Västbloggen

Västbloggen

Västbloggen

Var får jag spy ur mig dagens händelser?

by

Fb och twitter är inget nytt utan har blivit en del av vår vardag.
Vi pratar inte längre. Vi knappar på våra små små bärbara datorer. Eller kommunikationsplattformar.
Men var får jag med tystnadsplikt spy?
Dagens händelser som jag ältar och fundrar på? Patienter som ……
Jag vet inte!
Vi förväntas som professionella att ta om hand och smälta allt som kommer i vår väg?

Tid till reflektion pratar vi som förbund om.
Men den finns inte. 

I stället så tar vi med oss det hem och med lite tur har vi någon vi kan spy på en stund. Någon som lyssnar eller förstår.
Allt fler spyr i små stängda grupper på fb eller i twitter flöden. Är det acceptabelt att göra det där?
Jag tycker igentligen inte det. Men samtidigt var ska jag få ur mig det som jag har behov att ventilera?

Nu vill regionen skapa flexibla vårdplatser

by

I Metro den 16 september kunde man läsa om regionens planer för att klara av vårdbehovet i vinter. Vi vet att det blir sådana toppar varje år, men situationen i vintras var exceptionell, säger regionstyrelsens ordförande Gert-Inge Andersson (S) i artikeln.
Som förtroendevald för Vårdförbundet så uppmanar jag Gert-Inge att ta sig en tur ut på sjukhusen för att se att överbeläggningar inte är något exceptionellt som bara inträffar under vintern. Det har blivit en konstant på de flesta av regionens sjukhusavdelningar.

Lösningen på överbeläggningarna anser Gert-Inge är flexibla vårdavdelningar. Så regionstyrelsen har fått i uppgift att titta på om det är möjligt att skapa flexibla vårdplatser på sjukhusen så att man snabbt kan öppna fler vårdplatser om situationen blir akut.

Den lösningen har vi haft på SU i ett antal år. Det heter Vårdavdelning i Beredskap. En vårdavdelning per sjukhustomt som står tom, men som under kort tid ska kunna bemannas och utrustas.
Men nu kommer det komplexa: Att bemanna avdelningen. Man tar personal från befintliga grannavdelningar, avdelningar som sliter med för låg bemanning redan. Därifrån förväntas man släppa kollegor som ska bemanna upp den flexibla avdelningen.

Det blir som Wikipedias beskrivning; en allmänt använd term för hur mycket ett material kan böjas eller tänjas. Det används även för att beskriva hur en person eller ett verktyg kan anpassas till att utföra olika arbeten/funktioner.File:Överspagat.jpg
Personalen ska bli ännu mer flexibel, böjbar, tänjbar för att klara av ännu mer arbetsuppgifter när kollegor behöver användas på den flexibla vårdavdelningen.

Problemets lösning ligger närmare det som Jonas Andersson (Fp) beskriver i samma artikel:
– Flexibla vårdplatser låter väldigt bra i teorin. Men det är ju egentligen ingen brist på sängar som vi har, utan brist på personal som ska vårda patienterna i dem, säger Jonas Andersson.
– Den typen av beredskap bör finnas men i huvudsak måste ha en ordinarie vårdplatssituation som täcker behoven vi kan förvänta oss. Här och nu behöver vi öka med ett hundratal vårdplatser för att få en mer acceptabel situation.

Som det ser ut i vården i dag är det enligt min mening både en brist på sängar och på kompetent personal som har en anständig lön!
Vårdförbundet har en kampanj: Gå en dag i mina skor! Hör av er Jonas och Gert-Inge så får ni gå med och se våra medlemmars vardag på nära håll!

Vilken seger!

by

Idag så hjälpte jag en medlem.
Men av respekt för sekretess och att inte hänga ut någon medlem så kan jag inte skryta om det.
Men bara så ni vet. Vårdförbundet äger!
Och det känns så frustrerande att inte kunna skrika ut vad vi faktiskt åstadkommer.

Bara så ni vet. Varje dag hjälper vi mängder med medlemmar. Men vi får inte alltid prata om det!

En känsla av uppgivenhet. Lönesamtal.

by

Jag träffar ofta medlemmar som är uppgivna. Ofta handlar det om lön.

