Arbetstid

Sjuk sjuksköterska #Duvanderomvården

5 oktober, 2018 av Branka Djukanovic Svensson

“Sjuk sjuksköterska” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
– Blek, kladdig, utmärglad, sönderstressad, överfylld blåsa, sömnbrist, nedsatt nutrition… fort… hämta sjuksköterskan!
– Det där ÄR sjuksköterskan!

Att inte få tillräcklig återhämtning i form av dygnsvila, veckovila, rast, arbetspauser och semester medför stora risker för ohälsa.

ATL (arbetstidslagen)

13 § Alla arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila)

14 § Arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila)

15 § Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället

17 § Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

SemL (semesterlagen)

12 § Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni–augusti.

Det är ohållbart att arbetsgivaren inte säkerställer återhämtning för Vårdförbundets medlemmar under arbetsåret. Att man sen bygger sin verksamhet på så slimmade grunder att det inte finns utrymme för fyra veckors sammanhängande ledighet på sommaren är oacceptabelt. Bemanna upp så att patientsäkerhet och arbetsmiljö säkerställs även under sommaren! Ingen ska bli sjuk av att vårda någon annan!

Styrelsen
Vårdförbundet
Avdelning Västra Götaland

Övertid #Duvanderomvården

21 september, 2018 av Gästbloggare

“Övertid” Tecknaren Lars Duvander
#Duvanderomvården
Text i bilden:
-Skulle du kunna jobba lite övertid idag?
-Det går inte… Jag jobbar redan 24 timmar det här dygnet!

Inget ovanligt scenario att Vårdförbundets medlemmar blir frågade om de kan arbeta övertid i form av längre pass, extra pass, dubbelpass.

HSL(hälso och sjukvårdslagen) kap 5, 2 § ”Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.”

AML(arbetsmiljölagen) kap 3, 2 § Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs.

Anpassa budget efter bemanningsbehov, vårdandet sker i mötet mellan patient och personal. Det är inte acceptabelt att arbetsgivarens respekt för lagstiftningen endast finns i ord. Det är dags för handling!

Styrelsen
Vårdförbundet
Avdelning Västra Götaland

Jultankar

24 december, 2017 av Martin Håland

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken

Nu lackar det åter mot jul och det är dags att damma av dikten om tomten….

Den flitiga, strävsamma som i tysthet jobbar under midnattstimma. Ser om de sovande och funderar på en gåta.

Diktens tomte kan lätt översättas till andra yrkesgrupper. I och med att detta är en Vårdförbundsblogg, så går tankarna till de som strävar med att ta hand om andra under julhelgernas midnattstimma.

Alla sova i enslig gård, samtidigt fungerar sjukvården både i kommun och region. Våra yrkesgrupper är där för att ta hand om de som behöver sjukvård när majoriteten av oss sover.

För Vårdförbundet är nattarbetstid en viktig fråga. Våra medlemmar i regionen har fått eller kommer få bättre förutsättningar för att orka jobba natt.

Varför inte kommunerna har hakat på är en gåta. Likt tomten hoppas på att gåtan låter gissa sig, är förhoppningen att 2018 kommer bli året då kommunerna värdesätter våra medlemmars nattarbete lika mycket som regionen gjort.

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

gott intill morgontimma.

Månen sänker sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

GOD JUL

Det frivilliga extrapassets paradox

7 september, 2017 av Lene Lorentzen

När huvudskyddsombudet går runt på avdelningarna på sjukhuset möts hon av hårt arbetande personal. Frågar som alltid, hur har ni det? Svaret, samma som igår, mycket, det är fullt men det går bra. Är ni fullt bemannade? Är ni dem ni ska vara? Ja, det är vi. Fast tre sjuksköterskor gör extra pass och själv ska jag jobba ikväll också. Så vad betyder egentligen orden, det går bra?

Jo, det betyder att arbetet på avdelningen, just nu, går bra. De är tillräckligt många för att lösa uppgiften. Tillräckligt många kollegor har ställt upp och tagit extra arbetspass för att säkerställa patientsäkerheten på avdelningen, säkerställa arbetsmiljön på avdelningen. Men kan de säga att patientsäkerheten är säkerställd när tre i styrkan kanske jobbar sin sjunde, tionde, tolfte dag på raken? Kan de säga att arbetsmiljön är god när halva styrkan består av överarbetad personal? Kan de vara säkra på att de fattar rätt beslut, att deras bedömningsförmåga är adekvat när de arbetar för mycket?
När arbetets art innebär att man är på fötterna, aktivt tänkande, praktiskt utförande hela arbetspasset och hanterar andra människors sorg, smärta och tårar är återhämtning mellan arbetspass oerhört viktigt. Så när arbetsgivaren påkallar behovet av arbete utöver heltid sätts den inre pliktkänsla i konflikt med det egna behovet av vila.

