Västbloggen

Västbloggen

Västbloggen

Vem vill vänta på provsvar?

av

Har nu lyssnat till ett antal valutfrågningar både i TV och på radio. 
Att satsa på sköterskor är ofta gångbart för politiker i en valdebatt, men jag blir aldrig klok på om det är undersköterskor, mentalskötare eller sjuksköterskor som de menar.

Men vården består av fler yrkeskategorier. Vårdförbundet representerar röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och sjuksköterskor.

I media basuneras ut att vårdkrisen beror på för få sjuksköterskor. Men det är bara en del av sanningen.

Oftast glömmer media och politiker bort att det är en brist på röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.
Två mycket viktiga yrkesutövare som behöver finnas för att du ska få rätt diagnos och i slutändan rätt behandling.
Två yrkesgrupper som också är underbetalda, underbemannade och som idag saknar möjligheten att specialistutbilda sig.

Om dessa yrkesgrupper saknas så förlängs väntan på provsvaren, röntgenundersökningarna vilket medför försenade operationer och behandlingar, något som också är en del av sjukvårdsköerna.

Hur länge ska man tex efter mammografi behöva vänta på svar?

Ett sätt att attrahera och hålla kvar dessa grupper vore om arbetsgivaren kan visa en möjlig karriärväg inom yrket. Men för att det ska gå behöver staten sätta ner foten och bestämma vad som ska ingå i en utbildning för att bli specialist som biomedicinska analytiker eller röntgensjuksköterska. Det är det som menas med reglerad specialistutbildning.

Kom igen politiker, hur svårt kan de va?

Länkar till två klipp om hur det är att vara röntgensjuksköterska och biomedicinsk analytiker!

 

Vad ska jag rösta på?

av

Frågan fick jag i veckan av en person som besökte Pride festivalen och stannade till vid vårt tält.

”-Löven, Fridolin, Lööf, Sjöstedt, Åkesson, Kristersson, Busch Thor, Björklund säger att de ska satsa på vården.”

VÅRD SKOLA OMSORG och lite miljö, brott och straff och integration på ett hörn.
Vilket parti vågar inte säga att de kommer att satsa på VÅRD SKOLA och OMSORG?

Det är fullt fokus på partiledarna och valet till riksdag.

Jag berättade om mina tankar:
*Jag vill att det ska satsas på vård. Jag vill inte uppleva att det inte finns tillräckligt med vårdplatser.
*Jag vill inte att patienter ska dö i köer och korridorer för att de inte får vård.
*Jag vill att mina föräldrar ska träffa en kompetent sjuksköterska från kommunens hemsjukvård när de blir skröpliga.
*Jag vill att min arbetskamrat som väntar barn ska få en lugn förlossning och ha en stabil barnmorska vid sin sida hela förlossningen.
*Jag vill att mina Vårdförbunds medlemmar får en bra arbetsmiljö som gör att de trivs och kan utvecklas!

Vad kan nu Löven, Fridolin, Lööf, Sjöstedt, Åkesson, Kristersson, Busch Thor, Björklund göra åt det?

Riksdagen beslutar väldigt lite om sjukvård, däremot kan de besluta om möjligheten att utbilda specialister. I dag är det upp till varje landsting eller kommun att eventuellt erbjuda specialistutbildning.

Vården i Sverige bedrivs i huvudsak av kommun, landsting eller regioner. Det är inte en statlig angelägenhet.

Vad ska jag då rösta på? Frågan hänger kvar……

Det är kommun och landstingspolitiker som är huvudansvariga för sjukvården i Sverige!
Kommunvalet har de flesta koll på. Men jag undrar ibland om kommunpolitikerna har förstått att de ansvarar för sjukvård.
Landstingsvalet är tyvärr något av en doldis. Måste erkänna att även jag har slentrian röstat i landstingsvalet. Men en stor del av landstingets ansvar är att se till att du som medborgare får vård!

