Avdelningslös förtroendevald på ortopedavdelningen i Lidköping
Kära arbetsgivare!
Jag vill att du ska veta hur jag mår. I fredags var det dag två som vi befinner oss i en blockad som jag stöttar så helhjärtat. En blockad från Vårdförbundet kring övertid, mertid och anställningsstopp, som du väljer att hantera genom att stänga ner min arbetsplats. Helt plötsligt blev det patientfarligt att inte kunna jobba övertid, istället för att det är personalfarligt att jobba alldeles för mycket övertid. Det saknas uppenbart alldeles för mycket personal när man tar beslut att stänga ned vårdavdelningar på ett annat sjukhus.
Så kära arbetsgivare i torsdags var jag med och stängde ner vår fina avdelning på obestämd tid, du skulle känt stämningen på sjukhuset. Det var likt en begravning. Så min oro är stor, kan du lova mig att jag får gå i Lidköpings sjukhuskorridorer igen? Där jag får göra det arbete som jag vet att jag gör så bra.
I fredags kl 07.00 kastades jag in i en verksamhet som jag inte känner. Jag har aldrig blivit tillfrågad om jag vill detta. Eller blivit förhandlad om flytt med tanke på min position som förtroendevald på ortopedavdelningen i Lidköping.
I Skövde blev det inga omklädningsrum då allt gick så fort, utan ett hastigt ombyte på en toalett var det som fick erbjudas, hur hygieniskt det nu kan bli? Inga ordentliga skåp för att hänga in ytterkläder och skor i. Ingen bredvidgång. Inga förberedda rutiner kring hur avdelningen fungerar inför att vi ska komma. Inget kändes förberett mer än vetskapen att vi skulle komma.
Personalen trevlig och glad, omhändertagande med vilja att visa oss runt i lokalerna. Öppenhet för våra frågor. Stöttande i vår situation och hjälpande för att få oss igenom vårt arbetspass. Men jag är ärlig mot dem, jag vill inte vara här och det tänker jag inte vara tyst om. Jag känner mig inte skyldig till att känna mig tacksam, för det har du som arbetsgivare berövat från mig.
Fredagen hankade sig framåt, jag kan min patientgrupp, jag är inte rädd för mitt arbete, mitt ansvarsområde. Däremot är det utmattande att inte hitta saker, förstå rutiner, att inte den där möjligheten med bredvidgång fanns där. Jag har haft mitt vårdlag att ta hand om i fredags, istället för att få vara ny på en ny arbetsplats. I fredags var jag på en avdelning och på söndagen var jag på en annan avdelning, åter igen med nya rutiner att ta reda på.
Min kropp är utmattad, haft en huvudvärk som är så genomborrande av all anspänning. Större delen av tiden har jag bara mått illa. Jag har skrattat och gråtit med mina kollegor på vägen hem från arbetspassen. Där i bilen använder vi vårt starkaste vapen för att lyfta och ta hand om varandra. Det är vår humor och den starka medmänsklighet för varandra. Tänk ändå vad vi kan skratta ihop, för allt är långt ifrån bra för oss. Den psykiska och utmattande stressen som du utsätter oss för knäcker oss. Vi är ledsna och vi vill hem till vår fina arbetsplats, till ortopeden i Lidköping.
Emma Fernhag
Sjuksköterska och avdelningslös förtroendevald på ortopedavdelningen i Lidköping
Kommentarer
Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.
Boka din lönecoachning!
Nu är äntligen vår digitala lönecoachning i gång igen efter sommaren. Vi har flera tillfällen med fokus på löneförhandling eller lönesamtal. Passa på att öka dina kunskaper om lön, löneförhandling och lönebildning. Det har du nytta och glädje av hela yrkeslivet.
Sedan starten hösten 2021 har vi gruppcoachat över 8000 medlemmar. Ta chansen du också.
Säkra din plats här!
I stort sett jobbar ni nu som bemanningspersonal gör men med sämre villkor och lön. Under tiden undrar arbetsgivaren varför de har så mycket bemanningspersonal och svårt att rekrytera, ridå…
Hej Erland,
Först och främst tack för att du tagit dig tiden att läsa. Det betyder så mycket. Jag satt med de tankarna själv igår under vägen hem från Skövde. Lågavlönad bemanningssjuksköterska utan fri vilja. Vill ändå passa på att lyfta att all bemanning från Lidköping med både rehabpersonal, läkare, ssk, undersköterskor är lika drabbade.
