Biomedicinsk analytiker, Okategoriserade, Politik, Säker vård, Villkor Taggad som: #Internationella biomedicininskaanalytikerdagen, #MinYrkesdag, #säkervård, biomedicinsk analytiker

“Natten går tunga fjät” Julhälsning 2015

21 december, 2015 av Marianne Brindbergs

Vårdförbundet avdelning Västra Götaland önskar alla en God Jul och en förhoppning om det nya året att vi tar många steg till ett HÅLLBART YRKESLIV. Njut av vår “skönsång”. Texten har du nedan.

”Natten går tunga fjät, runt gård och stuva”

Natten går tunga fjät, runt säng och salar

Ångesten ligger tät, smärtans tår skvalar

Nu kommer någon där, smärtlindringen hon bär

Sjuksköterskan, sjuksköterskan

Vers 1jul 2015

När första ljuset brinner
En biopsi vi tar
Ett EKG vi kanske hinner
Biomedicinska analytikern ger ett diagnostiskt svar

”Nu är det jul igen…”

Nu är det lön igen och nu är det lön igen

Och lönen varar nu en månad

Det var inte sant för det var inte sant

Ett jobb i vård är rena rånet

För det var inte sant för det var inte sant

Ett jobb i vård är rena rånet

Vers 2

När andra ljuset brinner
Då är röntgensjuksköterskans här

i rummet där strålarna finnes
hen blyförklädet bär

”Räven raskar…”

HR stöttar våra chefer

HR stöttar våra chefer

Som ber om lov

Som ber om lov

Att få öka sin bemanning

Men HR skakar på huve’t sitt

Men HR skakar på huve’t sitt

De säger nej

De säger nej

För ni har överskridit budget

Vers 3

När tredje ljuset brinner
Sjuksköterskan in på salen går
Med lugn och kunskap smärtan  försvinner
Och patienten bättre mår.

”Jul jul strålande jul”

SAM SAM arbetsmiljö

och den ska va strukturerad

Standardiserad och organiserad

För att vi ska få en bra arbetsmiljö

Skyddsombud chefen går hand i hand

Skapar ihop hållbart yrkesliv

SAM SAM arbetsmiljö

Allt i en samverkande anda

Vers 4

När fjärde ljuset brinnerchristmas-xmas-christmas-tree-decoration-medium

Snart ska barnet ut

Likt Josef, barnmorskan letar och finner

En krubba till barnet  till slut.

God Jul

Styrelsen  Vårdförbundet Västra Götaland

Arkiverad under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Barnmorska, Biomedicinsk analytiker, Förtroendevald, Lön, Politik, Röntgensjuksköterska, Säker vård, Sjuksköterska, Villkor Taggad som: arbetsmiljö, biomedicinsk analytiker, Julsång, Lön

Vet du vem jag är?

17 april, 2015 av Marianne Brindbergs

BiancaJag är doldisen i vården. Jag är den som ser till att du får svar på ditt blodprov. Jag tar hand om provet och till att rätt analyser görs. Jag ser till att du kan lita på svaret, att metoden fungerar och att vi gör på rätt sätt. Jag är den du kan ringa till när du funderar på vilket rör som skall användas eller vilka prover som skall tas. Jag ger dig snabba säkra svar så att du kan behandla patienten på bästa sätt.

Jag är också den som ser till att det finns blod att ge när någon kommer in efter en stor olycka. Att blodet är testat och friskt. Och att blodgivarna känner sig välkomna, så att de vill fortsätta att ge. Jag ser till att rätt blod lämnas ut när även om det är bråttom eller mitt i natten.

Jag är den som tar hand om de prover du skickar för att se vad det var för celler i det där födelsemärket du skar bort, eller i provet du tog från patientens tarm. Jag ser till att provet hanteras på bästa sätt, och jag skär till lagom tjocka snitt så man kan titta på provet i ett mikroskop. Jag kan färga ditt prov så att man skilja en cell från en annan. När du behöver snabbsvar under en operation är jag där och tar hand om ditt prov.

Jag är den du vänder dig till när du misstänker en smittsam sjukdom, eller inte vet vilken antibiotika du skall använda. Jag gör odlingar och kontrollerar sedan vilken bakterie som gjort patienten sjuk. Jag analyserar urin, faeces och sputum som du skickar till mig. Om jag hittar bakterier i en blododling så larmar jag så du kan sätta in en snabb insats.