Vad är lön?
En uppgörelse mellan chef och arbetstagare som bygger på att jag som anställd utför arbete, lånar ut min kompetens och omsätter den i praktiskt handling mot en ersättning. Denna ersättning brukar för en landstingsanställd dimpa ner den 27 varje månad.

Jag lånar ut min kompetens och förväntar mig att få ersättning för detta.

Ska denna ersättning vara konstant? Går den att påverka? Vad är min kompetens värd?
Vi har lysande exempel på studenter som har värderat sig själva till 25 tusen.
Jag har mindre lysande exempel på medlemmar som jobbat i över 10 år och ännu inte kommit över 24 tusen.
En gång om året ska jag kunna påverka min ersättning. I ett lönesamtal.
Ett samtal som tittar tillbaka på hur jag har utvecklat min kompetens och hur jag har omsatt den i praktisk handling från den förste april förra året till den 31 mars i år.

Det årliga lönesamtalet kan man känna olika inför. Jag vet om medlemmar som inte ens vill ha ett lönesamtal, då de känner att det inte går att påverka något ändå. Medan andra gör ett grundligt förarbete, skriver ner argument och tar fram det som går att visa på.

Till dig som medlem så läs gärna Vårdförbundet folder: Lönsamt, inför lönesamtalet.

Klicka för att komma åt Lönsamt%20Inför%20lönesamtalet.pdf

Här måste jag ge ett erkännande till våra första linjens chefer: De gör ett grannlaga arbete med att strukturera upp lönesamtal och på guldkniv väga för och emot när sedan budgetutrymmet ska fördelas.
MEN vilka möjligheter får de att göra något?
De pengar som i budgeten ska fördelas i lönerevision är så små! De ska täcka in höjd ingångslön, extra satsningar, livslöneutveckling.

I media har det uppmärksammats svårigheterna för sjukvården att hitta kompetenta sommarvikarier. En anledning hävdar jag, stenhårt, är lön!
Arbetsgivarens representant erkänner till och med i nyhetsinslag att många av våra medlemmar inte har någon löneutveckling att tala om. Jobbat i 10 år och inte kommit mer än 1000 kronor över nuvarande låga ingångslön.

Medlemmar!
Marknadsför er själva! I lönesamtalet, på bussen, på Facebook, på grillfesten, när ni pratar med politiker, anhöriga, vänner och alla ni känner!
VAD ÄR DEN KUNSKAP SOM NI OMVANDLAR TILL PRAKTISK HANDLING VÄRD?

110% på jobbet, annars är det tack och hej!

by

Hur mycket ska man orka för att kunna jobba inom hälso- och sjukvård? Eller kanske för den delen på svensk arbetsmarknad?
Om jag vore arbetsgivare, så självklart hade jag förväntat mig att de som var mina anställda jobbade 100% när de är på jobbet. Men nu är jag inte arbetsgivare utan facklig förtroendevald och i min roll ingår att stötta de som av olika anledningar inte orkar det tempo som är ute på arbetsplatserna.
Det blir allt fler som i rehabiliterings möten får reda på att; ”Nej vi har ingen användning av dig, för du kan inte gå på schema eller jobba rotation.” Eller ”På den här arbetsplatsen har vi inga arbetsuppgifter för dig om du inte kan jobba 100 % när du är här”

De blir utköpta. För en summa pengar, 6-12 månadslöner, så går den anställde med på att avsluta sin anställning. Vilken fallskärm!

Var hamnar då de som blir utköpta?
Kanske hos en mer förstående arbetsgivare som tar tillvara på den utköptas möjligheter att bidra till verksamheten. Eller i statistiken över arbetslösa/arbetssökande.

I Sverige finns det en mängd personer som av olika anledningar inte kan arbeta 100% . Om dessa hör vi i radio och på TV som arbetslöshetsstatistik. Politikerna slåss om att komma på den bästa lösningen. Exempel är erbjudande om prova på anställningar och utbildningsinsatser. Det är väl gott och väl ment.

Samma politiker som är arbetsgivare för de som inte fick behålla sitt jobb på en vårdavdelning där tempot är för högt, erbjuder nu, (genom en inrättning som kallas arbetsmarknadsnoder,) långtidsarbetssökande prova på anställningar inom hälso- och sjukvården.

