Magstarkt att kalla det för satsning

I SLA den 30 oktober kunde vi läsa en debattartikel från den styrande majoriteten i Västra Götalandsregionen (VGR). Artikeln beskriver olika beslutade satsningar för att uppnå ökad tillgänglighet och minskade vårdköer.

Man räknar upp hundratals miljoner som tillkommer regionens sjukhus. Något av det som nämns är en flerårig lönesatsning på 700 miljoner och en stor satsning på att minska det uppdämda vårdbehovet på grund av pandemin om 670 miljoner kronor som nu utökas med 330 miljoner. Sedan nämns ytterligare 500 miljoner som fördelas till sjukhusgrupperna för arbetet med Nära Vård och koncentration av specialistsjukvård.

Man vill verkligen betona att man nu satsar på sjukvården och därför nämner man ordet satsning hela 6 gånger. (Satsning betyder ansträngning/investering/insats och görs för att vinna något man inte har.)  Men vi frågar oss, är det en satsning när man medvetet hållit nere finansieringen och låtit sjukhusen i regionen gå med hundramiljoners underskott år efter år? När man med full vetskap lagt sig på löner som legat långt under riksgenomsnittet gällande medellön i mer än hälften av de befintliga 66 yrkesgrupperna?

Enligt sajten Vården i Siffror ligger Västra Götalandsregionen på en tydlig bottenplacering bland Sveriges 21 regioner, när det gäller kronor per invånare för specialiserad somatisk vård (exklusive läkemedel). VGR ligger hela 2000 kr mindre per invånare än den region som är näst sämst i klassen. Som fackförbund är det provocerande då vi dagligen ser effekterna av långvariga underfinansierade verksamheter där våra medlemmar får slita hårt, arbetspass efter arbetspass, på grund av överbeläggningar och avsaknad av kollegor i tillräcklig omfattning och med tillräcklig kompetens.

Att ha en väl bemannad verksamhet med en tillräcklig samlad kompetens för uppdraget är ett långsiktigt ständigt pågående arbete för en chef. Att år efter år vara tvungen att hålla nere sin bemanning för att hålla sig till budget har lett till att erfarenhet gått ut genom dörren och den kompetensöverföring från erfaren till novis, som är A och O inom vården, uteblir, till skada för patienterna och till förtvivlan för personalen.

Så att nu plötsligt hitta hundratals miljoner kronor och samtidigt kalla det för en satsning är magstarkt. Känslan av att förväntas vara tacksam för att bli tillkastad en livboj av uthyraren när man står till halsen med vatten efter att båten man hyrt var full av hål, infinner sig. Finansiering av sjukvården måste vara långsiktig, stabil över tid och väl anpassad till det uppdrag man gett utförarna. Som vi ser det så är denna så kallade satsning endast undanhållna medel som borde kommit verksamheterna till godo för länge sedan.
Vår uppmaning till er politiker är istället HÅLL I HÅLL UT.

Lene Lorentzen och Fredrik Sörman,
förtroendevalda i Vårdförbundet på Skaraborgs sjukhus