Jag är den du skickar patienten till när du funderar på vad som är fel. Jag undersöker lungornas funktion, jag kontrollerar hur urinblåsan fungerar. När du inte lyckas hitta någon dopplersignal på foten så skickar du patienten till mig för att mäta tåtryck, ankeltryck och lårtryck. Jag läser in långtids-EKG och är med patienterna när de gör ett arbets-EKG. Om en patient är medvetslös så kommer jag till dig och kör ett EEG för att hjälpa dig att hitta vad som är fel. Jag är den som kör ultraljud på halskärlen för att hitta om stroken berodde på en propp, och den som kartlägger venerna på benen inför en operation. När du vill veta hur bra hjärtat slår eller om det finns några klaffläckage så är det jag som håller i ultraljudsproben.

Jag är en viktig del i tumörutredningar och utför de nuklearmedicinska undersökningar du behöver för att kunna behandla patienten. Jag arbetar med öppna strålkällor och gör beredningar i LAF-bänk bakom blyglas för att kunna bereda rätt preparat. Jag står och håller i handen på mannen som är rädd och tycker det är obehagligt att ligga under gammakameran, eller tröstar och lyssnar på den unga kvinnan som är rädd att cancern har spridit sig. Jag tar hand om små barn och oroliga föräldrar.

 

Jag gör allt detta och oändligt mycket mer. Vet du nu vem jag är?

Jag är den Biomedicinska Analytikern på Klinisk Kemi. Jag är den Biomedicinska Analytikern på Transfusionsmedicin. Jag är den Biomedicinska Analytikern på Mikrobiologi, eller den som är på Patologen. Jag är den Biomedicinska Analytikern som arbetar på Klinisk Fysiolog, på Nuklearmedicin eller på Neurofysiologi. Jag är den Biomedicinska Analytikern som arbetar på vårdcentralen eller kanske på hjärtmottagningen. Jag finns överallt i vården och är inblandad i alla vårdprocesser. Det går inte en dag utan att du använder dig av min kunskap.

Så nu hoppas jag att du vet vem jag är!!

Bianca Bugge leg. Biomedicinsk Analytiker

Klinisk Fysiologi / Nuklearmedicin

Arkiverad under: Biomedicinsk analytiker, Säker vård Taggad som: #MinYrkesdag, biomedicinsk analytiker

Hur är det att jobba som biomedicinsk analytiker på Patologiska laboratoriet?

15 april, 2015 av Robin Åberg

bma_5Som biomedicinsk analytiker är du sjukvårdens detektiv. Om man är intresserad av människokroppen och nyfiken på vad som ligger bakom proverna, är Patologiska laboratoriet den perfekta arbetsplatsen.

Till skillnad från vanliga vårdmottagningar träffar vi oftast bara en liten del av patienter – eller rättare sagt små fragment av människokroppar. Prover kan vara från stora som små operativa ingrepp, där man söker en diagnos för att kunna gå vidare med behandling. Vi arbetar oftast med material från levande människor, även om obduktion och bårhus tillhör vår verksamhet.

Analyserna utgår också från kroppsvätskor och cellutstryk, till exempel från gynekologiska cellprovskontroller. Prov prepareras, färgas och diagnostiseras i mikroskop.  Oftast handlar det om att analysera misstänkta fall av cancersjukdomar eller andra sjukliga förändringar i vävnader. När en patient har opererats skickas ett vävnadsprov från tumören med en remiss till patologen. Ibland krävs det mycket snabba svar från patologen under en pågående operation.

Om du har misstanke om att vara cancersjuk så vill du få behandling så fort som möjligt. Det ina hantverket som gör det möjligt att diagnostisera görs av oss biomedicinska analytiker. Även om hantverket är baserat på över 100 års metoder, går utvecklingen fort framåt. Varje år lär vi oss nytt, tekniken utvecklas. Som biomedicinsk analytiker på Patologen har vi ett mycket manuellt och omväxlande arbete.

Jobbet är så fantastiskt innehållsrikt och det finns så många olika vägar att välja!

Biomedicinska analytiker på Laboratoriet för klinisk patologi och cytologi
Södra Älvsborgs Sjukhus

Arkiverad under: Biomedicinsk analytiker Taggad som: #MinYrkesdag, biomedicinsk analytiker

Hur är det att jobba som biomedicinsk analytiker på Blodcentralen?