Mitt svar till mannen blev en hänvisning till Vårdförbundets valmanifest.
•Öka antalet sjuksköterskor med 45 000 till år 2030. Då har Sverige över 15 sjuksköterskor per 1 000 invånare, vilket skulle göra att Sverige hamnar i nivå med övriga Norden (idag ligger vi klart sämst till med 11,1 sjuksköterskor per 1 000 invånare).
•En barnmorska per födande kvinna i aktiv förlossning.
•Lagstadga (riksdagens uppgift) om reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor.
•Lagstadga (riksdagens uppgift) om att specialistutbilda via utbildningsanställningar – alla vårdens arbetsgivare ska erbjuda Akademisk Specialisttjänstgöring (AST) och antalet utbildningsplatser ska öka.

De partier som tänker genomföra ovanstående i riksdag, landsting och kommun får mina respektive röster!

Det är genom att rösta vi kan påverka!

Att tälta

av

Hävert på sjukhussäng

Sonen kom i går hem från en resa i Bohuslän där han tillsammans med en kompis varit och tältat på öar utanför Hamburgsund. En dröm som sonen haft hela sommaren.

Samtidigt var jag på besök på MAVA (Medicinsk akutvårdsavdelning) på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. På MAVA upplevde jag en annan typ av tältning.

På MAVA som har en personal som sliter för att göra allt till det bästa, så ligger det patienter i korridoren. En korridor där personal, andra patienter, sjuktransporter, matvagnar, anhöriga går förbi ska sjuka patienter vårdas. En korridor där lysrören i taket aldrig släcks.

Hur gör man då för att få någon form av avskildhet? Hur gör man för att på natten kunna sova utan att ljuset från taket ska störa nattsömnen. Jo, patienterna tältar.

På de flesta sjukhussängar finns en sk hävert. Det är den där metallstången som patienten kan använda sig av för att dra sig upp ur sängen. Den används nu som tältstomme! En sjukhusfilt över häverten blir ett tält.

Sonen ville uppleva lite friluftsliv och äventyr genom att sova i tält. Patienten som ligger i korridoren på MAVA vill få hjälp att må bättre.

I vissa sammanhang används ljus som tortyr, det är fångar som utsätts för ljus dygnet runt… Släck då ljuset i korridoren tänker du. Men det går inte. Personal måste ha ljus för att kunna arbeta.

  • Problemet är inte att släcka ljuset i korridoren, inte heller att lösa det med tältning.
  • Problemet är att det inte finns vårdplatser tillräckligt.
  • Problemet är att det inte finns sjuksköterskor tillräckligt.
  • Problemet är inte en sjuksköterskebrist.
  • Problemet är att det inte finns arbetsgivare som är tillräckligt attraktiva för att rekrytera så att tältningen i korridoren inte behöver finnas.

Och vårdplatsbristen är inte ett sommarfenomen, det har blivit ett kroniskt tillstånd.

Jultankar

av

Midvinternattens köld är hård,  

stjärnorna gnistra och glimma.  

Alla sova i enslig gård  

djupt under midnattstimma.  

Månen vandrar sin tysta ban,  

snön lyser vit på fur och gran,  

snön lyser vit på taken.  

Endast tomten är vaken

 

Nu lackar det åter mot jul och det är dags att damma av dikten om tomten….

Den flitiga, strävsamma som i tysthet jobbar under midnattstimma. Ser om de sovande och funderar på en gåta.

Diktens tomte kan lätt översättas till andra yrkesgrupper. I och med att detta är en Vårdförbundsblogg, så går tankarna till de som strävar med att ta hand om andra under julhelgernas midnattstimma.

Alla sova i enslig gård, samtidigt fungerar sjukvården både i kommun och region. Våra yrkesgrupper är där för att ta hand om de som behöver sjukvård när majoriteten av oss sover.

För Vårdförbundet är nattarbetstid en viktig fråga. Våra medlemmar i regionen har fått eller kommer få bättre förutsättningar för att orka jobba natt.