På sommartid finns ett ofta ersättningssystem där man ersätts utöver avtal med X antal kronor per timma. Men förutsättningarna för att få dessa ersättningar är att extrapassen tas frivilligt. Måste chefen beordra in personen så får man endast enligt avtal. Om man inte tar extrapasset får kollegorna då slita hårdare, blir man då den som knuffar dem över gränsen till vad de orkar med?
Om jag inte tar extrapasset, anser mina kollegor då att jag är okollegial och inte drar mitt strå till stacken?
Om jag inte tar extrapasset sätter jag då våra patienter i fara, riskerar de få en sämre vård än de behöver när det är för få i tjänst?
Om jag inte tar extrapasset förvärrar jag då min chefs arbetsmiljö, måste hon beordra mig då, fast jag vet att hon inte vill peka med hela handen?
Om jag inte tar extrapasset anses jag då inte så flexibel och engagerad som jag bör vara för att få en god bedömning nästa gång ny lön ska sättas?
Om jag inte tar extrapasset blir jag då utan extraersättningen om jag ändå är den som blir beordrad att arbeta?
Om jag inte tar extrapasset, kan jag då slappna av med gott samvete och vila, när jag vet vilken sits jag satt alla andra i?
Ja, chefen, jag kommer….

Lene Lorentzen Ledamot Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

Hur frivilligt kan man säga att det är när både mitt samvete och min plånbok hålls som gisslan?

//Lene Lorentzen

Varför ska jag ta från min lön och betala in till Vårdförbundet?

22 juni, 2017 av Gästbloggare

Ny som förtroendevald höll Johanna Prütz ett tal till sina barnmorskekollegor om varför hon är medlem i Vårdförbundet och vad som gör att hon är organiserad i en facklig organisation. Genom sin nyvunna inspiration om VARFÖR facket finns, får du som läsare chansen att ta del av Johannas blogginlägg och hennes “meningen med föreningen”.

“Varför ska jag ta från min lön och betala in till Vårdförbundet, de gör ingenting för mig ändå? De pengarna kan jag spara”, så kan jag höra folk resonera ibland.

Bertha Wellin

Kvinnor i Sverige fick rösträtt 1921 och en av de första kvinnorna i riksdagen var Bertha Wellin. Hon var en sjuksköterska som i början på 20-talet, när man röstade igenom lagstadgad arbetsdag på 8 timmar arbetsdag fick hon igenom att sjuksköterskor skulle undantas därför att vi inte skulle få sätta våra behov före patientens. Året 1933, när Svensk sjuksköterskeförening blev ett fackförbund, avgick Bertha Wellin som ordförande…

Vad vill jag ha sagt med denna historiska tillbakablick? Jo, att vi som är sjuksköterskor och barnmorskor kommer från en tradition där vi alltid ska sätta patienten före oss själva. Men som sjukvården och förlossningsvården ser ut idag råder stor risk att vården urholkas och försämras, eftersom ingen orkar jobba kvar! För patienternas skull MÅSTE vi värna om vår rätt till en god arbetsmiljö med hållbara arbetstider och möjlighet till återhämtning.

Och vi måste få vara lite ego. Visst, vi vill jobba med det vi gör för att vi är människor som känner omsorg om andra, annars skulle vi inte valt dessa yrken. Men vi är också eftertraktade, högskoleutbildade och erfarna anställda. Och det finns ingen vettig anledning att undanta oss från dessa rättigheter.

Det handlar om att förändra en föråldrad syn på de traditionellt kvinnliga yrkena och Vårdförbundet jobbar hårt med dessa frågor.
Genom förhandling och kunskap förändras samhället långsamt.