15 april, 2015 av Robin Åberg

bma_4Blodcentralen förser sjukvården med blod. Blodkomponenterna är livsviktiga för våra patienter vid såväl olyckor som sjukdom. Blodet kommer från våra fantastiska blodgivare och blodet genomgår flera noggranna tester och bearbetas innan det kan ges till patienten. Noggrannhet och säkerhet är våra ledord.

I skolan tyckte jag det var roligt med biologi och kemi och jag gillade att laborera. Att fortsätta studera dessa ämnen inom det humana området kändes väldigt spännande. Och det var det! Att lära om hur kroppen fungerar ända ner på molekylärnivå är jätte intressant.

Yrkeslivet är intensivt och omvälvande. Tekniken och forskningen går ständigt framåt och yrket utvecklas snabbt. Det är mycket tillfredsställande att efter en arbetsdag veta att vårt arbete hjälper sjuka människor till en bättre livskvalité och att vårt arbete är en viktig del i att rädda liv!

Biomedicinsk analytiker på Blodcentralen
Södra Älvsborgs Sjukhus

Arkiverad under: Biomedicinsk analytiker Taggad som: #MinYrkesdag, biomedicinsk analytiker

Hur är det att jobba som biomedicinska analytiker på Nuklearmedicin?

15 april, 2015 av Robin Åberg

bma_6Jag hade redan läst ett år på biologiprogrammet i Irak och tänkte nu fortsätta inom samma område, när jag kom till Sverige. Jag har jobbat med människor hela mitt liv och ville fortsätta med det.  Jag valde därför Biomedicinsk analytikerutbildningen eftersom den är en blandning mellan teknik och undersökningar av människor, direkt och indirekt. Efter första studieåret föll valet på klinisk fysiologi inriktningen, där man arbetar med stor närhet till patienterna, något jag önskar.

Nu arbetar jag på Nuklearmedicin på Södra Älvsborgs Sjukhus och varje dag är en ny utmaning med varierande arbetsuppgifter.

Biomedicinsk analytiker på Nuklearmedicin
Södra Älvsborgs Sjukhus

Arkiverad under: Biomedicinsk analytiker Taggad som: #MinYrkesdag, biomedicinsk analytiker

Nästa sida »

Här bloggar avdelning Västra Götaland

Sök

Senaste inläggen

  • Vi kan rädda liv – men vi vill också ha en god löneutveckling
  • Det saknas operationssjuksköterskor i Skövde
  • Vad gör en biomedicinsk analytiker på klinisk mikrobiologi?
  • Tungt lastad
  • Ledsen, arg, besviken och djupt kränkt!

Arkiv

Kategorier

  • Ambulans
  • Arbetsmiljö
  • Arbetstid
  • Barnmorska
  • bemanningssjuksköterska
  • Biomedicinsk analytiker
  • delegering
  • Dokumentation
  • Etik
  • Fackpampar
  • Förtroendevald
  • HBTQ
  • Internationella kvinnodagen
  • Jämställdhet
  • Kollektivavtalets dag
  • kommunen
  • Legitimation
  • Lön
  • mänskliga rättigheter
  • Okategoriserade
  • Politik
  • Pride
  • primär vård
  • Röntgensjuksköterska
  • Säker vård
  • Sjuksköterska
  • Skolsköterskor
  • Student
  • undersköterska
  • Vårdförbundet
  • Villkor
  • West Pride

Senaste kommentarer

  • Hanna om Vi kan rädda liv – men vi vill också ha en god löneutveckling
  • Lena Ekstrand om Vi kan rädda liv – men vi vill också ha en god löneutveckling
  • Anna F om Vi kan rädda liv – men vi vill också ha en god löneutveckling
  • Marie tångerud om Ledsen, arg, besviken och djupt kränkt!
  • Gunilla Eriksson om Tungt lastad

För redaktörer

Logga in här

RSS Nyheter från webben

  • Afternoon tea för pensionärer i Uddevalla
  • Avtal om höjda löner lönlöst när pengarna saknas
  • Utbildning för förtroendevalda/skyddsombud på arbetsplatsen inom Skaraborgs sjukhus
  • Internationella yrkesdagen för röntgensjuksköterskor 8 november
  • Lön 2019 – Vad händer i Västra Götaland?

Facebook

Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Nödvändigt Alltid aktiverad