Varför inte kommunerna har hakat på är en gåta. Likt tomten hoppas på att gåtan låter gissa sig, är förhoppningen att 2018 kommer bli året då kommunerna värdesätter våra medlemmars nattarbete lika mycket som regionen gjort.

Midvinternattens köld är hård,  

stjärnorna gnistra och glimma.  

Alla sova i enslig gård  

gott intill morgontimma.  

Månen sänker sin tysta ban,  

snön lyser vit på fur och gran,  

snön lyser vit på taken.  

Endast tomten är vaken.

GOD JUL

Nu miljardsatsar vi på den nära vården….!

av

Det är självklart att du som innevånare i Västra Götaland önskar en nära vård. I dag är en nära vård överfulla akutmottagningar, vårdplatser som är stängda pga brist på kompetent personal. Patienter i korridorer, väntrum och duschrum. 39 överbeläggningar på Östra sjukhusets medicinklinik den 11 januari. Lika illa på regionens övriga sjukhus. Vårdköer som ökar. Västra Götalands Regionen klarar inte ens att ta hand om de vårdbehov som finns utan tvingas varje år att ”köpa” vård av externa vårdgivare för att hålla vårdköerna någorlunda under kontroll. Vårdcentraler som sliter för att hitta tider för sina patienter.

Att ha en vision om framtidens vård är viktigt, men man måste också ta ansvar för hur det är i dag! Dagens problem i vården har inte hastigt och lustigt kommit nu. De är problem som har eskalerat under flera år!

Vi har aldrig haft så många sysselsatta som nu, skriver politikerna. Det klingar konstigt jämfört med att vi aldrig har haft så få vårdplatser öppna på våra sjukhus. ”Produktionen” som tack vare effektiviseringar tidigare år ökat, minskar nu! Mycket beroende på att Västra Götalandsregionen inte lyckas rekrytera och behålla kompetent personal. Enligt de grön blå politikerna är sjukvårdens ekonomi är i balans och regionens ekonomi är stark och stabil. Det beror delvis på att budgeterade lönemedel inte behöver betalas ut, då det saknas personal att hålla vårdplatser öppna. Ett exempel från Kungälvssjukhus är de geriatriska avdelningarna som tidigare varit två stycken. Idag kan man bara hålla en avdelning öppen pga personalbrist. Det gör att geriatriken som tidigare gått med underskott i dag går med överskott då de inte behöver betala ut lönemedel. Samtidigt som patienter som inte får plats på geriatriken slussas till andra avdelningars korridorer.

I vilken verklighet lever politikerna? Misstroendet mot de styrande i sjukvården och även på andra nivåer ökar. Delvis beroende på att de inte ser eller erkänner de problemen som finns ute i verkligheten. Det är att stoppa huvudet i sanden likt en struts.

Det är långt mellan ”makten” och väljarna. Eller för mina medlemmar(sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor), långt mellan politiska beslutsfattare och anställda. De blågrönas företrädare målar upp en ljus och stabil bild av framtidens vård i Västra Götaland. Men det är nu och här som problemen finns. Det är nu och här som problemen måste tas om hand! Inte genom populistiska utspel. Det krävs gemensamma blocköverskridande satsningar för stabilitet och långsiktighet.

Det vårdadministrativa systemet, läs journalsystem, som ska införas kan knappast de blågröna ta kred för. Det är något som måste till oavsett vem som sitter i majoritet. Det är inte heller något som kommer att lösa situationen här och nu. Möjligtvis något som kommer att underlätta arbetet för de som orkat hålla sig kvar i vården om 10 år.

Ge oss en lön som erkänner kunskap. En lön som gör att medarbetare vill stanna och som får tillbaka medarbetare, så att ni kan öppna de stängda vårdplatserna. Då minskar överbeläggningarna och kanske får vi som arbetar i vården en drägligare arbetsmiljö.

Ge oss arbetstider som gör att vi orkar ett helt arbetsliv och inte bränner ut oss.