Den senaste HÖK 16 (Huvudöverenskommelsen) fokuserar på bättre återhämtning vid skiftarbete och nattarbete, hälsosamma arbetstider, större möjlighet till utbildning och specialisering med lön från arbetsgivaren för att på lång sikt lösa kompetensbristen.
Genom att betala din medlemsavgift till Vårdförbundet bidrar du till att Vårdförbundet kan ha anställda som aktivt driver frågor som rör allas våra rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Det är lätt att tänka att Vårdförbundet inte ger mig något personligen, men det är för att vi idag tar saker som anställningsskydd, semester, föräldraledighet och arbetsskadeförsäkring för givna.
Idag är majoriteten av oss inom vården organiserade och medlemmar i ett fackförbund. Tänk om denna viktiga rättighet, och jag vill säga SKYLDIGHET, urholkas då är inte arbetsgivaren längre bunden av våra kollektivavtal (som gäller även ickemedlemmar)…

De kan anställa personal helt utifrån vinstdrivande intressen. Varje anställd får då förhandla om sina villkor. Är du stark och frisk och en bra förhandlare får du kanske det bättre men vad händer med dig den dag du blir sjuk? Eller med din kollega, som alltid ställer upp och inte kräver något. Ska inte hon ha semester?
Nej, kollektivavtal förenar oss och värnar om våra rättigheter som tidigare generationer har fått slåss för.
Och arbetsgivaren vinner också på ett samarbete med fackförbunden. En bättre arbetsmiljö leder till nöjdare personal och bättre utförande av vården. Att få oss att stanna kvar och trivas och vilja vara med och utveckla vården ligger i arbetsgivarens intresse. Detta bygger den svenska modellen på. Istället för konflikter och strejker har vi fredsplikt, kollektivavtal och lagar om medbestämmande och anställningsskydd som arbetsgivare och fackförbund förhandlar utifrån.
Jag upplever att jag som förtroendevald har möjlighet att påverka och föra fram medlemmarnas åsikter uppåt. Alla behöver inte själva vara förhandlare, vi har förtroendevalda och jag är en av dem.

Kom till oss om ni har frågor så ska vi tillsammans förbättra våra förhållanden. Tillsammans är vi starka!

Johanna Prütz
barnmorska och förtroendevald på förlossningen på Södra Älvsborgs Sjukhus.

#tillsammansärvistarka #flergermer #Vårdförbundet

Kollektivavtalets dag- allvarligt, hur viktigt är det på en skala?

16 mars, 2017 av Lene Lorentzen

Kollektivavtalets dag är den 17 mars. Allvarligt, hur viktigt kan det vara att uppmärksamma den? I jämförelse med riktigt viktiga dagar som kanelbullens dag eller frimärkets dag så står sig kollektivavtalets dag väl slätt?

Tvärtom! Finns nog ingen viktigare dag att uppmärksamma då den står för ordning och reda på arbetsmarknaden. Det betyder i sin tur att de flesta av oss har ett arbete att gå till med ordnade former som är kända för oss innan vi tar jobbet, att vi får en lön i kuvertet som vi på förhand vet ungefär vad det blir och att vi för året har X antal semesterdagar att se fram emot. Detta betyder att vi som medborgare och arbetstagare i Sverige kan leva våra liv i trygghet baserat på en ordnad anställning.

Tidigt 1900-tal var det oro på arbetsmarknaden med dålig arbetsmiljö och usla arbetsvillkor med låga löner. Man protesterade via strejker och arbetsgivaren kontrade med att lägga lockout. Detta var ju inte hållbart för någon part då arbetstagarna inte fick några löner att leva för och arbetsgivaren fick inte ut sin produktion. Kloka som de var satte de sig ner och kom överens om att arbetstagarna fick lov att organisera sig i fackförbund med rätten att teckna kollektivavtal, samtidigt som rätten att leda och fördela arbetet skulle ligga hos arbetsgivaren. Detta ledde till lugn och ro för båda parter i många år samtidigt som man såg många förbättringar på arbetsmarknaden.

Tyvärr avstannade förbättringsarbetet och på 70-talet insåg våra politiker att om vi skulle komma längre med våra förbättringar av den svenska arbetsmarknaden så måste de lagstifta. Det var där bland andra Lagen om facklig förtroendeman(LFF), Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML) kom till. Dessa lagar stärker arbetstagarens rätt på arbetsmarknaden genom att säkerställa att vi får lov att organisera oss i fackförbund och välja förtroendevalda som för vår talan, vi får insyn i och möjlighet att påverka arbetsgivarens verksamhet via MBL och genom AML får vi en möjlighet att via skyddsombud säkerställa att vår arbetsmiljö är god.