Ut genom dörren på ena stället och in genom dörren igen, men denna gång med pengar från en annan plånbok.
Men är det en annan plånbok? Det är ju samma skattepengar!
Är detta bara ett sätt att skaffa sig politiska poäng inför valet 2014?

En fabel

by

En klok man berättade en gång för mig en fabel om en cirkuselefant.

Den lilla elefanten kom till en cirkus. Väl på plats så lät djurskötarna tjudra elefantungen med en välförankrad kätting runt halsen. Hur mycket elefantungen än försökte att slita sig loss så hände det ingenting. Inget annat än att elefantungen fick ont. Detta fortsatte år efter år.

När elefanten nu har blivit vuxen så kan djurskötarna tjudra elefanten med samma kätting. Elefanten är i dag stark som en elefant och kättingen är egentligen ingen match att ta sönder. Men elefanten vet ju att den ändå aldrig kommer loss så länge den har en kätting runt halsen.

Som anställd i vården så har vi blivit lärda eller vana vid att ”det är så här det är”.

Det är så här det är: överbeläggningar, så du måste ställa upp och ta extra patienter.

Det är så här det är: dåliga löner.

Det är så här det är: det finns inga extra pengar i lönerevision.

Det är så här det är: vi måste jobba varannan helg.

Det är så här det är: vi måste jobba delade turer.

Det är så här det är: vi inte hinner tänka efter

Det är så här det är: vi inte hinner äta lunch

Det är så här det är: vi inte hinner gå på toaletten

Det är så här det är att jobba i vården!

Men som förbund vill vi ha förändring.

Med gemensam kraft måste vi fortsätta att kämpa och inte slås ned av hur det har varit tidigare! Kanske ”kättingen” inte sitter så hårt som man velat få oss att tro.

Martin Håland

 

Överbeläggningar och statistik…

by

Sjukhusen har nu rapporterat till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hur det ser ut med överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Fantastiskt, nu kommer det trovärdig statistik som kan refereras till i Ekot och andra nyhetskanaler… Men hur ska nu denna statistik tas om hand och vad kommer politiker och tjänstemän att göra åt problemet?

För det är ett problem!

Patienter tvingas ligga i korridorer, på expeditioner eller i dagrum. Något så enkelt som att påkalla uppmärksamhet som patient; att ”ringa på klockan” Den finns inte i korridoren. Personal som redan innan överbeläggningar hade fullt upp med att vårda de patienter som fanns på avdelningen. Våra medlemmar känner allt oftare av ”samvetsstress”. De känner att de inte räcker till för att göra det goda som de vill.

Vad säger 1 överbeläggning per 100 vårdplatser?

Västra Götaland har i statistiken ca 4 överbeläggningar per 100 vårdplatser, under januari och februari. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har vi enligt hemsidan ungefär 2000 vårdplatser. Lite matematik och svaret blir, ytterst ovetenskapligt framtaget,  80 patienter som inte får plats på en riktig vårdplats med rätt personal och rätt utrustning. En vanlig avdelning har 28 vårdplatser.

Med andra ord: närmare 3 vårdavdelningar saknas!

Det är val år nästa år.
Kommer sjukvården att hamna i fokus?
Valåret 2010 stod det på affischerna:”Max 1 timma på akuten”.
Vad kommer att stå på valaffischerna 2014? ”När du behöver vård, garanterar vi att du får en riktig vårdplats med rätt personal och rätt utrustning?!?” eller ”Inga patienter i korridoren?!?” eller ”Vi tar ansvar för en bra vårdmiljö, både för patienter och för vår personal?!?”

 

Förlossning 2013. Service 2.0

by

Du lämnar in bilen. I reklamen så är servicen uppdaterad till minst version 2.0. Med andra ord du får din egen servicetekniker som coachar dig och din bil genom 5000 mila servicen.

När en gravid kvinna kommer till förlossningen version 2013 så med lite tur har hon en och samma barnmorska som coachar genom förlossningen(under ett arbetspass). Men verkligheten är allt oftare att barnmorskan också ansvarar för ytterligare en eller kanske två blivande mammor som är i öppningsskede. Verkligheten är också att samma barnmorska inte har hunnit äta eller gå på toaletten. Eller jobbat natt dygnet innan och inte är utvilad tillräckligt för att gå på nästa arbetspass.