Det är dags för politiker, oavsett partitillhörighet i Västra Götaland, att se till att regionen blir en attraktiv arbetsgivare. En arbetsgivare som erkänner kompetens och som ser till att arbetsmiljön är dräglig. Inte nästa månad, inte i nästa års budget, utan NU! Martin Håland

Martin Håland
Legitimerad sjuksköterska
Ledamot avdelningsstyrelsen

Rekrytera sjuksköterskor på Sahlgrenska

av

Fick chansen att i direktsänd P4 debattera varför det är svårt att rekrytera sjuksköterskor till Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
En chans jag var tvungen att ta, men samtidigt, med många nerver i magen.
Direktsänt, vad ska jag säga, inte stamma, har jag korrekta uppgifter, ringa kollegor och kolla. Stolpa upp detta måste jag få med, men vilka frågor kommer jag att få.

I Vårdförbundets namn gör nu inte bort dig Martin!

Har redan träffat vår politiska styrelses ordförande så det var inte särskilt nervöst.
Frågorna ramlade på och det gick rätt bra. Men problemen är större än att kunna lösas på 8 minuter i en studio i radiohuset i Göteborg. Problemen har pågått länge. Lönediskrimineringen inom kvinnodominerade yrken har pågått länge!
Lön är viktigt för att få sjuksköterskor eller våra andra professioner att vilja stanna. Framför allt handlar det om en vettig löneutveckling. Vi har medlemmar som jobbat i 15-20 år på SU. Lojala, duktiga och kompetenta. Som handlett och stöttat nya kollegor att bli självständiga och erfarna som tjänar ynka 3 tusen mer än vad en ny färdig kollega får. Och då anser vi att även den ny färdiga kollegan är undervärderad.
Arbetstid med roterande scheman. Växla mellan dag, kväll och nattarbete, gärna under samma vecka. För ett antal årsedan skulle du ha jobbat minst 3 år för att vara tillräckligt självgående för att kunna arbeta ensam på natten. I dag kastas du in redan under introduktionen. Natten behöver självklart bemannas, patienten finns på vårdavdelningen 24:7, och behöver rätt kompetens. Men när valet att jobba natt inte är frivilligt utan påtvingat då blir belastningen ännu större. Sjukvården bedrivs dessutom dygnets alla timmar på ett helt annat sätt i dag än vad den gjorde på 70 talet när arbetstidslagen skrevs. Då kunde man vaka natt, idag jobbar man natt.
Kompetensutveckling där det kan ingå att läsa till specialistsjuksköterska på betald arbetstid. Västra Götalandsregionen skickar iväg 50 st per år. Var av SU får drygt hälften av platserna. Bara på Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus saknas 15 iva utbildade sjuksköterskor för att kunna öppna upp till de 12 platser mot 8 platser som varit under sommaren. Bristen är större än de 50 platserna.
Det är inte lätt att få med allt på dryga 8 minuter med en viftande radioman framför sig som vill få schvung på debatten. Dubbelpass och trippelpass. Beordringar och överbeläggningar. Det finns mer att debattera.
Att man ska vara stolt över att jobba på ett Universitetssjukhus kan jag personligen hålla med om. Men det räcker inte för att rekrytera och behålla medarbetare.