Så kollektivavtal är det vi använder när vi vill förhandla fram bättre villkor för fler än en person, för kollektivet. Om vi inte hade möjligheten att teckna kollektivavtal skulle varje arbetstagare bli tvungen förhandla om sina egna villkor vilket leder till att det alltid finns någon som säljer sig lite billigare än de andra. Detta sänker villkoren på arbetsmarknaden, både när det gäller ersättningar och arbetstider men också arbetsmiljön.

Men kollektivavtalet är i fara. Anslutningsgraden i fackförbunden sjunker, Vårdförbundet är inget undantag. Det är endast fackförbund som har rätten att förhandla för kollektivet men denna rätten har vi bara så länge som vi kan säga att vi talar för merparten av våra yrkesgrupper. Så den dagen Vårdförbundet inte längre har tillräckligt många medlemmar är våra villkor och avtal inom sjukvården i fritt fall med en katastrof för sjukvården i kölvattnet.

Lene Lorentzen Ledamot Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Västra Götaland

Så stå upp för kollektivavtalet, var stolt över ditt medlemskap i ditt fackförbund. Känn att du är en del av den svenska modellen och demokratin och att du i det lilla kan påverka i det stora.

Lene Lorentzen

#kollektivavtaletsdag #flergermer #Vardforbundet

Krisen är vår vardag!

25 januari, 2017 av Gästbloggare

Västbloggen publicerar sjuksköterskan och Vårdförbundetmedlemmen Mattis Nilssons tankar om krisen som han först gjorde som inlägg på Facebook.

Läs Mattis Nilssons blogg!

Krisen på Sahlgrenska är inte en nyhet utan något som är vår vardag sedan flera år. Däremot blir det en nyhet varje gång när en patient med tillräckligt många vänner på sociala medier gör viral succé med ett inlägg om sina fjorton timmar på en inte så ergonomisk brits, som hen tvingats dela med verklighetens folk eller när en utbränd vårdpersonal med patos skriver något välformulerat.

Om chefer, regionpolitiker, HR-representanter på allvar hade velat lösa den här ständigt pågående kris på hade man kunnat;

Skriva ett lokalt avtal med Vårdförbundet om arbetstidsförkortning. Som det är nu orkar ingen arbeta heltid natt inom Sahlgrenska.

Öppna en vårdcentral eller flera som har öppet nattetid. I Göteborg och Alingsås finns det ingenstans att söka vård förutom på akuten efter kl 22 på vardagar och efter kl 16 på helger. Det är inte så himla samhällsekonomiskt att folk med typ migrän och halsfluss ska behöva söka på en akutmottagning kl 17 en lördag. I Alingsås är akuten dessutom stängd nattetid så då behöver du åka in till Göteborg. En förlängning av det här förslaget är att man kanske hade kunnat tänka sig ett jouröppet apotek men det är väl helt orimligt efter reformen eftersom de mest verkar vilja sälja hälsokost, schampo och slussa pengar till skatteparadis.

Öppna fler korttidsboenden. Dels så kanske man räddar några anhöriga (läs kvinnor) från att bränna ut sig om de fick lite hjälp med att ta hand om sina åldrade släktingar dels så är det kanske mer ekonomiskt hållbart att personalen på HIA tar hand om patienter med hjärtinfarkt än att de ska behöva leta efter medicinskt färdiga men dementa patienter som rymt och irrar runt i kulvertarna på Sahlgrenska.

Ta bort HRs mandat att sätta lön. Man skulle kunna tro att lönen på Sahlgrenska sätts mellan arbetstagare och chef i samråd med facket. Det är det inte. Istället är det HR som likt en ”illuminati-inspirerad” organisation underkänner alla löneanspråk som inte följer deras mallar. Rent konkret går det till så här; Du har jobbat i Karlstad som sköterska. Du blir kär och flyttar till Göteborg. I Karlstad hade du 28000 i lön vilket du också vill ha här. Du berättar det på anställningsintervjun och chefen hör med HR som svarar 25 vilket gör att du börjar jobba på bemanningen i stället och chefen står där med en fortsatt vakant tjänst.

Om chefer, regionpolitiker, HR-representanter på allvar hade velat lösa den här ständigt pågående kris då hade man kunnat göra det men man VILL inte.