Hej Emma
Jag är bestört över hur arbetsgivaren SKAS behandlar er. Det är nonsens att vidhålla att det är EN arbetsplats och ETT Sjukhus eftersom det är geografiskt flera mil emellan.!!
Det är klart att det borde vara frivilligt om man med kort varsel vill byta arbetsort. En förflyttning/uppsägning borde förhandlas!
Hej Birgitta,
Jag känner dina sympatier, det är så värdefullt att få höra ert stöd. Tack. Jag delar dina tankar helt.
Man kan ju tro att du arbetar på 1920 talet inte på 2000 talet. Vad har hänt med Vårdförbundet är det inte ditt fack som skall hjälpa dig vid just sådant som du har råkat ut för.
Hej Arne, tack för att du engagerar dig i frågan.
Jag har fantastiskt stöd och en fin dialog när den behövs av förbundet. Arbetsgivaren använder sig av lagen när han omplacerar oss och hävdar sin rätt att göra så. Vårdförbundet stödjer och använder sina röster för att påtala vår arbetsmiljö, de jobbar, men de får inte vara med och bestämma över hur arbetsgivaren ska bedriva sin verksamhet. Jag förstår den frustrationen som du uttrycker, många har den, men förbunden i Sverige har alltså ingen laglig rätt att bestämma hur arbetsgivaren ska bedriva verksamheten och denna problematik blir svår att komma åt.
Hej Emma! Tack för att du skriver om hur vedervärdigt situationen blivit jag är en av de många patienter i Lidköping som inte ger upp utan fortsätter att kämpa för en rättvis och tillgänglig vård, men precis som i din situation lyssnar inte politiker och tjänstemän på oss. Lycka till.
Tack Annelie,
Känns in i hjärteroten att få läsa om ditt suport, nu fortsätter vi att kämpa! ❤️
Vad händer om ni säger NEJ ? Vad händer om ni bara sätter er ner på er arbetsplats ? Vad händer om ni är tvingade att åka till en ny arbetsplats och bara gör allt så långsamt som ni kan (det är inte arbetsvägran) ? Dags att vi visar våra slavdrivare att vi har en egen vilja och ett eget förstånd som skall respekteras och uppskattas! Vi är inga dockor som kan placeras hur som helst och vi bara nickar. NEJ NEJ NEJ! Vi sjuksköterskor är värdefulla och skall vara välbetalda och välmående!
Hej Yvonne, tro mig vi alla känner ett stort NEJ inombords, men går inte vi till arbetet så är det arbetsvägran och skäl till att få sparken. Vi har inga tjocka lönekuvert och är också i den situationen att vi är beroende av regelbunden lön.
Får arbetsgivaren ens göra så? Ni har ett spikat schema, nu tillkommer från en dag till nästa att ni måste pendla knappt två timmar varje dag. Jag undrar om de har rätten på sin sida om det skulle prövas, men det borde ju någon jurist i vårdförbundet veta..
Hej Lisa, enligt lagstöd och våra anställningskontrakt har arbetsgivaren rätten att omplacera oss även om vi tagit anställning på en specifik ort. Detta har pågått i flera års tid, görs om och om igen. Vårdförbundet stödjer oss likt de andra fackliga förbunden för exempelvis undersköterskorna som är lika drabbade. De använder de medel de kan genom lagligt stöd för att stötta oss i den svåra situation vi befinner oss i.
Hej Emma!
Jag förstår hur du känner råkade själv ut för samma sak för ett antal år sen. Min avd las ner från ena dagen till andra. Ingen inskolning, kände mig också helt vilsen. De slutade med att jag sa upp mig. Hoppas din arbetsgivare tänker om och är rädda om er. Vi sjuksköterskor är värdefulla och ska behandlas så också.
Hej Linda,
Tyvärr är vi alldeles för många som erfarit liknande eller samma problematik. Tack för att du delar med dig. Arbetsmiljön är ändå navet till att orka inom vården och det är rent förkastligt att arbetsgivare bedriver en sådan urusel personalpolitik. Känner för den situation du lämnade.