Martin Håland  Martin Håland

Sveriges viktigaste jobb

av

11243800_987631414594404_7544512904769048327_nRekryteringsläget internationella yrkesdagen för  sjuksköterskor 150512…
SVERIGES VIKTIGASTE JOBB!
Så står det numera nästan varje dag bland jobb annonserna i Metro.
Det är Västragötalandsregionen som söker, oftast sjuksköterskor.
Men attraktionskraften i loggan fungerar så där när det gäller att attrahera medarbetare.
När jag pratar med kollegor runt om i sjukvården så säger alla att det saknas medarbetare. Det finns till och med arbetsplatser som gett upp. Det är ingen idé att annonsera, för det kommer inte några som söker. Tidigare var det attraktivt att söka sig till öppenvården då de har mest arbete på dagtid. Men även de har i dag problem, ffa inom psykiatrin.
Rekryteringsläget är dåligt. VGR är inte den attraktiva arbetsgivaren som de vill vara.
Till och med i det finstilta i årsredovisningen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan man läsa om ett svårt rekryteringsläge. En av anledningarna till att man inte lyckas hålla de vårdplatser öppna som skulle behövas.
Två gånger om året är chansen som störst att attrahera nyutbildade medarbetare. Det är när högskolorna/universiteten examinerar. Här har Sahlgrenska Universitetssjukhuset tagit till sig av Vårdförbundets förslag om strukturerad yrkesintroduktion. Ny färdiga sjuksköterskor ska under ettårs tid få möjlighet att komma in i sjuksköterskeyrket!
Men det är fortfarande så att de som nyanställs i kommunalsjukvård i tex Göteborgs stad har högre ingångslön, mindrehelgtjänstgöring och bättre friskvårdsbidrag (SU har 500 kr per år) än vad sjukhuset i samma stad har.
Det är dags att göra Sveriges viktigaste jobb till just Sveriges viktigaste.
Eller ännu bättre:
Gör SVERIGES VIKTIGASTE JOBB till SVERIGES MEST ATTRAKTIVA JOBB!

“Färdigvårdad” med behov av vård

av

Färdigvårdad….
Ett begrepp som används av oss i sjukvården.
Det är när sjukvården (läs sjukhuset) har gjort det som du som patient har behövt hjälp med och förhoppningsvis fått hjälp med.

Det är enkelt när du har problem med en blindtarm eller ett brutet ben. Du blir omhändertagen och blindtarmen eller benet opereras och du blir återställd/färdigvårdad.

Sedan har vi de som oftast är äldre och ofta har mer än en sjukdom. Oftast har de svårt att klara sig själva i sitt eget hem….

Färdigvårdad behöver inte innebära att man är utan behov av hjälp. Det är bara det att sjukhusets akutsjukvård har gjort det som de kan och nu ska någon annan ta över. För så är det i Sverige, ett problem med hälsan eller en sjukdom kan behandlas av fler än en vårdgivare.

Vårdgivare ett fantastiskt ord. Jag är vårdgivaren när jag ger vård. Men i byrokratsammanhang så är det vem som ansvarar för att vård ges till patienten. I mitt fall VästraGötalandsregionen, så länge patienten inte är färdigvårdad.

Är patienten färdigvårdad är det kommunens ansvar att ta hand om sina innevånares behov av vård. Så är det ända sedan ÄDEL-reformen genomfördes någon gång på 90-talet. Då har kommunen 5 arbetsdagar på sig att ”ta hem” patienten.
Men det är inte säkert att kommunen har plats eller resurser att ”ta hem” sin patient. Patienten blir liggande kvar på akutsjukvårdsavdelningarna, sjukhussängen som behövs till andra patienter förblir upptagen. Följden blir att de patienter som söker vård via sjukhuset akutmottagningar inte kan få en riktig säng alt får ligga i sjukhusets korridorer som en ”överbeläggning”.

Vems är problemet?
Kommunpolitikerns eller sjukhuspolitikerns?

Som patient eller anhörig är det ointressant om man är färdigvårdad eller inte.
Som patient eller som anhörig ska man ha rätt att få den vård man behöver utan att tänka på om man är färdigvårdad eller inte!

Detta just eftersom man som patient mycket väl fortfarande kan behöva omfattande vård.

Det enda som jag önskar, ffa innan mina föräldrar blir så gamla och sjuka att de riskerar att bli ”färdigvårdade”, är att det finns EN plan för hur patienten ska få den hjälp de behöver och inte flera!

Fundera på om ÄDEL reformen verkligen blev ädel för alla!