Kan de själva svara på varför?

Slut på rean #slutpårean #enannanvårdärmöjlig

/Mattis Nilsson legitimerad sjuksköterska

Akutmottagning Östra, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Är det värt det?

28 november, 2016 av Robin Åberg

Det började 1996, jag blev erbjuden en tjänst på 96,3 % på natten.

Jag protesterade först eftersom jag var ensamstående mamma, men dåvarande chef föreslog att jag kan ju alltid kunde ta tjänstledigt två nätter i månaden om jag inte orkade.

2012 augusti ramlade jag ihop på Coop i Kungsbacka och jag höll nästan på att stryka med. Två ambulanser räddade mitt liv på väg till Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ganska snabbt konstaterades det att jag hade en hjärnhinnetumör i frontalloben.

Det som hände fick mig att fundera:

Varför fick jag denna tumör? Man vet inte med säkerhet.

Kan den vara orsakad av hormonell obalans?

Kan den kan vara orsakad av nattarbetet?

Hormonet melatonin följer dagsljuset och skickas ut i kroppen på kvällen. Melatonin gör inte bara att vi sover gott, utan skyddar även mot cancer. Nattarbetare som sover under dygnets ljusa timmar har alltså mindre melatonin i kroppen när de sover och det leder till den ökad cancerrisk.

Andra negativa effekter av sömnbrist är generellt försämrat immunförsvar, samtidigt som det höjer aktiviteten av proinflammatoriska cytokiner.

De långsiktiga hälsoeffekterna av för lite och/eller störd sömn inkluderar diabetes, hjärt–kärlsjukdom, cancer, depression, utmattningssyndrom och fetma.

Jag uppmanades av förtroendevald på Vårdförbundet att skriva en arbetsskada, vilket jag gjorde. Sannolikheten är stor att alla dessa år av tufft nattarbete har satt sina spår. Ibland jobbade jag tre nätter i sträck, var ledig en natt och sen jobbade tre nätter igen…

Helt sjukligt trött blir man…

Efter lång sjukskrivning med utförsäkring, då jag tvingades leva på mindre än halva min nettolön, så började jag jobba igen. Jobbar åter heltid natt sedan maj 2015. Mitt arbetsliv innebär nu att jag inte har möjlighet eller ork att ha något socialt liv. Orkar helt enkelt inte och när jag är ledig måste jag bara vila, vila, vila. Jag har sviter kvar efter min operation av hjärnhinnetumören i form av liqvor-läckage och hjärntrötthet.

Så jag lever farligt.

Min förhoppning är att det nu kommer ett beslut om en mer hälsosam arbetstid på natten med ökad tid för återhämtning. Jag vill slippa jobba mig in i en för tidig död eller bli allvarligt sjuk igen. Tänk att istället för denna ständiga oron för hälsan kunde få en rimlig återhämtning och ett hållbart arbetsliv, för mig hade det givit även mitt privata liv tillbaka. Jag väntar med spänning på 30 november!

Kramar

Kristina Gellingskog

Leg. Psykiatrisjuksköterska / Förtroendevald Vårdförbundet

SDN Askim Frölunda Högsbo

Nattsjuksköterskan loggar in

23 november, 2016 av Robin Åberg

Läs sjuksköterskan Susanne Clemborns fantastiska dokumentation av en arbetsnatt i Karlsborgs kommun!

//Robin

Susannes nattbok, bild 1:

Sjuksköterska på natten i Karlsborgs kommun; Susanne Clemborn loggar in söndagen 20 nov 2016.

Först blir det en rapport från kvällssjuksköterskan. Ikväll är det fina Josefine som har jobbat. Då vet man att alla har blivit väl omhändertagna!

Susannes nattbok, bild 2:

Efter rapport och lite läsande i datorn blir det en liten fika med nattpatrullen.

Två undersköterskor i en bil som “gör” Karlsborg under nattens gång. Tyvärr ville de inte vara med på bild…

Susannes nattbok, bild 3:

Nu ut i natten!

En pump till ett TPN krånglar långt ute i tassemarkerna.

TPN = total parenteral nutrition. Dropp med alla näringsämnen man måste ha, för de som inte kan äta något. Är oftast kopplat till en CVK, port a cath eller picc line. Det är katetrar som läggs in i en central ven, oftast övre hålvenen. TPN ska gå in på 12 tim, så oftast sätts de på kvällen, går in medan vårdtagaren sover och tas bort på morgonen.