Bilen har sin egen coach medan den förlösande kvinnan får dela coach.

Vad värderar vi mest?

För ett år sedan orkade inte barnmorskorna mer utan vände sig till arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket såg problemet och har gett i uppdrag åt arbetsgivaren att rätta till ett antal saker: 

”Arbetsmiljöverket ställer inte krav på hur detta ska lösas men exempel på lämpliga åtgärder kan vara att tillföra personella resurser, minska eller ta bort arbetsuppgifter, att utveckla arbetsmetoder men också att se till att personal med rätt kompetens bemannar varje arbetspass.”

(Hämtat ur AV´s krav på arbetsgivaren.)

 

Jag vill offentligt be om ursäkt, men på mitt sjukhus tjänar kvinnor 75% av vad männen tjänar!

by

Jag vill offentligt be om ursäkt, men på mitt sjukhus tjänar kvinnor 75% av vad männen tjänar!

Min arbetsgivare redovisade hur det såg ut 2012 på SU med löneskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor tjänar 75% av vad männen tjänar. Då tänker jag som manlig anestesisjuksköterska: ”Det är mitt fel!” Jag vill nu offentligt be om ursäkt för att jag ”tjänar så bra och är delaktig i att det ser ut som det gör”. Men det är inte sant. Det finns något annat bakom och det handlar inte bara om att min yrkesgrupp är kvinnodominerad.
Det handlar om att jag och mina kollegor fortfarande inte har lön efter kunskap och vårt bidrag till verksamheten.
Vem ansvarar för detta då, om det nu inte är jag som manlig anestesisjuksköterska?
Det gör en skev lönepolitik som ansvariga politiker blundar för!

Variation eller konstanter!

by

Vad vore livet utan variationer?

Som exempel tänker jag på årstiderna.                                                                              

Höst med blåst och regn, vinter med kyla och snö, (okej då, i Götet är det oftast snöslask) våren med ljus och fågelsång, sommaren med sol och salta bad.

Vad är då motsatsen till variationer? Konstanter! Endast en årstid året runt…

Nej, livet vore inte lika roligt med konstanter. Till slut blir det tristess och vi mår dåligt.

Vad har då konstanter och variationer med Vårdförbundets medlemmar att göra?

Överbeläggningar!

Återigen så kommer rapporter både i media och från medlemmar om hur många överbeläggningar som förekommer varje dag på våra sjukhus.

En del av tjusningen med att jobba i akutsjukvården brukade vara att det fanns just variationer. Från helt lugnt till ”gööör” mycket att göra. Ibland kunde det skifta på två sekunder. Men när det värsta och hetsiga hade lagt sig brukade det förr finnas en behövlig återhämtning i form av en lugnare period. När nu överbeläggningar har blivit konstanten så finns inte längre någon återhämtning. Det är inte roligt längre och våra medlemmar riskerar som Arbetsmiljöverket skriver; bli sjuka av att ge vård till andra!

För ett år sedan gjorde Arbetsmiljöverket en Nationell tillsyn av överbeläggningar inom akutsjukvården, rapport 2012:2. I sammanfattningen finns en uppmaning till dem som bestämmer:

”I samband med vår tillsyn har en del sjukhus börjat ta steg för att åtgärda överbeläggningarna och därmed förbättra arbetsmiljön. Men många insatser kvarstår för att personalen på sjukhusen ska slippa risken att bli sjuk av att ge vård till andra. Ansvaret att komma till rätta med problemen ligger hos beslutsfattare på politisk och tjänstemannanivå både inom kommuner och inom landsting.”

Är du politiker och ansvarig? Eller är du bara en av alla röstberättigade medborgare? Ta reda på hur det är med vårdplatser på det sjukhus som du tillhör! Fråga hur många vårdplatser som har dragits ned de senaste 5 åren och hur det ser ut med överbeläggningar! Har överbeläggningarna ökat i samma takt som platserna har blivit färre?

Troligtvis är överbeläggningarna konstanten, på ett sjukhus nära dig, som en enda lååång årstid året runt.

 Ps.

Måste erkänna att det finns konstanter som jag är glad över: Kärleken till min familj!

Ds.