Äntligen! SU går före

av

Man kan tycka mycket om hur personalpolitiken är på min förvaltning.
Men här kommer faktiskt något positivt!
Äntligen inför arbetsgivaren en möjlighet att få en strukturerad yrkesintroduktion för nya sjuksköterskor!
För många årsedan pratade jag med en granne vars dotter läste till sjuksköterska.
Grannen jobbade inom läkemedelsindustrin och var kemist i grunden. Grannen var imponerad av bredden på vad som ingick i sjuksköterskeprogrammet. Psykiatri, omvårdnad, anatomi, fysiologi, psykologi, arbetsledning, sjukdomslära m.m. Tänk om jag hade fått läsa en del av detta under studietiden. Vilken nytta jag hade haft i mitt arbete inom läkemedelsindustrin, var hans kommentar.
Våra nya kollegor kommer ut från universitetet med mängder av kunskap.
Sedan kommer de till första arbetsplatsen som nyfärdiga. Väl där får de ett par veckors introduktion för att sedan ersätta och ta över uppgifter som en kollega har utvecklat sina färdigheter i efter tjugotvå år i yrket.
Sommaren 2013 pratade jag med ett par sjuksköterskor som sa; ” Jag jobbar vikariatet ut men inte en dag mer på SU!”
IVO konstaterar efter en inspektion på bla SäS i Borås : Det fanns allt för många oerfarna sjuksköterskor i tjänst inom Södra Älvsborgs sjukhus i somras. Ivo konstaterar att avancerad vård kräver hög kompetens och att bemanningen inte enbart handlar om rätt antal sjuksköterskor. På en av kirurgavdelningarna på SäS fann myndigheten att två tredjedelar av sjuksköterskorna var nyutexaminerade, vilket Ivo kritiserar.
De läkare som kommer ut från universitetet förväntas genomgå ett års Allmän Tjänstgöring innan de får sin läkarlegitimation. Våra kollegor anses varar fullfjädrade sjuksköterskor dag ett.
Arbetsgivaren på SU har förstått läget och nu kommer ett års yrkesintroduktion som kallas kliniskt basår.
Ett år av klinisk träning ska kombineras med en vanlig anställning som sjuksköterska. De nyfärdiga kollegorna får löpande omvårdnadshandledning av en erfaren sjuksköterska och vid två utbildningstillfällen per månad ska de få veta mer om sådant som patientdatasystem, säkerhetsfrågor och palliativ vård.
Äntligen! Hoppas fler arbetsgivare tar efter!

Semester på pappret ger ingen vila

av

Semestern känns för många väldigt avlägsen nu när höstlöven börjar falla från träden.
Semester är något underbart för det mesta och semesterlagen ger oss minst 25 dagar att utnyttja, var av de flesta av oss får fyra veckor under sommaren.
Men ett antal av mina medlemmar har valt att skjuta på sin semester till övriga delen av året. Något som nästan är nödvändigt för att verksamheten på våra vårdavdelningar ska gå runt, då det inte finns vikarier tillräckligt.
Utöver våra 25 semesterdagar enligt semesterlagen så kan man enligt kollektivavtal få upp till 32 semesterdagar totalt.
Kollektivavtal, avtal mellan kollektivet (Vårdförbundets medlemmar) och arbetsgivaren som är bättre än vad lagen ger.
32 dagar är lyxigt tycker mina vänner som jobbar i privat verksamhet.
I går ringde en av mina medlemmar och frågade vad som gäller med semester övriga delen av året. Hon hade 42 sparade semesterdagar och över 115 timmar i kompbanken. Nu ville hon vara ledig några nätter och beta av sina sparade semesterdagar.
I slutet av året säger vårt kollektivavtal att jag får spara 40 dagar till nästa år. Resterande dagar betalas ut i pengar.
Pengar är viktigt, i alla fall veckan innan nästa lön. Men minst lika viktigt är möjligheten att emellanåt få utnyttja semesterns fördelar; att kunna vila!
Men sanningen är att det inte finns personal övriga delar av året för att kunna ge mina medlemmar ledigt de semesterdagar de har rätt till.

Semesterdagar som behövs för att kunna återhämta sig för att orka ta hand om dig när du behöver det som bäst! Vad ska man med semester till när man inte kan ta ut den? 32 dagar på pappret ger ingen återhämtning!