Mmmm, vilken bil ska jag välja? Fördelen med att vara ensam(?)- man kan välja o vraka!

Susannes nattbok, bild 4:

Lite fakta:

Karlsborgs kommun är ca 797 kvadratkilometer stort, varav 391 är vatten! (Nej, inga båtar på jobbet…).
6844 invånare.
Antalet vårdtagare under jourtid: strax över 200 st.
Är uppdelade på: ett äldreboende, hemsjukvård, LSS, psyk.

Susannes nattbok, bild 5:

Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser med sin frånvaro än så länge, på fur o gran… som tur är.

Här ute i skogarna på de slingrande vägarna räcker det med de eventuellt vilda djuren som lurar i buskarna!

Susannes nattbok, bild 6:

Nu är vi tillbaka på Haganäset äldreboendet, som är min utgångspunkt. Nu går vi runt en sväng och ser hur det är på “huset”.

Långa korridorer är det! Många steg under en natt blir det! En stegräknare kanske vore nåt?

Susannes nattbok, bild 7:

Haganäset består av:

Korttid/rehab, Demensenheten och Särskilt boende.

Susannes nattbok, bild 8:

Nu ut en sväng igen! En man har ramlat och slagit upp ett jack vid ena ögonbrynet. Lite tejpning, tillsyn och omtanke! Bland hyreshusen och trappuppgångarna kan det lura vilddjur av en annan sort i buskarna!

Susannes nattbok, bild 9:

Nu är natten snart morgon o nu ska TPN:t plockas bort.

Ut igen på de slingriga vägarna o fortfarande är det becksvart ute!

Susannes nattbok, bild 10:

Så var det färdigt och vi styr kosan tillbaka. Väl ute på 49:an är det lätt att trampa ner gasen, men aj aj, ta det lugnt nu!

Vi har fortfarande lite kvar av natten.

Susannes nattbok, bild 11:

Måndag morgon 21nov 2016, klockan är 7 och mina kollegor väntar på att jag ska rapportera! Alltid lika härligt med måndag morgon.

Alla är lika trötta, utom jag! Som får gå hem o sova!! Underbart!

Susannes nattbok, bild 12:

Ja, jag vill verkligen avsluta Magna Cura!!

Tror du mig inte?

Watch me!

Susanne Clemborn
Leg Sjuksköterska
Karlsborgs kommun

Om att arbeta på natten

16 november, 2016 av Gästbloggare

Vi måste vara medvetna om att vi jobbar mot den naturliga kroppsfunktionen. Kroppen är inte gjord för att vara vaken på natten och sova på dagen. Hur mycket vi än vänder på dygnet så anpassar sig inte kroppens funktioner till det.

Att sova på dagen är inte detsamma som att sova på natten. Det är alltid svårt att efter tre nätter komma tillbaka till den normala dygnsrytmen igen. Flera av mina kollegor skulle aldrig klara ett nattjobb eftersom de måste få sina 8 timmar av god sömn varje natt för att fungera på jobbet.

Ibland kan jag bli skrämd av alla rapporter om hälsorisker med nattjobb. Stressforskningen har ju gång på gång visat alla de hälsorisker som skiftarbete medför. Störning av dygnsrytmen, trötthet och ökad risk för hjärt-/kärlsjukdomar och bröstcancer är bara några exempel…

Jag hade gärna jobbat lite mindre om ekonomin tillät det och vågar nog inte jobba i samma takt fram till 65 år. Försöker verkligen att ta extra väl hand om hälsan i form av dagliga promenader med dagsljus och är noga med att äta hälsosamt så att min kropp håller fram till pensionen. Men oavsett hur jag gör finns inte tiden där för återhämtning och det är det jag skulle behöva för att räcka hela yrkeslivet.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att ha rätt bemanning och arbetstider som garanterar både vår hälsa och patientsäkerheten. Arbetsgivarna inom vårdsektorn måste ställa om. Inte bara för att jag och mina kollegor ska kunna behålla hälsan och orka ett helt arbetsliv, utan också för att varje patient har en självklar rätt till bästa möjliga vård.

/Susanne Roslund, nattarbetande sjuksköterska Göteborgs Stad

Nästa sida »