Under pandemin var vi hjältar, nu är vi samhällsfarliga!

Jag hittade bilden igen och den är lika aktuell idag som när jag såg den första gången för 10 år sedan.

Under pandemin såg varje dag ut sådär, vi arbetade kort, heldag och dubbelpass om vartannat. Vi pusslade och trixade för att kunna bemanna avdelningarna för att kollegor var sjuka och var tvungna att stanna hemma. Jag fick från en dag till en annan gå till en avdelning jag inte satt min fot på för att bemanna upp. Jag torkade tårarna när jag klev ur hissen och hade ingen aning om vad jag skulle mötas av.

Vi fick applåder från balkongerna, kronprinsessan skrev brev till oss och tackade för vår insats. Sjuksköterskor fick den första färskpotatisen och flygflottiljen flög över Sveriges avlånga land för vårdpersonalen och vi kallades för superhjältar.

Politikerna lovade att vi skulle bli fler och få bättre betalt. Vad hände med det? Måste varit ett tomt löfte och nu står både arbetsgivare och politiker och spelar likt orkestern på Titanic medan den förliste som om inget hänt. Vi har inte fått det bättre utan personalen går på knäna och orkar  inte arbeta heltid på grund av ohållbara arbetstider och arbetsförhållanden.

Idag blir vi kallade samhällsfarliga när vi tar ut vår rast och går hem när arbetspasset är slut. Blockaden får skulden för att regionens kostnader ökar. I NU-sjukvården har man bestämt att sjuksköterskor inte längre får ta ut någon semester mer än den som är lagstadgad fram till början av oktober. Man ställer även in planerad utbildning.

Vi har fått till oss att man kanske måste skära ner på mottagningarnas arbete så personalen kan gå till avdelningar för att stötta upp slutenvården. Det blir en oro, en stor klump i magen och ingen känner sig trygg på sin arbetsplats.

Fantastisk arbetsgivare måste jag säga, man bryr sig inte om vilken kunskap eller kompetens vi sjuksköterskor har utan känns mer som man är en bricka i ett spel för att få ekvationen att möjligtvis gå ihop.

Gör om och gör rätt. Anställ fler sjuksköterskor, se till att vi får ett hållbart schema och en lön vi kan leva på så vi kan arbeta hela vårt yrkesliv med det vi brinner för och utbildat oss till.

Stöttar Vårdförbundets blockad till 100 %. Det är dags att visa att vi har ett viktigt jobb och att vi är viktiga på riktigt och att både politiker och arbetsgivare faktiskt sätter värde på arbete vi gör. Ingen av oss är längre Florence Nightingale. Hon dog för över 100 år sedan och borde vara begravd för längesedan. Florence värnade om alla människors hälsa och satte patientsäkerheten i första rummet, det är något vi vill fortsätta med men behöver också förutsättningar för att göra det möjligt. För henne var det ett kall, för oss är det ett arbete, vi studerar i 3 år för att få en legitimation och många studerar vidare för att bli specialistsjuksköterskor.

Vi är trötta på hot och nerskärningar utan vill jobba med det vi är bäst på. Ta hand om våra medmänniskor som behöver hjälp. Men se till att vi kan göra det utan att vi själva kraschar eller blir sjuka för snart är det inga som mäktar med att arbeta under dessa förhållanden och vem ska då ta hand om den svenska vården och välfärden?

Skulle så gärna vilja tacka dig som gjort en sjuksköterskans lexikon, den är klockren. Och man skulle ju hoppas på att vi efter blockaden kan säga -Minns ni när det såg ut sådär? Vilken tur att det har blivit bättre.

Marie Ekström
Diabetessköterska och Forskningssjuksköterska
NU-sjukvården

 


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

När du skriver en kommentar så godkänner du att dina personuppgifter hanteras enligt vår personuppgiftspolicy.

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!